<p>In the Swedish governing document for the mandatory school (Lpo94) it is laid down that The school shall strive for being a living social community that gives safety and the will and desire to learn. The social community and the social relations in the school everyday existence are thereby without hesitation very important for the students' learning. The teacher always wants to engage the students and create order, comfort and a good work environment. In this essay, the relationship between students' work climates, matter interests and average grades is studied. This gives understanding and awareness in these important parts of the schools´ daily activity. In order to study the relationship a combination of quantitative and qualitative method is used. With a quantitative method the information is collected in a formalized and structured way. The information/data is collected with a field survey of the 9th grade students on three arbitrary schools. Those three schools are to be seen only as representative of students' work climates, matter interests and average grades in a diversified reality. A formalized questionnaire survey and a collection of documents with students' anonymous grades give an equal and comparable picture of three schools. This equal and comparable picture of students' work climates, matter interests and study performances on the three schools give a basis and a starting point to study the relationship. From this starting point and bases the relationship is studied. A qualitative analysis is based on comparing the three schools and to see whether a clear relationship can be found. The qualitative analysis builds on the essay's theoretical frame of reference and the collected formalized and structured information/data.</p><p>I find three simplifications around the studied relationship. The explanations of those three simplifications build up a relationship between students' work climates, matter interests and average grades, study performances. The conclusion I draw is, if the students' work climate can be improved comes positive effects on the students' learning and matter interests. The students' average grades are not only affected of the pedagogic and didactic quality in the education, it is also affected by the students' work climates. The education pedagogic and didactic quality is of crucial importance for students' matter interests. To revive students' matter interests is therefore the teachers' duty. In order to improve students' learning in the school and theirs average grades should one always ensure to improve the students' general work climate.</p>

In the Swedish governing document for the mandatory school (Lpo94) it is laid down that The school shall strive for being a living social community that gives safety and the will and desire to learn. The social community and the social relations in the school everyday existence are thereby without hesitation very important for the students' learning. The teacher always wants to engage the students and create order, comfort and a good work environment. In this essay, the relationship between students' work climates, matter interests and average grades is studied. This gives understanding and awareness in these important parts of the schools´ daily activity. In order to study the relationship a combination of quantitative and qualitative method is used. With a quantitative method the information is collected in a formalized and structured way. The information/data is collected with a field survey of the 9th grade students on three arbitrary schools. Those three schools are to be seen only as representative of students' work climates, matter interests and average grades in a diversified reality. A formalized questionnaire survey and a collection of documents with students' anonymous grades give an equal and comparable picture of three schools. This equal and comparable picture of students' work climates, matter interests and study performances on the three schools give a basis and a starting point to study the relationship. From this starting point and bases the relationship is studied. A qualitative analysis is based on comparing the three schools and to see whether a clear relationship can be found. The qualitative analysis builds on the essay's theoretical frame of reference and the collected formalized and structured information/data. I find three simplifications around the studied relationship. The explanations of those three simplifications build up a relationship between students' work climates, matter interests and average grades, study performances. The conclusion I draw is, if the students' work climate can be improved comes positive effects on the students' learning and matter interests. The students' average grades are not only affected of the pedagogic and didactic quality in the education, it is also affected by the students' work climates. The education pedagogic and didactic quality is of crucial importance for students' matter interests. To revive students' matter interests is therefore the teachers' duty. In order to improve students' learning in the school and theirs average grades should one always ensure to improve the students' general work climate.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften? Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren. Lesh &amp; Zawojewskis forskning för att klarlägga vilka faktorer som spelar in svårighetsgraden i problemlösningen. Wyndhamn, Riesbeck &amp; Schoults undersökning för att påvisa situationen i skolans verksamhet inom problemlösningen. Vidare utnyttjades Sundströms &amp; Sörells studie för att belysa skillnader på vilka uppgifter i problemlösning som pojkar respektive flickor har störst svårighet med. Nycanders undersökning användes för att visa skillnaden mellan flickors och pojkars resultat på nationella prov jämfört med elevernas slutbetyg. Slutligen användes PRIM-gruppen rapporter för respektive prov för att ta reda på var underliggande undersökningens elever ligger jämfört med PRIM-gruppens betydligt större kontrollgrupp. Proven som undersöktes är från 2004, 2006 och 2008. Vid varje år undersöktes minst 40 elevers provsvar och samtidigt tillräckligt många provsvar från både pojkar och flickor. Vid varje år valdes två uppgifter ut genom dels att de jämfördes med uppgifterna från de andra proven, dels för att hitta motsvarande uppgifter eller i alla fall uppgifter som berörde samma matematiska problemställning. Sammanfattningsvis visar föreliggande studie att de undersökta eleverna har betydandeproblem med att lösa problemlösningsuppgifter i matematik. De två största felområden är dels logiska fel och dels att eleverna inte försökt lösa uppgiften. Det senare visar på att det finns stora brister i elevernas förmåga att inse vilken lag eller regel som kan användas för att lösa uppgifterna. En skillnad mellan pojkar och flickor är att pojkarna oftare saknar lösningar på uppgiften, medan flickorna oftare gör logiska fel i sina försök. Slutligen kan konstateras att flickorna uppvisar något högre lösningsgrad än pojkarna.

Syftet med denna studie är att undersöka medvetenhet om uppnåendemål i idrott och hälsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mål- och kunskapsrelaterad styrning och läroplanen har alltså haft sjutton år att implementeras. Idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkar i större utsträckning når högre betyg än flickor. Undersökningen har genomförts med elever i årskurs 9 på sex olika skolor i Sverige. Vi har använt oss av två olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkäter och en kvalitativ del bestående av intervjuer. Huvudresultatet visar på att eleverna till stor del har sett och fått kursmålen förklarade för sig men vet ändå inte vad som står i dem. Vissa moment som anges i kursmålen, som simning och orientering, menar en stor del elever att de uppfattar som kursmål. Andra moment, som dans och rörelser till musik, arbetsmiljö och friluftsliv anges i mindre skala. Istället framhåller eleverna att det är viktigt att ha en god kondition och att göra sitt bästa för att lyckas nå målen. Flickor anger i större grad än pojkar att det är viktigt att lära sig hur man uppnår en god hälsa medan pojkarna värderar att ha en god hälsa högre. Högpresterande elever har inte nödvändigtvis större medvetenhet om kursmålen än lågpresterande elever. I båda grupperna uttrycks istället att det är viktigt att aktivt fråga för att ta reda på vad som behöver göras för ett högre betyg. De slutsatser vi kan dra från studien är att målstyrning som fenomen kan vara ett problem om det inte är de ursprungliga intentionerna med målen som värdesätts. Eleverna kan ej vara medvetna om målen om inte undervisningen följer den kursplan som ska vara gällande.

Denna studie söker ta reda på vilka attityder till läsning som finns i en årskurs 9. En enkätundersökning ligger till grund för denna undersökning. Den utfördes i en mellansvensk skola i en klass i årskurs 9. Klassen bestod av 13 pojkar och 13 flickor varav alla pojkar svarade. Resultatet visade att det är både flickor och pojkar som tycker att läsning kan vara tråkigt och jobbigt. Fler flickor än pojkar i denna studie tycker om att läsa. De pojkar och flickor som svarat att de inte tycker om att läsa använder uttryck som bl.a. ”jättetråkigt”, ”tråkigt”, ”drygt”, ”segt” och ”ofrivilligt” för att beskriva varför de inte tycker om läsning. De pojkar och flickor som svarar att de tycker om att läsa beskriver läsning som ”avslappnande”, ”levande”, ”mysigt”, ”härligt”. Flera av pojkarna menar att det är roligt att läsa endast om de läser något de själva är intresserade av. Pojkarna svarar att om de får välja läser de helst sience-fiction, tidningar, faktatexter, sportnyheter, facebook. Pojkarna använder ofta datorn för att hitta olika fakta.

Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem. Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren. I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia. Vidare tar jag upp vikten av att se till den enskilda individen och dess förutsättningar, samt olika möjligheter till att möta den enskilda individen i matematikundervisningen. Det empiriska materialet hanteras anonymt för att garantera anonymitet. Problemen löstes av samtliga elever i årskurs 9 på en skola i södra Sverige. Resultatet visade att det förekommer olika representationer för hur elever tänker kring ett bestämt problem. Att nivågrupperingar skulle vara att föredra kan inte bekräftas ur resultatet. Resultatet visade att den blandade gruppen hade en djupare förståelse totalt sett.

Publiceringar från internationella undersökningar syns flitigt i den svenskaskoldebatten, då det skett en globalisering och internationalisering av skolresultat desenaste 20 åren. Flera av de senaste internationella undersökningarna visar att bådemåluppfyllelsen och attityden till naturvetenskap har sjunkit i grundskolans senareårskurser.Under 1990-talet startade en nationell utvärdering för att undersöka omgrundskoleelever når kunskapsmålen i naturvetenskap. Denna undersökning byggerpå en återupprepning av de nationella utredningar som gjordes 1992 respektive 2003och samma metodansats användas. Undersökningen begränsas till att ämnet kemi.Syftet med denna undersökning var att undersöka hur elevers måluppfyllelse i kemihar förändrats för årskurs 9 i jämförelse med 1992 respektive 2003 och om det finnsnågon skillnad mellan könen. Vidare undersöktes också om attityden till ämnet kemihar ändrats mellan 2003 och 2021. För att undersöka måluppfyllelsen besvarades 16st frågor av eleverna. Därefter besvarades enkätfrågor av eleverna med givnasvarsalternativ. 99 st elever från tre skolor deltog i studien och alla svarenanalyserades manuellt av författaren.Undersökningen visade att mellan 1992 och 2021 påvisades ingen signifikantskillnad mellan antal rätta svar. Mellan åren 2003 och 2021 påvisades en ökning iantal rätt svar. Vidare visade undersökningen att attityden till kemi har förändrats.Tidigare studie 2003 visade att pojkar tyckte ämnet var viktigt och intressant medandenna undersökning visade att nu var det flickor som tyckte det.De tidigare undersökningarna har gjorts på ett större elevunderlag än i dennaundersökning. Likaså kan inte en undersökning på 16 frågor helt täcka in och ge enfull förståelse för elevers kunskap i ett ämne. Utifrån de besvarade frågorna kandenna undersökning dock anses visa att det är en signifikant skillnad mellan 2003och 2021 i antal rätta svar. Resultatet i undersökningen visar en trend i att attitydentill kemi nu är mer positiv hos flickor, istället för som tidigare pojkar.

<p>Undersökningen syftar till att granska och jämföra elevkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi i årskurserna 5 och 9.  Kunskapstestet som använts i undersökningen har baserats på uppnåendemålen för årskurs 5 enligt gällande styrdokument, samt kunskapsmål upprättade av No nätverket i den för undersökningen aktuella kommunen.</p><p>Jämförelser görs också mellan elever med bakgrund i samma skolor, men som nu går i olika årskurser, samt mellan kön. Ytterligare ett syfte är att undersöka om skolstorlek har någon betydelse för elevers resultat.</p><p>Undersökningen visar att båda årskurserna har bäst testresultat i biologi. Likaså framkommer det att pojkarna i undersökningen inte har utvecklats lika mycket resultatmässigt som flickorna mellan årskurserna. I undersökningen framkom det också att skolstorlek inte har någon betydelse för elevernas resultat.</p>

I denna studie undersöks relationen mellan det kulturella kapitalet och eleverna på Eriksbergsskolan i Uppsalas gymnasieval. Studien undersöker dels vilka skolor och program som eleverna söker samt hur eleverna motiverar dessa val. Den metod som används är en kvantitativ metod som bygger på att eleverna i årskurs 9 på Eriksbergsskolan har fått svara på en enkät som rör gymnasievalet samt motiven bakom dessa. Detta har resulterat i att det går att utskilja vissa skillnader i hur eleverna väljer gymnasieskola och gymnasieprogram beroende på deras kulturella kapital. Det framgår även att det finns vissa skillnader i hur eleverna motiverar dessa frågan är om dessa är tillräkligt stora eller om motiveringarna till sitt gymnasieval ser likartade ut oberoende av det kulturella kapitalet.

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion. / Research presented in the literature study show the significant value of reflection in the learning process. The overview also highlights activities that encourage and inhibit students’ reflection. The aim of this study is to examine whether and how students in Swedish school, grade 9, are stimulated to use reflection in mathematics education. This was conducted through a qualitative study, with essentially lesson observations as the main method and teacher interviews as supporting method. Teaching activities that may have a positive or negative effect on students’ ability to reflect have been identified in the process and analysis of the research material and are presented in the result chapter. The results show that although teachers express a positive view on metacognition and reflective approach, such situations occur to a limited extent. Common in teachers’ lessons are sequences that could stimulate reflection if appropriate actions as follow up had been taken. The result of the study could make teachers aware of what kind of activities that support reflection. It may also convey the importance of the fact that pupils need to be taught and subjected to a teaching practice that continually requires the presence of reflection.