Teknikämnet är i ständig förändring i och med den snabba teknikutvecklingen, medan klassrummets utseende i princip inte har förändrats sedan 1840-talet. Därför lär inte det traditionella klassrummet vara anpassat för teknikämnet och dess undervisning idag. Syftet har varit att undersöka, analysera och utforma förslag på hur teknikklassrum kan utformas. Vidare var syftet att utvärdera förslagen med utgångspunkt i perspektivet att klassrummet ska främja projektbaserad undervisning. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie samt datainsamling bestående av intervjuer och fokusgrupper med lärare och elever. En fenomenografisk analys utfördes på empirin för att finna uppfattningar om vad som är viktigt vid utformning av ett klassrum. Analysen visade att den fysiska inomhusmiljön, möblering, material i klassrummet, inspiration för elever samt vad som finns i närheten av klassrummet, är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av teknikklassrummet. Flexibilitet verkade vara den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid klassrumsutformning, därför behöver flexibilitet genomsyra alla kategorier. De fysiska miljöfaktorer som lärare ansåg påverkar projektbaserad undervisning var material, ljudvolym, estetik och elevernas placering. När ett klassrum ska utformas för att främja projektbaserad undervisning behöver skolan ta hänsyn till vilka typer av projekt klassrummet ska möjliggöra eftersom olika projekt kräver olika fysiska miljöer. Fem klassrumsförslag för teknikämnet utformades främst med hjälp av den fenomenografiska analysen. En utvärdering av klassrumsförslagen gjordes och enligt respondenterna passar två av förslagen, eller en kombination av dem, bäst för projektbaserad undervisning. / Technology is a Swedish school subject that is in constant change because of the rapid rate of technology development, while the classroom appearance, in principle, has not changed since the 1840s. Hence, the traditional classroom might not be suited for the subject of technology and its teaching. The aim has been to investigate, analyze and design proposals on how a classroom for the technology subject can be designed. Furthermore, the aim was to evaluate the proposals based on the perspective that the classroom should promote projectbased teaching. To achieve the aim, literature studies and data collection was conducted consisting of interviews and focus groups with teachers and students. A phenomenological analysis was conducted to find perceptions of what is important when designing a classroom. The analysis showed that the physical indoor environment, furnishings and materials in the classroom, inspiration for students as well as what is in the vicinity of the classroom are important to be taken into consideration when designing a classroom for the technology subject. Flexibility seemed to be the single most important factor to take into account in classroom design, therefore, flexibility needs to permeate all categories. The physical environmental factors that teachers thought influenced project-based teaching were material, sound volume, aesthetics and students' placement. When a classroom is to be designed to promote project-based teaching, the school needs to take into account what kind of projects the classroom should enable because different projects require different physical environments. Five classroom proposals for the technology subject were designed primarily using the phenomenological analysis. An evaluation of the classroom proposals was made and according to the respondents, two of the proposals, or a combination of them, are best suited for project-based teaching.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

Syftesbeskrivningen för grundskolans teknikämne rymmer mycket av skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Utifrån ämnets människa-teknik karaktär blir detta synligt och i de tvärvetenskapliga delar som rör människa-teknik-samhälle-miljö, vilka kan ses som att vi människor med teknik skapar samhällen och miljöer av naturen, är hållbar utveckling centralt. Hållbar utveckling kan ses utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer och hur dessa hör ihop och påverkar varandra. I läroplanen ges nu stort utrymme för individens användarkompetens och demokratiska rättigheter i teknisk literacitet och allmänbildning. Denna studie undersöker hur tekniklärare utifrån sin egen syn på ämnet tolkar denna del av kursplanen i Lgr11 som kan knytas till skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Litteraturstudien omfattar tidigare forskning inom kunskapsemfaser, syn på teknikundervisning utifrån bildning, literacitet och kunskap samt tidigare forskning av tekniklärares syn på innehåll i hållbar utveckling i teknikämnet. Intervjuer har utförts med ämnesaktiva tekniklärare och data analyserades med ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsemfaser och perspektiv ur värdegrunden. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna har liknande uppfattningar när det gäller vad teknik är och drivkrafter samt att människa-teknik-förhållandet är grundläggande och att teknik inte är ett isolerat fenomen. När det gäller tvärvetenskapligheten finns uppfattningen att tekniken är ett ämne som har med många andra ämnen att göra och fångar upp dem. De ekologiska faktorerna av hållbar utveckling är de som flest uttalanden kan knytas till i lärarnas utsagor. / The objective description of elementary school's technical subject holds a lot of the school's Swedish basic values and democracy mission. Based on the human-technology nature of the subject, this becomes visible and in the interdisciplinary parts regarding human-technologysociety- environment, which can be seen as us people creating societies and environments out of nature with technology, sustainable development is central. Sustainable development can be seen from economic, social and ecological aspects and how they belong and interact. The curriculum now gives adequate scope for students’ user-competence and democratic rights in technical literacy and general knowledge. This study investigates how technology teachers, based on their own knowledge tradition, interpret this part of the syllabus in Lgr11 that can be linked to the school's basic values and democracy mission. The literature study includes previous research in knowledge emphases, views on technical education based on education, literacy and knowledge, as well as previous research on technology teachers view on sustainable development within the technology subject. Interviews have been conducted with active technology teachers and data has been analyzed with a theoretical framework based on knowledge emphases and perspectives from the Swedish basic values. Results indicate that the interviewed teachers have similar perceptions as to what technology is and driving forces, and that the human-technology relationship is fundamental and that technology is not an isolated phenomenon. As far as interdisciplinarity is concerned, the perception is that technology is a subject that has with many other subjects to do and captures them. The ecological aspects of sustainable development are the ones that most of the teachers’ statements can be tied to.

Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.

The purpose of this study is to increase knowledge about how technology teachers in grades 1-3 perceive their own teaching in the subject technology linked to conditions such as education, time frame, teaching materials, materials and equipment. The study was conducted with the help of qualitative interviews in which eight active and educated technology teachers in grades 1-3 participated. The interviews examined the teachers' individual views on the technology subjectaround the deficits that the Swedish Schools Inspectorate report from 2014 highlights. Furthermore, it was investigated how the teachers' attitudes are affected by the mentioned conditions and whether there were more factors that they considered influenced their teaching in the subject of technology. The analysis of the interviews was inspired by a phenomenography inspired model where the teachers' statements were analyzed and linked to previous research. The results of the survey show that the teacher's competence in the subject of technology is not decisive for whether the teacher feels safe and competent in teaching. The security and competence are rather clarified in how much education the teacher has in technology. It emerged that the conditions of the technology subject are affected by the economy, parts such as materials, equipment and further education are given lower priority financially by both teachers and school management. Conclusions drawn in this study are that technology teaching and teachers' attitudes are largely influenced by how the subject is prioritized by the schoolmanagement. If the subject is not prioritized more by teachers and school leaders, the subject will not be more visible than it already is.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

The interest in technology subject has been growing in recent years, especially in primary schools. In Sweden, technology is part of the national curriculum and is considered a critical subject for equipping students with problem-solving, creativity, innovation skills, and knowledge. My research aims to investigate the perspectives and thoughts of Swedish primary school students on technology subject, with a specific focus on 9th-grade students who have completed their primary education and are about to enter secondary school. The study seeks to explore students' learning preferences in the technology subject and gain insight into their attitudes and thoughts. Additionally, the study aims to contribute to increased positive attitudes towards the Technology subject by highlighting the effectiveness of teaching in relation to students' learning. To obtain empirical data, both qualitative and quantitative research methods were used in the form of two surveys method, one in digital and another in paper form.The research questions investigated are as follows: i. How do students prefer the technology course to be taught in primary schools? ii. Which part of the technology syllabus offered evokes students' interest in the technology subject in primary school? iii. What influences their program choices regarding the program in secondary school? The research question, survey results, and conclusions reveal a significant disparity between students' expectations and their actual experience of learning technology. The students expressed discontent with their learning, it is intriguing to note that they preferred working in groups or pairs. Moreover, most students found programming to be an engaging subject, indicating their keen interest in it. Pinpointing the specific programming activities that students enjoy would be beneficial in shedding light on the particular aspects of the technology curriculum that appeal to them.  Results regarding students' attitudes and experiences of technology education in primary school revealed a discrepancy between their expectations and actual experiences. However, students generally had a positive attitude toward technology education. Practical learning and programming were found to be the most enjoyable aspects, and involving students in decision-making and acknowledging their preferences is crucial for increasing their interest. / Intresset för teknikämnet har ökat de senaste åren, särskilt i grundskolorna. I Sverige är teknik en del av läroplanen och anses vara ett viktigt ämne för att utrusta eleverna med problemlösnings, kreativitets, innovationsförmågor och kunskap. Min undersökning syftar till att undersöka elevers perspektiv och tankar om teknikämnet i grundskolan, med särskilt fokus på elever årkurs 9 som har avslutat sin grundskoleutbildning och ska börja på gymnasiet. Dessutom, utforskar studien elevernas lärandepreferenser inom teknikämnet och söker instinkt i deras attityder och tankar. Vidare syftar studeine till att bidra till ökad positiv inställning till teknikämnet genom att belysa effektiviteten i undervisningen i förhållande till elevernas lärande. För att få empiriska data användes jag både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder i form av två enkäter, en digital och en annan i pappersform. Forskningsfrågorna som undersöks är följande:i. Hur föredrar eleverna att teknikämnet ska undervisas i grundskolan? ii. Vilken del av teknikarbetsområde väcker elevernas intresse för teknikämnet i grundskolan? iii. Vad påverkar students programval gällande programmet i gymnasieskolan?Studiens resultat visar en betydande skillnad mellan elevernas förväntningar och deras faktiska upplevelse av att lära sig teknologi. Det är intressant att notera att eleverna föredrog att arbeta i grupp eller par. Dessutom fann de flesta eleverna programmering vara ett engagerande ämne, vilket indikerar deras stora intresse för det.

Bedömning och betygsättning är väsentligt för eleverna, eftersom de är till för att mäta och följa upp elevers lärande. Det ingår i lärarens roll att bedöma och sätta betyg på elevers visade kunskaper. Detta förväntas göras i förhållande till kunskapskraven. Kunskapskraven beskriver vad som anses vara godtagbara kunskaper hos eleverna och kännetecknas av de så kallade värdeorden. Kunskapskraven behöver därför tolkas av läraren för att betyg ska sättas på rättssäker grund, vilken ska vara lika för alla elever. I denna studie undersöks tekniklärares tolkning av kunskapskraven i teknik och hur de omsätter sina tolkningar till praktisk handling. Studien har för avsikt att svara på följande frågeställningar:  Hur tolkar tekniklärare kunskapskravens värdeord?  Hur omsätter lärare sina tolkningar till praktisk handling?  Hur ser lärare på kunskapskraven i teknik och hur förhåller de sig till dessa kunskapskrav?  Vilka svårigheter med teknikämnet ger lärarna uttryck för i betygsättningen? För att besvara frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare på högstadiet. En kvalitativanalysmetod som kallas ”constant comparative method’’ har använts för att analysera lärarnas utsagor. Studien avgränsas till kunskapskravens värdeord som berör bedömningsaspekten resonemang. De valda värdeorden är: enkla och till viss del för betyget E, utvecklade och relativt väl för betyget C och välutvecklade och väl för betyget A (Skolverket, 2018). Studiens resultat visar att tekniklärare upplever att kunskapskraven i teknik är svårtolkade. Trots detta tolkar lärarna värdeorden för betygen E och C lika, medan det fanns skillnader i lärarnas tolkning av värdeorden för betyget A. I resultatet framkommer det också att naturorienterandeämnen påverkar bedömning och betygsättning i teknik, då vissa lärare grundar sin bedömning av elevernas kunskaper på Skolverkets material för naturorienterande ämnen, eftersom de anser att bedömningsstöd i naturorienterande ämnen är tydligare och enklare att förhålla sig till i bedömningspraktiken. / Assessment and grading are essential to measure and follow up students’ learning. It is an essential part of the teacher’s role to assess and grade student’s demonstrated knowledge. This is expected to be done in relation to the knowledge requirements. The knowledge requirements describe what is considered acceptable knowledge of students’ learning and is characterized by the so-called value words. The knowledge requirements therefore need to be interpreted by the teacher in order for grades to be set based on equity for all students. This study examines teachers’ interpretation of the knowledge requirements and how teachers use their interpretation in assessment. The study intends to answer the following questions: How do technology teachers perceive the knowledge requirements and how do they interpret the value words of the knowledge requirements? And how do teachers use their interpretation of the knowledge requirements in assessment and grading? And what difficulties do teachers experience with assessment and grading in the subject of technology? To answer the research questions, five technology teachers in upper secondary school were interviewed. A qualitative analysis method called constant comparative method has been used to analyze the data collected from the interviews. This study is limited to the value words of the knowledge requirement which describes the level of student’s reasoning ability. The concerned value words are: ‘‘simple and to some extent’’ informed reasoning for grade E, ‘‘well developed and relatively well’’ informed reasoning for grade C and ‘‘well developed and well’’ informed reasoning for grade A (Skolverket, 2018). The results show that technology teachers feel that the knowledge requirements in technology are difficult to interpret. Despite this, the teachers interpret the value words for grades E and C alike while there were differences in how teachers interpret the value word for grade A. The results also show that science subjects have a great influence on assessment and grading in technology as teachers base their assessment of students’ knowledge on the National Agency for Education’s material for science subjects simply because teachers believe the National Agency for Education’s material in science is clearer and easier to relate to in assessment practice.