<p>Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik.</p><p>The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology</p>

<p>Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.</p><p>Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.</p><p>Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.</p><p>Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska</p><p>moment som genomförs där.</p><p>De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.</p>

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område. Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5. Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs. Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden. En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik. The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige. Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats. Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet. Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits. Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska moment som genomförs där. De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.

<p>Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område.</p><p>Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5.</p><p>Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs.</p><p>Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden.</p><p>En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.</p>

Arbetets syfte är att undersöka de didaktiska val lärare på fyra skolor i Sverige gör vid planering och genomförandet av teknikundervisningen. Insamlingen av data har skett genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som ansvarar för teknikundervisningen i respektive årskurs. I resultatet framkom det att lärarna bedriver teknikundervisningen på liknande sätt samt att deras upplevelser av det praktiska arbetet är samstämmiga. Resultatet pekar på att lärarna utgår från läroplanen och elevernas vardag när de planerar och genomför teknikundervisningen att samt lärarna behöver tillgång till mer material och personalresurser för att främja utvecklingen av teknikundervisningen.

Technology has only been a mandatory school subject in Sweden since the 1980s, and it has no tradition on its own as to didactics and content. This makes it hard for teachers to practice equivalent teaching in agreement with the curriculum. In 2018, The Swedish National Agency for Education revised the curriculum and allocated specific hours to strengthen the position of the Subject of Technology. Our purpose with this systematic research overview is to see what has been written about the possibilities or challenges for technology teachers to work according to the curriculum. We have searched for peer-reviewed articles in two databases, SwePub and ERIC, to cover both national and international research. This resulted in many articles about the internal factors such as teachers’ perceptions about the subject and its content, but not that many articles about the more practical circumstances surrounding the teaching situation. Our conclusion is that the already engaged teachers with interests and confidence in Technology will focus on the subject in their teaching, and at the same time they can play a big part in helping more insecure colleagues. The external factors such as economy, allocated hours, and the school facilities are still invisible in the research area but would be interesting to look at more thoroughly.

Internet of Things (IoT) är det senaste högaktuella som händer inom den digitala teknik-utvecklingen. Det är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att allt från in-frastruktur, fordon och hushållsmaskiner till bohag samt levande varelser (inklusive män-niskor), utrustas med små inbyggda sensorer och datorer och på så sätt kopplas upp i ett virtuellt kommunicerande nätverk. Det talas mycket om smarta hem och smarta städer i sammanhanget. 61 procent av de svenska företagen säger sig arbeta med IoT, 50 miljarder enheter beräknas med hjälp av IoT vara uppkopplade i världen år 2020. Den omfattande digitaliseringen innebär ett paradigmskifte som kommer att påverka hela industrin och samhället, inte minst skolan. Frågan är förberedd skolan är för den senaste stora digitala utmaningen och mer specifikt hur det ser ut på teknikprogrammet. Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program där eleven efter erhållen examen skall ha tillräckliga kunskaper för att bli behörig till högskolestudier.

The interest in technology subject has been growing in recent years, especially in primary schools. In Sweden, technology is part of the national curriculum and is considered a critical subject for equipping students with problem-solving, creativity, innovation skills, and knowledge. My research aims to investigate the perspectives and thoughts of Swedish primary school students on technology subject, with a specific focus on 9th-grade students who have completed their primary education and are about to enter secondary school. The study seeks to explore students' learning preferences in the technology subject and gain insight into their attitudes and thoughts. Additionally, the study aims to contribute to increased positive attitudes towards the Technology subject by highlighting the effectiveness of teaching in relation to students' learning. To obtain empirical data, both qualitative and quantitative research methods were used in the form of two surveys method, one in digital and another in paper form.The research questions investigated are as follows: i. How do students prefer the technology course to be taught in primary schools? ii. Which part of the technology syllabus offered evokes students' interest in the technology subject in primary school? iii. What influences their program choices regarding the program in secondary school? The research question, survey results, and conclusions reveal a significant disparity between students' expectations and their actual experience of learning technology. The students expressed discontent with their learning, it is intriguing to note that they preferred working in groups or pairs. Moreover, most students found programming to be an engaging subject, indicating their keen interest in it. Pinpointing the specific programming activities that students enjoy would be beneficial in shedding light on the particular aspects of the technology curriculum that appeal to them.  Results regarding students' attitudes and experiences of technology education in primary school revealed a discrepancy between their expectations and actual experiences. However, students generally had a positive attitude toward technology education. Practical learning and programming were found to be the most enjoyable aspects, and involving students in decision-making and acknowledging their preferences is crucial for increasing their interest. / Intresset för teknikämnet har ökat de senaste åren, särskilt i grundskolorna. I Sverige är teknik en del av läroplanen och anses vara ett viktigt ämne för att utrusta eleverna med problemlösnings, kreativitets, innovationsförmågor och kunskap. Min undersökning syftar till att undersöka elevers perspektiv och tankar om teknikämnet i grundskolan, med särskilt fokus på elever årkurs 9 som har avslutat sin grundskoleutbildning och ska börja på gymnasiet. Dessutom, utforskar studien elevernas lärandepreferenser inom teknikämnet och söker instinkt i deras attityder och tankar. Vidare syftar studeine till att bidra till ökad positiv inställning till teknikämnet genom att belysa effektiviteten i undervisningen i förhållande till elevernas lärande. För att få empiriska data användes jag både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder i form av två enkäter, en digital och en annan i pappersform. Forskningsfrågorna som undersöks är följande:i. Hur föredrar eleverna att teknikämnet ska undervisas i grundskolan? ii. Vilken del av teknikarbetsområde väcker elevernas intresse för teknikämnet i grundskolan? iii. Vad påverkar students programval gällande programmet i gymnasieskolan?Studiens resultat visar en betydande skillnad mellan elevernas förväntningar och deras faktiska upplevelse av att lära sig teknologi. Det är intressant att notera att eleverna föredrog att arbeta i grupp eller par. Dessutom fann de flesta eleverna programmering vara ett engagerande ämne, vilket indikerar deras stora intresse för det.