Inkludering är en process som innebär att man skapar möjligheter för alla elever oavsett deras olika kompetenser. Som lärare bör man ta hänsyn till elevers olikheter och att den religiösa mångfalden i klassrummet ska ses som tillgång till resurser för att vidareutveckla elevernas kunskaper i undervisningen. Denna studie gjordes för att undersöka hur inkludering kan se ut i religionsundervisningen, med ett särskilt fokus på elever med olika bakgrunder. För att kunna undersöka studiens syfte skapades två frågeställningar:Hur ser lärare på inkludering i religionsundervisning i klasser inom F-3 som specifikt präglas av mångfald? Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever lärare att inkludering skapar i religionsundervisning i mångkulturella klassrum? För att  få svar på dessa frågeställningar intervjuades fyra olika lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen för studien utgår från interkulturell pedagogik som handlar om att främja en lärandemiljö som är byggd på öppenhet, förståelse och ömsesidig respekt för allas likheter och skillnader. I religionsundervisningen betonar alla lärare vikten av att visa respekt för olika religioner, exempelvis genom att undervisa om likheter mellan de abrahamitiska religionerna. Dock menar några lärare att de även stöter på utmaningar med inkluderande arbetssätt som bland annat studiebesök till religiösa platser och att balansera ämnesinnehållet med elevernas personliga erfarenheter. Vidare drogs slutsatser att inkludering, särskilt i samband med mångfald, bör vävas in i religionsundervisning för en undervisning som bjuder in till elevers vidareutveckling av ämnet. Slutligen kritiseras och diskuteras svaren som lärarna har gett i samband med tidigare forskning och även förslag till att forska vidare om ämnet lyfts upp.

I denna studie diskuteras betydelsen av olika grupperingsmetoder inom skolan, med särskilt fokus på nivå- och blandad gruppering inom matematikundervisningen. Studien grundar sig på en analys av tidigare forskning som är framtagen från databasen ERIC (EBSCO) som har analyserats och satts in i en kategoriseringstabell. Syftet med studien är att undersöka effekterna av nivå- och blandad gruppering, samt de argument som förs fram för respektive metod, såväl positiva som negativa. För att göra detta förklaras begreppen homogena och heterogena grupper samt hög- medel- och lågpresterande elever. Argumenten som lyfts fram relateras genomgående till de fem dimensionerna för kraftfulla matematiska klassrum. Resultatet visar att samtliga dimensioner går att uppnå inom både en nivågruppering och blandad gruppering, dock ser argumenten olika ut för respektive dimension. Argument för en nivågruppering utgår, majoriteten av gångerna, från ett rättviseperspektiv för högpresterande elever och en syn på lågpresterande elever som högst begränsade i sin matematiska förmåga. Argumenten för en blandad gruppering kännetecknas av en positiv elevsyn där elevers olika förmåga i matematik ses som något positivt och används som ett verktyg i klassrumsdiskussioner där eleverna kan bidra med olika saker. En annan väsentlig skillnad är vilken prestationsgrupp som är i fokus för argumenten. Det visas att för en nivågruppering utgår argumenten främst från högpresterande elever medan det för en blandad gruppering utgår från lågpresterande elever. Det diskuteras i denna studie för en tes där grupperingarna i sig inte är det centrala utan lärares elevsyn och pedagogik inom grupperingarna som den mest avgörande faktorn. / In this study, the significance of different grouping methods in education is discussed, with a particular focus on ability-based and mixed grouping in mathematics. The study is based on an analysis of previous research which have been retrieved from the ERIC (EBSCO) database, analyzed, and placed into a table for categorization. The purpose of the study is to investigate the effects of level-based and mixed grouping, as well as the arguments used for each method, both positive and negative. To do this, the concepts of homogeneous and heterogeneous groups, as well as high-, medium-, and low-performing students, are explained. The arguments presented are consistently related to the five dimensions of powerful mathematical classrooms. The results show that all dimensions can be achieved in both ability-based and mixed based grouping, although the arguments look different for each dimension. Arguments for level-based grouping, in most cases, derive from a perspective of fairness for high-performing students and a view of low-performing students as highly limited in their mathematical ability. Arguments for mixed based grouping are characterized by a positive view of students where their different mathematical abilities are seen as something positive and used as a tool in classroom discussions where students can contribute various things. Another significant difference is the performance group that the arguments focus on. It is shown that arguments for level-based grouping primarily focus on high-performing students, whereas for mixed grouping, the focus is on low-performing students. This study discusses a thesis where the groupings themselves are not the central factor but rather teachers' perspectives on students and pedagogy within the groupings as the most determining factor.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

I tidigare forskning framgår det att den fysiska lärmiljön är avgörande för att bedriva en kvalitativ undervisning. En utmaning kan vara att hitta de optimala förutsättningarna för ett stimulerande klassrum som gynnar språkinlärningen. Språkinlärning ligger till grund för all kommande utbildning vilket gör ämnet högst relevant. Dessutom understryker styrdokumenten vikten av en väl anpassad lärmiljö för att främja inlärningen.  Syftet med kunskapsöversikt är att undersöka, kartlägga och analysera vad som kännetecknar forskning kring anpassningar av klassrummet för ökad språkinlärning. Fokus läggs även på eventuella metoder och strategier som benämns i relation till fysiska lärmiljöer. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vad kännetecknar forskningen kring språkinlärningen i relation till fysiska lärmiljöer? Vilka strategier och metoder anser forskningen främjar respektive missgynnar språkinlärningen med utgångspunkt i den fysiska lärmiljön?  Kunskapsöversiktens urval utsågs omsorgsfullt genom litteratursökning med både manuella och databasbaserade sökningar i databaserna ERIC, Primo och Google Scholar. Med hjälp av utvalda inkluderings- och exkluderingskriterier samt relevanta sökord identifierades totalt nio artiklar som valdes ut för kartläggning och analys. Etiska överväganden, validitet och reliabilitet diskuterades för att säkerställa kvaliteten i kunskapsöversikten. Resultatet i kunskapsöversikten visar på hur visuella stimuli, som dekoration och material, påverkar elevers uppmärksamhet och språkinlärning. Forskningsresultaten pekar på att överstimulering av visuella stimuli som didaktisk strategi kan vara kontraproduktivt, medan välutformade pedagogiska resurser kan främja språkinlärning. Balansen mellan stimulans och fokus är avgörande, och lärare bör ha autonomi över den visuella miljön för att skapa en gynnsam språkinlärningsmiljö.

No description available.

Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.

Syftet med den här studien var att belysa vilka strategier lärare, som själva uppger att de aktivt arbetar med olika strategier, använder sig av för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Dessutom syftar studien till att undersöka dessa lärares motiveringar och erfarenheter av valda strategier. Studien grundar sig i två sammanflätade teoretiska perspektiv, scaffolding/stöttning och socialisering in i den matematiska diskursen som kan ske i språkpositiva klassrum. Med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod består studien av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Utifrån det insamlade datamaterialet utfördes en tematisk analys som definierade olika kodord och teman som sedan kunde appliceras i de teoretiska perspektiven. Resultatet i studien visade att lärarna använder sig av elevernas modersmål, bildstöd och konkret material i sin undervisning för att främja flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna motiverade sina valda strategier med att beskriva hur de ser att eleverna lyckas och ökar sin matematiska förståelse. Genomgående upplevde lärarna att strategierna bidrog till positiva erfarenheter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskningslitteratur. Baserat på detta dras slutsatserna att användningen av elevernas modersmål i undervisningen samt bildstöd och konkret material främjar flerspråkiga elevers matematiklärande. Lärarna har goda erfarenheter av strategierna och motiverar dessa med att eleverna får ökad förståelse och möjligheten att lyckas i matematikämnet.

This study is based on interviews and aims to shed some light upon the teaching of history in the swedish upper secondary school. Is it possible for the female pupils, to identify themself with the way it's presented? There's been different studies regarding how women are portrayed in the history books, are they there at all or are they forgotten? I interviewed eight female pupils to find out if they could indentify themself with the subject, and if not, what could we do as teacher to make it more relevant for them and easier to indentify themself with the subject? The results shows that most of them can't indentify themself with the subject, feeling that it's a mans world - nothing to do with them. At the same time they say that the subject can come in handy to know why certain things happend and to learn by our mistakes. In general the pupils told me that the subject was more interesting when the teacher shows and talks more about women. With that being said, they didn’t say that they wanted the different historical characters that are men gone, just that women should get the same attention. By knowing that the female pupils feels like this we could make the subject more relevant for them and easier to indentify themself with it.

Den här uppsatsen behandlar det kommunikativa klassrummet och vad det har för eventuella fördelar. Uppsatsen utreder begreppen bundet och fritt tal och hur de påverkar elevers lärande. En annan punkt som utreds är talångest och vilken påverkan det kan ha på eleverna i det kommunikativa klassrummet. Resultatet visar vilka fördelar ett kommunikativt klassrum har. Genom det kommunikativa klassrummet blir eleverna mer aktiva och motiverade. Fokus ligger på eleverna eftersom klassrummet blir mer elevstyrt. Det fria talet, som låte releverna styra talet, är bättre för elevers lärande än det bundna där läraren styr. Ett problem som kan förhindra elevers lärande i det kommunikativa klassrummet är elevers talångest. Talångest påverkas av olika faktorer såsom rädslan att göra fel, dåligt självförtroende, kulturella faktorer och lärarens påverkan på eleverna. Detta kan motarbetas genom att läraren inte hakar upp sig på elevers misstag och att läraren kan skapa ett tryggt klassrum för eleverna.Genom att arbeta med ett kommunikativt klassrum öppnas nya vägar upp för eleven och fokus läggs mer på elevernas tal än på att läsa och skriva.