Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

Under Covid-19-pandemin har den svenska grundskolan varit öppen. Lärarna har riskerat att bli smittade på jobbet. Studien undersöker hur trä- och metallslöjdslärare har åtgärdat slöjdsalen pågrund av pandemin, och hur lärarna har känt kring att bli utsatta för smitta och hur det påverkar elevernas möjligheter till lärande. Jag har intervjuat fem slöjdlärare, transkriberat intervjuerna och sorterat dem efter teman. Slöjdlärarna har inte gjort något för att hindra smitta i slöjden, och känner sig inte oroad över att blir smittade själva. Vidare undersökningar visar att det inte är riktigt så enkelt. Lärarna är oroliga över om det blir rättvis bedömning, att ge eleverna möjligheter att lära, speciellt vid distansundervisning. Olika typer av kommunikationer är viktigt i trä- och metallslöjd. Med fysisk distans, faller flera av kommunikationsformerna. Uppe på det har slöjdlärarna en tuffare arbetsdag med mer arbete och oro än innan. Kommunikationen med rektor har varit bra, men slöjdlärarna tycker det är omöjligt att översätta restriktionerna till verklighet. Slöjdlärarna hade två val: axla alla diskussioner och extra arbete för att hindra smitta, som resulterar i att eleverna har lägre möjlighet för att lära. Eller inte göra något för att förhindra smitta, men resultatet att eleverna lär sig som förut, men slöjdlärarna själva riskerar smitta. Alla intervjuade lärare valde det sista

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.

This literature review asks the following:  How is writing instruction realized in L1-classrooms (in the Swedish upper secondary school or its equivalent globally), considering standardized testing as a background factor? Standardized testing has become established in Sweden as one way to audit the school system and evaluate knowledge levels for the sake of guaranteeing an equitable education. However, standardized testing may influence the way in which classroom instruction is realized by teachers, as observed by Popham (2001). The literature review utilizes a qualitative conventional content analysis in order to produce a result of ten studies relevant to our research question. They are then thematized, presented, and later discussed using Popham’s (2001) item-teaching and curriculum-teaching, Biesta’s (2010) reasoning around how measurability impacts the perceived value of different types of education and Janks’ (2010) synthesis model. We found that writing instruction in classrooms subjected to standardized testing often showed a narrowed curriculum and formulaic writing. This particularly impacted classrooms consisting of diverse learners. We noted that teachers faced a complex task when instructing in these classrooms. They generally drifted towards either item-teaching or curriculum-teaching. We also found that the writing skills and knowledge that were highly valued in the classroom corresponded to skills measured by the tests. Finally, using Janks’ (2010) synthesis model we found that both access without design and diversity without access were present in our chosen studies. This implies that standardized testing maintains existing (and excluding) power relations between the dominant and the non-dominant groups. Our discussion is then related to the Swedish national curriculum, pointing to potential self-refuting goals formulated in the syllabus for the subject Swedish. We suggest that studies should be performed in a Swedish context in order to highlight any potential consequences of standardized testing for writing instruction in Swedish classrooms.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskningen säger om hur elever med svenska som andraspråk inkluderas i det svenska klassrummet. I detta ligger även att klargöra samverkans betydelse samt lärarens utmaningar att inkludera elever med mångkulturalitet. Frågeställningar: Frågeställningar som kommer ligga till grund i denna systematiska litteraturstudie är: Vilka faktorer bidrar till att elever med flerspråklighet inkluderas i klassrummet och vilka faktorer har en mer betydelse en andra? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de möter elever med svenska som andraspråk, och hur hanterar lärare dessa utmaningar i klassrummet? Hur kan samarbetet inom skolverksamheten tydliggöras så att elever med svenska som andraspråk inkluderas i klassrummet? Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie som utgår från vetenskapliga publikationer och rapporter. Litteratursökningen genomfördes via databasen ERIC (EBSCO) utifrån avgränsningar som peer reviewed och tidsbegränsning av publicering mellan åren 2005-2019. Resultatet och slutsatser: Resultatet av sökningen visade hur viktig skolpolitiken är när man diskuterar frågor som berör mångkulturalism. Att det finns viktiga faktorer som påverkar inkludering, bland annat stöttning, miljö, material och lärares kompetens.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.

The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation. / Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. / Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.

I flerspråkiga klassrum ställs allt högre krav på inkluderande undervisning där eleverna ska få möjlighet att nyttja sina tidigare ämnes- och språkkunskaper och erfarenheter. Denna uppsats är ett försök till att kartlägga huruvida ämnesundervisningen bedrivs inkluderande på språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Studiens syfte är att undersöka upplevelser som elever som läser på språkintroduktionsprogrammet har av ämnesundervisningen angående användning av sina tidigare ämnes- och språkkunskaper. Insamlingen av materialet skedde genom en metodkombination med triangulering i form av två lektionsobservationer, en bakgrundsenkät och en semistrukturerad gruppintervju med fokusgrupp. Observationerna fungerade som utgångspunkt till frågorna som senare användes vid gruppintervjun. Resultatet visade att deltagarna i studien upplever att de kan använda sina tidigare ämneskunskaper och att lärarna utgår från vad de redan kan. Det finns dock en dubbelhet angående deltagarnas upplevelser av språkanvändning i klassrummet. Deltagarna uttryckte att vissa av lärarna uppmuntrar till all språkanvändning i klassrummet medan andra lärare beskrivs välkomna endast svenska som språk förutom i vissa fall där engelska är tillåtet.

This is a study of assessment in mathematics classrooms and assessment is here regarded as a concept with broad boundaries including e.g. diagnostic tests, portfolios, and acts in teacher-student communication. The study’s purpose is to analyse and understand assessment acts in discursive practices in mathematics classroom communication in terms of affordances for students’ active agency and learning. Five mathematics classrooms are visited and the main data consists of video-recordings and written classroom material. In the study, I examine assessment acts, focuses of assessment acts, and roles of semiotic resources (symbols, gestures, speech etc.). With these findings as a basis, four discourses of assessment in mathematics classrooms are construed. A main conclusion is how the construed discourses hold different affordances for students’ active agency and learning. One discourse, “Do it quick and do it right” has similarities to a traditional discourse of assessment described in previous research. In a second discourse, “Anything goes”, students’ performances that can be regarded as mathematically inappropriate are left unchallenged. In both these discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are considered low. In a third discourse, “Anything can be up for a discussion”, the focuses of assessment acts are mainly on mathematics processes and available semiotic resources are connected to these focuses. The fourth discourse, “Reasoning takes time”, takes it one step further with a lower pace and an emphasis on mathematics processes such as reasoning and problem-solving. In these two latter discourses the affordances for students’ active agency and learning of mathematics are high. I contend that there is positive power in an increased awareness of discourses like these. The four discourses of this study can be powerful in discussions about, understandings of, and positive changes in assessment practices in mathematics classrooms.

Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete där jag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varit att ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett modernt grundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn med syntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet för målgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppens självständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökad kunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en av Stockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckning man idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor. För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI, perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast. Samtidigt har empiriska studier i form av kvalitativa intervjuer, observationer och analyser utförts. Resultatet av teori och empiri har visat att de viktigaste faktorerna för att skapa en funktionell miljö för barn med syntolkningssvårigheter är organiserad stabilitet, anpassningsbarhet och enkelhet. Bearbetning av dessa faktorer har resulterat i ett gestaltningsförslag som visar på att det finns goda förutsättningar att med hjälp av rumsliga element underlätta för barn med CVI att orientera sig i klassrummet. / This report is a degree project with the aim to increase the knowledge of the space as an information holder and have been developed with the support from National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM in Swedish) in Stockholm. The aim of the study was to develop a design proposal with guidelines for how a modern primary school classroom can be designed to support the orientation for children with visual interpretation difficulties. This is to increase access for the target group in the physical environment, which in turn can increase independence and safety at school with the hope of better learning. To find out how one today regards children with visual impairment learning environment in the development of new schools, a classroom have been studied in one of Stockholm's newer primary schools. To reach the goal, theories and literature on topics such as CVI, perception, orientation/wayfinding, colour and contrast was studied. Meanwhile, empirical studies in the form of interviews, observations, and analyzes was performed. The results of theory and empirical data have shown that the most important factors to create a functional environment for children with visual interpretation difficulties are organized stability, adaptability and simplicity. Processing of these factors has resulted in a design proposal, which shows that there are good prospects for using spatial elements to make it easier for children with CVI to orient themselves in the classroom.