With a new national curriculum, the New Zealand Ministry of Education has created a new learning area – Learning Languages. From 2010 all schools will have to show they are moving towards providing programmes for language learning for all students from Years 7 to 10. In preparation for this, primary and intermediate schools have been increasingly offering diverse programmes of language learning to their students, and high school language teachers have noticed an increase in knowledge and experience from their Year 9 entrants to language classes. This gives rise to the question of how teachers at high schools are able to manage language classes where students have a very diverse range of experiences of learning another language. This study is a case study from one high school on the phenomenon of language learning, as experienced and explained by nine Year 9 students. The students are asked to explore their current and previous language learning experiences in group interviews, and especially to discuss the issues which they have found in their classes. The students are from diverse backgrounds, with different experiences of learning another language. Their discussion is honest and wide-ranging as they talk about their experiences, giving reasons for their language choice, and explaining what they like and don’t like about their learning. They offer opinions on co-operative learning, mixed-level classes and the difficulties and benefits of learning another language and they make suggestions about what helps them learn best. A recurring theme in their discussion is one of relationships – family connections which may make a particular language more attractive, teacher-pupil relationships which foster learning, and, more especially, the peer-relationships which support (or occasionally inhibit) learning, and provide social support and a social network of friends. Overwhelmingly, they say they would rather study with their friends in a mixed-level class, than learn in a class which is streamed to their own level. Analysis of data further reveals that identity negotiations, which may not be recognised by the students themselves, play a part in the learning process. The study concludes with recommendations for practice and pedagogy, based on the students’ conversations. The four recommendations are about diversity – exploring the extent of diversity in the classroom, creating an environment which supports diversity, creating programmes which allow diverse students to learn together and creating opportunities for them to learn from each other.

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska – hur påverkar de undervisningen i årskurs 9? Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Detta är en studie om det nationella provet i svenska för årskurs 9. Arbetets syfte har varit att undersöka hur några lärare uppfattar att de nationella proven påverkar de prioriteringar som de gör runt ämnets innehåll. Med andra ord: hur de nationella proven påverkar undervisningen i svenska i årskurs 9. Leder proven till att den dagliga undervisningen fokuserar vissa mål på bekostnad av andra mål? Eller är det snarare så att provens existens hjälper till att ställa kursplanens innehåll i fokus på ett sätt som gynnar elevernas måluppfyllelse? Undersökningen genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med fem stycken lärare som i dagsläget undervisar i svenska. Dessa lärare har varit involverade i genomförande och bedömning av nationella prov mellan två och femton gånger. Den intervjuguide som användes berörde två stycken teman; de nationella proven samt kursplanen i svenska och dess skrivningar om ämnets centrala innehåll i årskurs 7-9. Årligen genomför cirka 100 000 elever de tre delprov som ingår i det nationella provet i svenska för årskurs 9. Trots att proven inte mäter alla kursplanens mål är de mycket viktiga redskap för lärarnas bedömning och betygssättning. Lärarna i denna studie ser provresultaten som ett mått på (och garant för) sin egen bedömningsnivå, att de hamnat rätt i sin helhetsbedömning av elevens måluppfyllelse. Under en längre tid har det konstateras relativt stora avvikelser mellan elevernas provbetyg och deras samlade terminsbetyg. En sådan avvikelse behöver inte alltid vara ett problem, men den kan också visa på att lärares bedömning inte är likvärdig över landet. Problematiken blir extra tydlig när långa texter ska bedömas och bedömningsanvisningarna lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde läraren. Ett arbetssätt som rekommenderas för att råda bot på likvärdighetsproblematiken är sambedömning. Sambedömning problematiseras i denna studies resultat utifrån risken för att skolkulturer skapas samt de tendenser till skillnader i villkor som anas mellan lärare på kommunala respektive fristående skolor. Det blir tydligt i denna studies resultat att det nationella provet påverkar undervisningen i relativt stor utsträckning, inte minst genom de grundliga förberedelser som genomförs inför provet. Detta väcker frågor om var gränsen går mellan att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt och att förbereda dem så pass mycket att provresultatet inte säger något om elevens kunskaper utan snarare är en produkt utav en längre tids strategiska förberedelser? Nyckelord: bedömning, kursplan, lektionsinnehåll, måluppfyllelse, nationella prov, svenska, årskurs 9 Keywords: assessment, course syllabi, goal attainment, lesson planning, national tests, Swedish, year 9

I föreliggande C-uppsats i Geografi söker jag ta mig an ett avgränsat ämnesområde i skolans värld genom att undersöka vad högstadieelever tänker och känner inför ämnet Geografi. Syftet med undersökningen är således att undersöka högstadieelevers tankar om och attityder till skolämnet Geografi. Undersökningens material och bakgrundsdata har inhämtats med hjälp av enkäter som elever i årskurs 7-9 vid en medelstor högstadieskola i staden Nybro i Småland har besvarat. Sammanlagt har ett sjuttiotal högstadieelever varit delaktiga i att delge sina tankar om skolämnet Geografi. Frågeställningarna som jag har utgått ifrån är följande: Vilka är elevernas tankar om, och attityder till, skolämnet Geografi? Vad har elevernas tidigare undervisning i Geografi omfattat? Hur uppfattar eleverna skolämnet Geografi – är ämnet viktigt, gillar eleverna Geografi? Vad anser eleverna vara det viktigaste att lära sig i Geografi? Att ha Geografi varje termin/läsår eller att ha Geografi varierande termin/läsår, vad anser eleverna fungerar bäst för dem? Hur rangordnar eleverna Geografi i förhållande till övriga SO-ämnen? Undersökningen ger vid handen att eleverna rankar ämnet Geografi högt. Resultaten visar dock att pojkar och flickor rangordnar SO-ämnena olika; pojkarna rankar bland annat Geografi högre än vad flickorna gör. För att med säkerhet kunna svara på varför det är just så, skulle förslagvis en longitudinell studie av elevernas attityder och tankar behöva utföras, vilket dessvärre inte ryms inom ramarna för denna undersökning, men som eventuellt skulle kunna komma att genomföras i framtiden.