Syftet med studien var att undersöka och förmedla, av skolan klassificerade, överviktiga barns erfarenheter och upplevelser av ämnet idrott och hälsa. Därigenom ville vi få ökad förståelse för deras situation och på så vis, i högre grad, kunna involvera och aktivera eleverna på idrottslektionerna. Studien kan förhoppningsvis också ses som ett bidrag vilket kan användas för att på ett bättre sätt individanpassa idrottslektionerna. Frågeställningarna vi ville få svar på var vad för slags delaktighet respektive utanförskap eleverna upplever i idrottsundervisningen. Vi ville också veta på vilket sätt skolan och läraren engagerar sig i elevernas situation och få svar på vilka attityder till ämnet idrott & hälsa eleverna ger uttryck för. Vi ämnade också se huruvida de överviktiga barnen påverkas av den egna familjens syn på idrott. Vilken betydelse eleverna önskar att idrotten skulle ha för dem var också en av våra frågeställningar. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Urvalet var överviktiga barn, både flickor och pojkar, och två skolsköterskor. Vi har också utfört observationer av elever, såväl på bar-nens extraidrott på handslaget som på skolidrotten. Då det inte, av etiska skäl, var möjligt att intervjua barnen i skolmiljö valde vi att söka upp barn på överviktsenheten och Handslagspro-jektet. I vår studie uttryckte de överviktiga barnen positiva tankar om idrotten i skolan men kände sig ofta misslyckade i skolidrottens tävlingssammanhang vilket leder till ett slags utanförskap då de tenderar att dra sig undan kamraterna och hålla sig i bakgrunden på idrottslektionerna. Barnen upplever att deras lärare inte reder ut problemen de vill ha hjälp med. Eleverna känner sig stressade av att inte klara aktiviteterna, som inte är individanpassade, vilket enligt dem inverkar på betyget. Många av de överviktiga barnen ville ändra på sig, det vill säga gå ner i vikt eller förbättra konditionen vilket försvåras av att föräldrarna sällan är beredda att ändra sin livsstil. Våra intervjuade skolsköterskors olika tillvägagångssätt leder till att eleverna fri-villigt kommer till den som inte fokuserar på att väga och mäta eleverna. I vår undersökning har vi funnit möjliga åtgärder för att involvera och aktivera de överviktiga barnen som vi an-ser har rätt att ta plats i idrottshallen. Uppsatsens teoriram bygger på Bourdieus begrepp om habitus och Goffmans teorier om stigmatisering. Nyckelord: Övervikt, barn, idrott, hälsa, utanförskap, klassificering, skolans engage-mang, familjepåverkan.

Bakgrund Agenda 2030 för hållbar utveckling (HU) är den största utmaningen för mänskligheten och Sverige har valt att ha en ledande roll i detta arbete. Undervisning för HU är ett sätt att arbeta för att nå en del av de globala målen och läroplanen för Hem- och Konsumentkunskap (HK) omfattar HU i dimensionerna hälsa, ekonomi och miljö. Syfte Syftet med studien var att undersöka om HK-undervisning hade bidragit till engagemang och handlingskompetens för en HU hos åk 9 elever i Skåne.  Metod Studien genomfördes med en webbenkät där åk 9 elever i åtta skolor i Skåne svarade under vårtermin 2021. Chi-två test genomfördes för att undersöka eventuella könsskillnader med signifikansnivå p<0,05.Resultat I studien deltog 152 elever. Studien visade att nästan hälften av deltagarna ansåg att HK-undervisningen hade ökat deras kunskaper om HU, medan ungefär en tredjedel menade att de saknade verktyg för att kunna agera hållbart. Mer än hälften ville jobba aktivt och påverka sin familj mot hållbarare vanor, däremot upplevde 60% att deras förändringar inte skulle göra någon skillnad. Hela 90% hade försökt påverka familjen mot hållbarare vanor genom en eller flera handlingar. Områdena där deltagarna hade gjort mest förändringar och lyckats bättre att påverka sin familj var sopsortering och matsvinn. Området med lägsta engagemanget var klädkonsumtion. Flickor ville göra mer framtida förändringar i större utsträckning än pojkar (p=0,002). Slutsats Eleverna visade ett engagemang och en vilja att agera hållbart, men även en känsla av maktlöshet. Resultaten tyder även på att HK-undervisning delvis har påverkat eleverna, men att den kan förstärkas. Ökat antal undervisningstimmar, ökat ämnesövergripande arbete och involvering av föräldrar skulle kunna skapa bättre förutsättningar för en hållbarare framtid. / Background Agenda 2030 for sustainable development (SD) is the greatest challenge for humanity and Sweden has chosen to play a leading role concerning this issue. Teaching for SD is a way to achieve some of the global goals and the curriculum for Home Economics (HE) includes SD in the dimensions of health, economy and environment. Objective This study investigated whether HE-teaching has contributed to commitment and “action competence” for SD among 9th grade pupils in the County of Skåne (in southern Sweden).  Method The study was conducted through a web-based survey, answered by pupils in eight schools in Skåne during the spring-semester 2021. Chi-squared test were performed to see possible gender differences with a significance level of p <0.05. Results The number of research participants were 152. The study showed that almost half of the participants felt that HE-teaching had increased their knowledge about SD, but about a third thought that they lacked the tools to act sustainably. More than half wanted to work actively and influence their family towards more sustainable habits, however 60% questioned if their changes could make a difference overall. As many as 90% had tried to influence their family towards more sustainable habits through one or more actions. The areas where the participants had made most changes and managed to influence their family were waste sorting and food waste. The area with the lowest commitment was clothing consumption. Girls wanted to make more future changes to a greater extent than boys (p=0.002). Conclusion The pupils showed commitment and willingness to act sustainably, but they also showed a feeling of powerlessness. The results suggest that HE-teaching has partly affected the pupils, but that it can be strengthened. An increased number of teaching-hours, increased interdisciplinary work and involvement of parents could create better conditions for a more sustainable future.