• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 28
  • 1
  • Tagged with
  • 29
  • 29
  • 8
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

De nationella proven i svenska - hur påverkar de undervisningen i årskurs 9?

Älander, Eva January 2011 (has links)
Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse? Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9. Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse. Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor. Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser? Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9 Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9
22

Vad är vardagsteknik? : Niondeklassares syn på ämnet teknik och teknikundervisningen. / What's every-day technology? : Grade 9 pupils view on the technology subject and teaching of technology.

Elfgren, Carl January 2015 (has links)
Utgångspunkten för det här examensarbetet är några av de synpunkter som Skolinspektionens har i sin kvalitetsgranskning av teknikämnet 2014. Undersökningen ställer frågorna; vad tycker eleverna om teknikundervisningen, hur ser eleverna på teknikämnets utformning? I examensarbetet har en enkätstudie genomförts i en förortsskola i Stockholm. Enkäten har gått ut till 125 elever i årskurs 9.  Examensarbetet fokuserar på arbetsområdena som eleverna anser att de kan använda i sin vardag. Enkäten omfattar även bakgrundsfrågor med elevernas värderingar av den aktuella skolan, undervisningen i stort och teknikundervisningen.  Resultaten visar att eleverna uppfattar teknikundervisningen som varken intressant eller ointressant. Undervisningen är heller inte användbar i vardagen. Engagerade elever är också de elever som värdesätter teknikundervisningen mest. Dessa elever ser också mest nytta av undervisningen. Nyttan de ser är av relativt komplex teknisk natur. Det är också komplexa tekniska områden de skulle vilja arbeta med i undervisningen. / Based on some of the objections of the Swedish Schools Inspectorate quality audit of the subject technology in 2014 this research puts some questions; What do the students think about the technology subject, what do the students think the subject should teach?   The research was conducted as a survey in a suburban school in Stockholm, presented to 125 students in grade 9.  The research is focused on objects that the students they have worked with and the objects they want to work with, and where the objects can be used in the students' everyday lives. The questionnaire also includes background questions with the students' assessments of the current school teaching in general and the teaching in technology.  The results show that students perceive a technology education that is neither interesting nor uninteresting. The technology teaching is not useful in their everyday life. Students who value technology education the most also see the most benefits from the subjet. The benefits they see are of relatively complex technical nature. It is also complex technological objects or areas they would like to work with.
23

Att läsa och förstå : En studie av förstaspråks- och andraspråkselevers resultat på nationella provets läsförståelse för årskurs 9 / Reading and understanding : First- and second-language students' reading comprehension in the grade 9 national test

Andersson, Elin January 2011 (has links)
Syftet med den här undersökningen är att unersöka och analysera förstaspråks- och andraspråkselevers resultat på nationella provets läsförståelsedel i svenska och svenska som andraspråk för att se om det finns några skillnader och/eller likheter i deras läsförståelse och om de i så fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrådets betydelse för läsförståelsen.     I min undersökning använder jag mig av tjugo elevers läsförståelseprov från nationella provet 2010. Jag har rättat proven och analyserat både elevernas svar samt texterna och de tillhörande frågorna utifrån en analysmodell där jag undersöker och analyserar de genrer och ord som används.     Andraspråkseleverna klarar av provet sämre än vad förstaspråkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende på vilka genrer det gäller och även förstaspråkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krävande uppgifterna. Min undersökning har visat att både genrekunskap, ordkunskap och kännedom om innehållet i en text är viktigt för hur bra man lyckas med läsförståelsen.
24

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPS BIDRAG TILL HÅLLBAR UTVECKLING : En studie om årskurs 9 elevers engagemang och förändringsbeteende i Skåne / HOME ECONOMICS’ CONTRIBUTION TO SUSTAINABLE DEVELOPMENT : A study about 9th grade pupils’ commitment and behavioural change in the County of Skåne

De Carlo, Viola, Bengtsson, Chatarina January 2021 (has links)
Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne.  Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p<0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002). Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid. / Background Agenda 2030 for sustainable development (SD) is the greatest challenge for humanity and Sweden has chosen to play a leading role concerning this issue. Teaching for SD is a way to achieve some of the global goals and the curriculum for Home Economics (HE) includes SD in the dimensions of health, economy and environment. Objective This study investigated whether HE-teaching has contributed to commitment and “action competence” for SD among 9th grade pupils in the County of Skåne (in southern Sweden).  Method The study was conducted through a web-based survey, answered by pupils in eight schools in Skåne during the spring-semester 2021. Chi-squared test were performed to see possible gender differences with a significance level of p <0.05. Results The number of research participants were 152. The study showed that almost half of the participants felt that HE-teaching had increased their knowledge about SD, but about a third thought that they lacked the tools to act sustainably. More than half wanted to work actively and influence their family towards more sustainable habits, however 60% questioned if their changes could make a difference overall. As many as 90% had tried to influence their family towards more sustainable habits through one or more actions. The areas where the participants had made most changes and managed to influence their family were waste sorting and food waste. The area with the lowest commitment was clothing consumption. Girls wanted to make more future changes to a greater extent than boys (p=0.002). Conclusion The pupils showed commitment and willingness to act sustainably, but they also showed a feeling of powerlessness. The results suggest that HE-teaching has partly affected the pupils, but that it can be strengthened. An increased number of teaching-hours, increased interdisciplinary work and involvement of parents could create better conditions for a more sustainable future.
25

Student's views and thoughts regarding learning the technology subject in primary schools in Sweden : An examination regarding student views on learning technology / Elevernas syn och tankar gäller attityder i teknikämnet i Grundskolan i Sverige.

Russom Zereslassie, Fitwi January 2023 (has links)
The interest in technology subject has been growing in recent years, especially in primary schools. In Sweden, technology is part of the national curriculum and is considered a critical subject for equipping students with problem-solving, creativity, innovation skills, and knowledge. My research aims to investigate the perspectives and thoughts of Swedish primary school students on technology subject, with a specific focus on 9th-grade students who have completed their primary education and are about to enter secondary school. The study seeks to explore students' learning preferences in the technology subject and gain insight into their attitudes and thoughts. Additionally, the study aims to contribute to increased positive attitudes towards the Technology subject by highlighting the effectiveness of teaching in relation to students' learning. To obtain empirical data, both qualitative and quantitative research methods were used in the form of two surveys method, one in digital and another in paper form.The research questions investigated are as follows: i. How do students prefer the technology course to be taught in primary schools? ii. Which part of the technology syllabus offered evokes students' interest in the technology subject in primary school? iii. What influences their program choices regarding the program in secondary school? The research question, survey results, and conclusions reveal a significant disparity between students' expectations and their actual experience of learning technology. The students expressed discontent with their learning, it is intriguing to note that they preferred working in groups or pairs. Moreover, most students found programming to be an engaging subject, indicating their keen interest in it. Pinpointing the specific programming activities that students enjoy would be beneficial in shedding light on the particular aspects of the technology curriculum that appeal to them.  Results regarding students' attitudes and experiences of technology education in primary school revealed a discrepancy between their expectations and actual experiences. However, students generally had a positive attitude toward technology education. Practical learning and programming were found to be the most enjoyable aspects, and involving students in decision-making and acknowledging their preferences is crucial for increasing their interest. / Intresset för teknikämnet har ökat de senaste åren, särskilt i grundskolorna. I Sverige är teknik en del av läroplanen och anses vara ett viktigt ämne för att utrusta eleverna med problemlösnings, kreativitets, innovationsförmågor och kunskap. Min undersökning syftar till att undersöka elevers perspektiv och tankar om teknikämnet i grundskolan, med särskilt fokus på elever årkurs 9 som har avslutat sin grundskoleutbildning och ska börja på gymnasiet. Dessutom, utforskar studien elevernas lärandepreferenser inom teknikämnet och söker instinkt i deras attityder och tankar. Vidare syftar studeine till att bidra till ökad positiv inställning till teknikämnet genom att belysa effektiviteten i undervisningen i förhållande till elevernas lärande. För att få empiriska data användes jag både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder i form av två enkäter, en digital och en annan i pappersform. Forskningsfrågorna som undersöks är följande:i. Hur föredrar eleverna att teknikämnet ska undervisas i grundskolan? ii. Vilken del av teknikarbetsområde väcker elevernas intresse för teknikämnet i grundskolan? iii. Vad påverkar students programval gällande programmet i gymnasieskolan?Studiens resultat visar en betydande skillnad mellan elevernas förväntningar och deras faktiska upplevelse av att lära sig teknologi. Det är intressant att notera att eleverna föredrog att arbeta i grupp eller par. Dessutom fann de flesta eleverna programmering vara ett engagerande ämne, vilket indikerar deras stora intresse för det.
26

"Man hinner inte så mycket på tre terminer" : Årskurs 9-elevers tankar om vägledning i grundskolan / "You do not have much time in three semesters" : Year 9 students´thoughts on guidanve in primary school

Eriksson, Johan January 2022 (has links)
Undersökningen handlar om att lyfta fram årskurs 9-elevers syn på vägledning under sin tid i grundskolan. I skollagen står det att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklass ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Skolinspektionen har undersökt att insatserna fokuserats till årskurs 8 och 9. Syftet med undersökningen är att höra hur nöjda eleverna är med sin vägledning under grundskoletiden, när eleverna skulle vilja att insatser sätts in, samt vilka insatser som de skulle vilja ha mer av. Frågeställningarna är; Hur tycker eleven att deras vägledning varit under grundskolan? När skulle eleverna vilja att insatserna av vägledning sätts in i grundskolan? Vad skulle eleverna vilja ha mer av i grundskolan för att kunna göra ett så underbyggt val som möjligt inför gymnasiet? Teorin som används är Patton och McMahons teori The Systems Theory Framework och underökningen genomförs som en kvalitativ metod. Resultaten var att eleverna inte gör val i ett vakuum, utan de blir påverkade utifrån av vårdnadshavare, lärare, samhälle och oförutsägbara händelser. Alla elever blir inte nöjda med vägledningen, utan den skulle behöva bli individanpassad för att nå varje elev.
27

Olika bedömare – olika bedömningar : En studie av elevtexter i nationella provet i svenska i år nio / Different graders – different assessment : A study of students’ texts of theessay part of the national test in Swedish

Dahl, Josefine January 2024 (has links)
Studiens syfte är att undersöka elevtexter som bedömts olika av undervisande lärare ochexterna bedömare i relation till delar av bedömningsanvisningarna för nationella provet isvenska årskurs 9 år 2003. Materialet i studien består av åtta elevtexter,bedömningsanvisningarna de undervisande lärarna och de externa bedömarna hafttillgång till samt de betyg som respektive bedömare har gett. Eleverna skrev uppgiften”Mina skolår”, vilket faller inom genren krönika. Metoden för denna studie är engranskning av elevtexterna utifrån tolkningsbara element i bedömningsanvisningarnasamt att diskutera de potentiella anledningarna till de olika bedömningarna gjorda avundervisande lärare, externa bedömare och en tredje analys genomförd i denna studie.Analysen är gjord ur ett top-down-perspektiv då analysen utgår ifrån givna parametrarbestämda av bedömningskriterierna. Det viktigaste resultatet i studien är att elevernalyckas visa konkretion och exempel i sina texter, medan de lyckas mindre väl med attanpassa sig till språkliga regler och konventioner. Utifrån detta resultat dras slutsatsen attspråkliga fel ofta är något som stör läsningen av texterna, vilket kan ha påverkat densammanlagda bedömningen.
28

Geografi i årskurs 7-9 : En undersökning av högstadieelevers tankar om och attityder till ämnet Geografi

Dahlman, Peder January 2019 (has links)
I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.
29

Matematiklärares syn på muntlig matematikför elever med matematiksvårigheter : En innehållsanalytisk studie om stödjande faktorer / Mathematics teachers view on oralmathematics for students with mathematicaldifficulties : A content‐analytical study on supporting factors

Jacobsson, Anton, Lundqvist, Johan January 2018 (has links)
Matematik har ett unikt ämnesspråk som elever behöver behärska både skriftligt som muntligt. Brister i den muntliga matematiska kommunikationsförmågan bidrar till att elever med matematiksvårigheter inte får godkänt betyg i matematik för årskurs 9. Dessa elever behöver hjälp och stöd från sin omgivning för att inte riskera att bli underkända. Denna studie har genomförts med syftet att skildra och analysera matematiklärares syn på stödjande faktorer för elever med matematiksvårigheter med fokus på den muntliga matematiska kommunikationsförmågan. Som metod har en innehållsanalytisk forskningsansats med induktiv tematiseringsmetodik använts och studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Matematiklärares synsätt har bedömts vara möjliga att skildras och analyseras genom följande sex teman: 1. Balansen mellan muntlig och skriftlig kommunikation 2. Den muntliga kommunikationsförmågans beståndsdelar 3. Aktiviteter baserade på elevernas behov 4. Stödjande lärandemiljö för eleven 5. Elevens deltagande i matematiska diskussioner 6. Samarbete med föräldrar De intervjuade lärarna är eniga om att elever med matematiksvårigheter behöver anpassningar av innehåll och kunskapsmål för den muntliga matematiska förmågan. Det råder dock ingen enighet i lärares syn på adekvata mål och innehåll, utan detta anses vara ett resultat av en mängd faktorer såsom elevernas förkunskaper, lärares tolkning av läroplanen, den skriftliga tyngdpunkten i matematik, få bedömningsmoment för den muntliga förmågan, stress och tidsbrist samt den mindre bra tillgången på specialpedagoger. Elever med matematik‐svårigheter behöver även få stöd i det sammanhang som de befinner sig i. Detta anser lärare kan hanteras genom att antingen blanda sammanhanget med olikheter i kunskap hos elever eller se till att elever med matematiksvårigheter får samarbeta med elever de känner sig trygga med. Lärare försöker även stödja eleverna med styrning, kontroll och ordning, vilket kan förklaras av att dessa elever upplevs gå igenom tonåren. Läraren gör en subjektiv bedömning av elevernas behov av styrning och detta slår då igenom på elevernas möjligheter att få vara med och påverka i olika grad. Lärare har vidare olika förväntningar på elevernas prestationer i ett deltagande, där vissa lärare anser att eleverna ska prestera varmed vissa nöjer sig med ett deltagande. Lärare har således olika fokus för dessa elever – antingen kunskapsmål eller värdemål. Det sista temat berör lärares syn på samarbetet med föräldrarna. Vissa lärare upplevs tro att denna kontakt bidrar positivt varmed andra inte har tolkats riktigt ha samma övertygelse. / Mathematics has a unique subject language that students need to master in writing as well as verbally. Shortcomings in the oral mathematical communication capacity contribute to the fact that students with mathematical difficulties do not receive an approved grade in mathematics for grade 9. These students need help and support from their environment in order not to risk being disapproved. This study has been conducted with the purpose of portraying and analyzing mathematics teachers' views on supportive factors for students with mathematical difficulties focusing on oral mathematical communication skills. As a method, a content analytical research approach with inductive thematic methodology has been used and the study is based on five semi structured interviews. Mathematics teachers' views have been judged to be possible to be depicted and analyzed by the following six themes: 1. The balance between oral and written communication 2. The oral mathematical communications skills components 3. Activities based on the students' needs 4. Supporting learning environment for the student 5. The student's participation in mathematical discussions 6. Cooperation with the parents Teachers agree that students with mathematical difficulties need adaptations of content and knowledge objectives for oral mathematical ability. However, there is no unanimity in the teacher's view of adequate goals and content, but this is considered being the result of a variety of factors such as the student's knowledge, teacher's interpretation of the curriculum, the written focus in mathematics, the lack of adequate situations to assess oral capacity, stress and time shortages and the less good availability of special educators. Students with mathematical difficulties also need support in the context they are in. This believes teachers can be managed by either blending the context of differences in student knowledge or ensuring that students with mathematical difficulties interact with friends who they feel safe interacting with. Teachers also try to support the students with control, control and order, which can be explained by the fact that these students experience through their teens. The teacher makes a subjective assessment of the students' need for governance, and this then paves the way for the students to participate and influence in different ways. Teachers also have different expectations of student performance in a participation, where some teachers believe that the students are performing, with which some people are content with a participation. Teachers thus have different focus on these students ‐ either knowledge or value goals. The last theme concerns teachers' views on cooperation with the parents. Some teachers are interpreted believing that this contact contributes positively whereas others have not been interpreted having the same beliefs.

Page generated in 0.047 seconds