Teknikämnet är i ständig förändring i och med den snabba teknikutvecklingen, medan klassrummets utseende i princip inte har förändrats sedan 1840-talet. Därför lär inte det traditionella klassrummet vara anpassat för teknikämnet och dess undervisning idag. Syftet har varit att undersöka, analysera och utforma förslag på hur teknikklassrum kan utformas. Vidare var syftet att utvärdera förslagen med utgångspunkt i perspektivet att klassrummet ska främja projektbaserad undervisning. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie samt datainsamling bestående av intervjuer och fokusgrupper med lärare och elever. En fenomenografisk analys utfördes på empirin för att finna uppfattningar om vad som är viktigt vid utformning av ett klassrum. Analysen visade att den fysiska inomhusmiljön, möblering, material i klassrummet, inspiration för elever samt vad som finns i närheten av klassrummet, är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av teknikklassrummet. Flexibilitet verkade vara den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid klassrumsutformning, därför behöver flexibilitet genomsyra alla kategorier. De fysiska miljöfaktorer som lärare ansåg påverkar projektbaserad undervisning var material, ljudvolym, estetik och elevernas placering. När ett klassrum ska utformas för att främja projektbaserad undervisning behöver skolan ta hänsyn till vilka typer av projekt klassrummet ska möjliggöra eftersom olika projekt kräver olika fysiska miljöer. Fem klassrumsförslag för teknikämnet utformades främst med hjälp av den fenomenografiska analysen. En utvärdering av klassrumsförslagen gjordes och enligt respondenterna passar två av förslagen, eller en kombination av dem, bäst för projektbaserad undervisning. / Technology is a Swedish school subject that is in constant change because of the rapid rate of technology development, while the classroom appearance, in principle, has not changed since the 1840s. Hence, the traditional classroom might not be suited for the subject of technology and its teaching. The aim has been to investigate, analyze and design proposals on how a classroom for the technology subject can be designed. Furthermore, the aim was to evaluate the proposals based on the perspective that the classroom should promote projectbased teaching. To achieve the aim, literature studies and data collection was conducted consisting of interviews and focus groups with teachers and students. A phenomenological analysis was conducted to find perceptions of what is important when designing a classroom. The analysis showed that the physical indoor environment, furnishings and materials in the classroom, inspiration for students as well as what is in the vicinity of the classroom are important to be taken into consideration when designing a classroom for the technology subject. Flexibility seemed to be the single most important factor to take into account in classroom design, therefore, flexibility needs to permeate all categories. The physical environmental factors that teachers thought influenced project-based teaching were material, sound volume, aesthetics and students' placement. When a classroom is to be designed to promote project-based teaching, the school needs to take into account what kind of projects the classroom should enable because different projects require different physical environments. Five classroom proposals for the technology subject were designed primarily using the phenomenological analysis. An evaluation of the classroom proposals was made and according to the respondents, two of the proposals, or a combination of them, are best suited for project-based teaching.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11. / Technology has been neglected at schools, since the subject got it’s own syllabus. After making observations of teaching in various age groups, and also conducted interviews with teachers, their opinions and thoughts about technology were in accordance with the findings from the literature study. It seems that many teachers don’t have full confidence in their own knowledge of the subject, and they were also unsure on how to approach the subject in their teaching. The results of the studies inspired the creation of a teaching-aid which consists of two books, one is a teaching-guide and the other is for the pupils. It is based on Lpfö 98 (revised 2010), as well as the core content in year 1-3 and 4-6 from the technology syllabus in Lgr 11.

Syftesbeskrivningen för grundskolans teknikämne rymmer mycket av skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Utifrån ämnets människa-teknik karaktär blir detta synligt och i de tvärvetenskapliga delar som rör människa-teknik-samhälle-miljö, vilka kan ses som att vi människor med teknik skapar samhällen och miljöer av naturen, är hållbar utveckling centralt. Hållbar utveckling kan ses utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer och hur dessa hör ihop och påverkar varandra. I läroplanen ges nu stort utrymme för individens användarkompetens och demokratiska rättigheter i teknisk literacitet och allmänbildning. Denna studie undersöker hur tekniklärare utifrån sin egen syn på ämnet tolkar denna del av kursplanen i Lgr11 som kan knytas till skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Litteraturstudien omfattar tidigare forskning inom kunskapsemfaser, syn på teknikundervisning utifrån bildning, literacitet och kunskap samt tidigare forskning av tekniklärares syn på innehåll i hållbar utveckling i teknikämnet. Intervjuer har utförts med ämnesaktiva tekniklärare och data analyserades med ett teoretiskt ramverk utifrån kunskapsemfaser och perspektiv ur värdegrunden. Resultaten visar på att de intervjuade lärarna har liknande uppfattningar när det gäller vad teknik är och drivkrafter samt att människa-teknik-förhållandet är grundläggande och att teknik inte är ett isolerat fenomen. När det gäller tvärvetenskapligheten finns uppfattningen att tekniken är ett ämne som har med många andra ämnen att göra och fångar upp dem. De ekologiska faktorerna av hållbar utveckling är de som flest uttalanden kan knytas till i lärarnas utsagor. / The objective description of elementary school's technical subject holds a lot of the school's Swedish basic values and democracy mission. Based on the human-technology nature of the subject, this becomes visible and in the interdisciplinary parts regarding human-technologysociety- environment, which can be seen as us people creating societies and environments out of nature with technology, sustainable development is central. Sustainable development can be seen from economic, social and ecological aspects and how they belong and interact. The curriculum now gives adequate scope for students’ user-competence and democratic rights in technical literacy and general knowledge. This study investigates how technology teachers, based on their own knowledge tradition, interpret this part of the syllabus in Lgr11 that can be linked to the school's basic values and democracy mission. The literature study includes previous research in knowledge emphases, views on technical education based on education, literacy and knowledge, as well as previous research on technology teachers view on sustainable development within the technology subject. Interviews have been conducted with active technology teachers and data has been analyzed with a theoretical framework based on knowledge emphases and perspectives from the Swedish basic values. Results indicate that the interviewed teachers have similar perceptions as to what technology is and driving forces, and that the human-technology relationship is fundamental and that technology is not an isolated phenomenon. As far as interdisciplinarity is concerned, the perception is that technology is a subject that has with many other subjects to do and captures them. The ecological aspects of sustainable development are the ones that most of the teachers’ statements can be tied to.

Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.

No description available.

The purpose of this study is to increase knowledge about how technology teachers in grades 1-3 perceive their own teaching in the subject technology linked to conditions such as education, time frame, teaching materials, materials and equipment. The study was conducted with the help of qualitative interviews in which eight active and educated technology teachers in grades 1-3 participated. The interviews examined the teachers' individual views on the technology subjectaround the deficits that the Swedish Schools Inspectorate report from 2014 highlights. Furthermore, it was investigated how the teachers' attitudes are affected by the mentioned conditions and whether there were more factors that they considered influenced their teaching in the subject of technology. The analysis of the interviews was inspired by a phenomenography inspired model where the teachers' statements were analyzed and linked to previous research. The results of the survey show that the teacher's competence in the subject of technology is not decisive for whether the teacher feels safe and competent in teaching. The security and competence are rather clarified in how much education the teacher has in technology. It emerged that the conditions of the technology subject are affected by the economy, parts such as materials, equipment and further education are given lower priority financially by both teachers and school management. Conclusions drawn in this study are that technology teaching and teachers' attitudes are largely influenced by how the subject is prioritized by the schoolmanagement. If the subject is not prioritized more by teachers and school leaders, the subject will not be more visible than it already is.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

The interest in technology subject has been growing in recent years, especially in primary schools. In Sweden, technology is part of the national curriculum and is considered a critical subject for equipping students with problem-solving, creativity, innovation skills, and knowledge. My research aims to investigate the perspectives and thoughts of Swedish primary school students on technology subject, with a specific focus on 9th-grade students who have completed their primary education and are about to enter secondary school. The study seeks to explore students' learning preferences in the technology subject and gain insight into their attitudes and thoughts. Additionally, the study aims to contribute to increased positive attitudes towards the Technology subject by highlighting the effectiveness of teaching in relation to students' learning. To obtain empirical data, both qualitative and quantitative research methods were used in the form of two surveys method, one in digital and another in paper form.The research questions investigated are as follows: i. How do students prefer the technology course to be taught in primary schools? ii. Which part of the technology syllabus offered evokes students' interest in the technology subject in primary school? iii. What influences their program choices regarding the program in secondary school? The research question, survey results, and conclusions reveal a significant disparity between students' expectations and their actual experience of learning technology. The students expressed discontent with their learning, it is intriguing to note that they preferred working in groups or pairs. Moreover, most students found programming to be an engaging subject, indicating their keen interest in it. Pinpointing the specific programming activities that students enjoy would be beneficial in shedding light on the particular aspects of the technology curriculum that appeal to them.  Results regarding students' attitudes and experiences of technology education in primary school revealed a discrepancy between their expectations and actual experiences. However, students generally had a positive attitude toward technology education. Practical learning and programming were found to be the most enjoyable aspects, and involving students in decision-making and acknowledging their preferences is crucial for increasing their interest. / Intresset för teknikämnet har ökat de senaste åren, särskilt i grundskolorna. I Sverige är teknik en del av läroplanen och anses vara ett viktigt ämne för att utrusta eleverna med problemlösnings, kreativitets, innovationsförmågor och kunskap. Min undersökning syftar till att undersöka elevers perspektiv och tankar om teknikämnet i grundskolan, med särskilt fokus på elever årkurs 9 som har avslutat sin grundskoleutbildning och ska börja på gymnasiet. Dessutom, utforskar studien elevernas lärandepreferenser inom teknikämnet och söker instinkt i deras attityder och tankar. Vidare syftar studeine till att bidra till ökad positiv inställning till teknikämnet genom att belysa effektiviteten i undervisningen i förhållande till elevernas lärande. För att få empiriska data användes jag både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder i form av två enkäter, en digital och en annan i pappersform. Forskningsfrågorna som undersöks är följande:i. Hur föredrar eleverna att teknikämnet ska undervisas i grundskolan? ii. Vilken del av teknikarbetsområde väcker elevernas intresse för teknikämnet i grundskolan? iii. Vad påverkar students programval gällande programmet i gymnasieskolan?Studiens resultat visar en betydande skillnad mellan elevernas förväntningar och deras faktiska upplevelse av att lära sig teknologi. Det är intressant att notera att eleverna föredrog att arbeta i grupp eller par. Dessutom fann de flesta eleverna programmering vara ett engagerande ämne, vilket indikerar deras stora intresse för det.

Genom att läsa Skolinspektionens granskningsrapport från 2014, Teknik – gör det osynliga synligt, förstår jag att problemen med skolämnet teknikämnet är många. Brist på behörig alärare och svårigheter med att tolka syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet framhålls. Skolverkets statistik 2020 säger dessutom att andelen behöriga tekniklärare minskar från 48,6 % läsåret 18/19 till 47,5 % läsåret 19/20 (Skolverket, 2020) även om antalet behöriga lärare generellt har ökat med 17,6 % i hela landet. Endast ämnet ”svenska som andraspråk” med 41,1 % behöriga lärare ligger sämre till. Med det som bakgrund är jag intresserad av att fördjupa mig inom och undersöka hur elever, lärare och rektorer ser på teknikämnet. Uppsatsen presenterar en undersökning av vad elever i årskurs 9, lärare samt skolledning uttrycker gällande skolämnet teknik. Samtliga aktörer har svarat på en enkät med 3 frågor varav de 2 första var gemensamma och den tredje specifik för gruppen. I undersökningen har jag intresserat mig för vilka attityder till teknikundervisning som framträder. Denna studies resultat visar att attityderna är positiva till att man läser teknik i skolan men ämnet anses av både elever och lärare som mindre viktigt och ämnets i vissa fall ensidiga innehåll och syfte ifrågasätts av vissa elever. Några av de attitydprofiler som kommit fram är: • Teknik är underordnat mänskliga, sociala och biologiska aspekter - som är viktigare för mig. • Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad. • Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Bra attkombinera med andra ämnen Som ni ser är de både positiva och negativa och det visar en bred spridning på hur teknikämnet i skolan uppfattas. / Through reading the said report I realized that the challenges with the technology subject are many. The lack of qualified teachers and difficulties in interpreting the purpose, thek nowledge requirements and the core content are emphasized. The National Agency for Education's statistics in Sweden for 2020 also mentions that the proportion of qualified technology teachers decreased from 48,6 % in the school year 18/19 to 47,5 % in 19/20 even though the general number of qualified teachers has increased by 17,6 % nationwide. Only the subject "Swedish as a second language" with 41.1 % qualified teachers is worse off. Based on that observation I am interested in immersing myself into the attitudes of students, teachers, study and career counsellors as well as principals towards the technology subject. The essay presents a survey of what students in year 9, teachers, school management and counsellors have expressed with regards to the technology subject. All respondents have answered a questionnaire with 3 questions, 2 of which were common for all groups and the third one specific for their respective sub-group. In my research, I have been interested in the attitudes towards technology teaching that emerge in the school. The outcome of the study shows that there is a positive attitude towards the technology subject but it is perceived as less important by both teachers and students and that the sometimes one-sided content and purpose is questioned by some students. Some of the attitudes that occur are: • Technology is subordinate to human, social and biological aspects, which are more important to me. • Technology is far too focused on the technology profession, I want to be more educated. • Technology is positive, it is the base of our society and we need the knowledge. Good to combine with other subjects in school. As you can see it´s both positive and negative opinions about technology in school and it shows a wide spread of how the subject is perceived in school.

This thesis contains pioneer work in Sweden which contributes to the research on cybersecurity teaching within the Technology subject as formulated in the course and subject governing documents.The work goes in line with a bigger strategy of the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and the European Union (EU). A discourse analysis was performed on the interviews with four Swedish expertsfrom MSB, Internetstiftelsen, and #290CyberSecurity respectively where the interview questions were formulated around three axes; the first axis was the cybersecurity content and knowledge aimed at young individuals, the second axis was the experts’ views on teaching cybersecurity starting from lower secondary schools, and the third axis was regarding platforms or tools that could be used in cybersecurity teaching and what the experts’ perceptions on them are. The analysis resulted in six different codes and formulated the views of the experts. Content analysis was also performed on information from the experts’ organizations which were 14 security documents and reports in total that resulted in a content frame of ten cybersecurity areas. All the ten areas were found to be related to the keywords that appear in the governing documents of the Technology subjects in the course syllabus for grades 7-9 and the subject syllabus for Technology 1. Current cyber attacks and risks threatening young students were further analyzed under each area to narrow down the content frame tailoring it to young students. A new online evaluation tool was then developed to assess the cybersecurity sensibility of the young students. The formulation of the questions was inspired by the SANS cybersecurity awareness survey as well as based on both, the ten cybersecurity areas that are categorized in this thesis and the different scenarios of risks and cybersecurity attacks threatening young students. Domain SamplingTheory (DST) and scenario-based questions were considered to make the tool more fitting for the young and minimize the errors. The tool tested a random group of 250 students from 12 municipalities where110 were in the sixth grade and 140 in the ninth. The tool showed that despite students spending most of their time online using different devices and applications, they are not secure enough which puts them at risk. Moreover, most of the students were interested in getting cybersecurity education and very few received it in schools even though the cybersecurity requirements are stated in the governing documents of the Technology subject. / Detta examensarbete innehåller banbrytande arbete i Sverige vilket bidrar till forskningen om cybersäkerhetsundervisning inom teknikämnet i svenska skolor. Arbetet går i linje med en större strategi från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Europeiska unionen (EU). En diskursanalys utfördes på intervjuerna med fyra svenska experter från MSB, Internetstiftelsen och #290CyberSecurity där intervjufrågorna formulerades runt tre axlar; den första axeln var cybersäkerhetsinnehållet som är riktad mot unga individer, den andra axeln var experternas syn på undervisning i cybersäkerhet som börjar från grundskolorna, och den tredje axeln gällde de plattformar eller verktyg som kunde användas i cybersäkerhetundervisning samt vad experternas uppfattning om dem är. Analysen av intervjuer resulterade i sex olika koder vilket speglar experters åsikter. Innehållsanalys utfördes också på information från experternas organisationer. Det var totalt 14 säkerhetsdokument och rapporter som resulterade i en innehållsram med tio cybersäkerhetsområden. Alla de tio områdena är relaterade till nyckelorden som finns i styrdokumenten för teknikämnena i kursplanen för årskurs 7-9 och ämnesplanen för Teknik 1. Aktuella cyberattacker och risker som hotar unga elever analyserades vidare under varje område för att begränsa innehållsramen och anpassa den för unga elever. Ett nytt online utvärderingsverktyg utvecklades sedan för att bedöma cybersäkerhetsrespons och attityd hos de unga eleverna. Formuleringen av frågorna inspirerades av SANS cybersäkerhetsmedvetenhetsundersökning och var baserad på de tio cybersäkerhetsområdena som kategoriseras i detta examensarbete samt de olika scenarierna för risker och cybersäkerhetsattacker som hotar unga elever. Domain Sampling Theory (DST) och scenariobaserade frågor ansågs göra verktyget mer passande för de unga och minimera felen. Verktyget testade en slumpmässig grupp på 250 elever från 12 kommuner där 110 gick i 6:an och 140 i 9:an. Verktyget visade att trots att elever tillbringar större delen av sin tid online med olika enheter och applikationer är de inte tillräckligt säkra, vilket utgör en risk för dem. Dessutom var majoriteten av eleverna intresserade av att få utbildning i cybersäkerhet och väldigt få fick det i skolorna trots att det står i styrdokumenten för teknikämnet.