Syftet med detta arbetet är att undersöka vad olika böcker och forskningsartiklar tar upp om islamofobi. Ytterligare ett syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur man kan arbeta och motverka förekomsten av islamofobi inom skolans ramar. För att kunna uppfylla dessa syften har följande frågeställningar framställts: Vad är islamofobi och vad är orsakerna bakom det? Förekommer islamofobi i skolan, och isåfall på vilka sätt förekommer det? Försöker lärare reducera förekomsten av islamofobi i skolan, och om det sker, hur kan man arbeta för att reducera islamofobi i klassrummet? Metoden som har använts i detta arbete har varit informationssökning. För att kunna finna relevant litteratur och kunna besvara dessa frågeställningar har databaserna Education Research Complete (ERC), Eric via Ebsco och SwePub använts i detta arbete. Genom detta har vi kunnat samla in empirin och därefter kommit fram till resultaten till våra frågeställningar. Islamofobi innebär rädsla för muslimer, och det finns olika orsaker bakom det, bland annat medias negativa porträttering av islam och muslimer. Detta leder till att det uppstår olika stereotyper och fördomar om islam och muslimer, vilket i sin tur leder till förekomsten av islamofobi. Inom skolans ramar förekommer islamofobi, bland annat i form av kränkande yttranden och behandlingar. Enligt skollagen råder det nolltolerans gentemot kränkande behandlingar och diskriminering inom skolans ramar och därmed försöker lärare och skolor reducera förekomsten av islamofobi. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom att uppmuntra de som blir utsatta att berätta för lärare, så att de kan göra en kränkningsanmälan. Ytterligare ett sätt är att förse eleverna med adekvat information om islam och muslimska sedvänjor, i syfte av att motverka fördomar och medias negativa framställning av muslimer.

Vårt examensarbete utgår från de stora resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i skolan. Studien är inspirerad av Åhslund (2019) som belyser och lyfter fram framtida forskningsmöjligheter kring att kritisk granska undervisningspraktiker med syfte att utjämna dessa skillnader. Vi valde därför att studera didaktiska val som kan gynna alla i klassrummet och därigenom ge både pojkar som flickor förutsättningar till goda resultat i skolan. Studien baseras på fyra lärare, två lärare per skola, dessa två skolor är strategiskt utvalda där den ena skolan har en inriktning på kooperativt lärande. Genom en enkät, klassrumsobservationer och intervjuer undersökte vi om skolornas arbetssätt och didaktiska val kan stödja pojkars kunskapsinlärning. Vår teoretiska utgångspunkt för studien grundar sig i den didaktiska triangeln och hur man utifrån olika sätt att arbeta förhåller sig till den.  Resultatet visar på att ett didaktiskt engagemang, en tydlig struktur samt att känna till elevernas styrkor och svagheter är viktiga delar för pojkars inlärning i skolan. Den pedagogiska inriktningen, kooperativt lärande har betydelse och ger lärare en struktur att förhålla sig till och ger därmed läraren ett ökat stöd i undervisningen. En grundläggande struktur finns i det kooperativa lärandet vilket stöttar pojkar i skolan men det gynnar samtidigt alla elever. Det kooperativa arbetssättet utvecklar också den sociala förmågan hos eleverna, vilket är aspekter som främjar pojkars skolgång. Vår slutsats är att ett kooperativt lärande i kombination med engagemang och en god relation med eleverna gynnar pojkars inlärning samtidigt som det inte missgynnar flickors.

I detta examensarbete undersöks klassrummet som kommunikativt rum. Forskning visar atttalutrymmet i klassrummet är ojämnt fördelat, på så sätt att läraren tar den största delen avtalutrymmet jämfört med eleverna. Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmen (2011) ska "eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- ochskriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga” (s. 247). Klassrummet somkommunikativt rum utforskas i detta examensarbete genom att undersöka på vilka sätt lärarearbetar i de lägre årskurserna för att låta alla elever komma till tals. Det är i begreppetflerstämmighet som examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt. I examensarbetet har jagvalt att göra en empirisk, kvalitativ och en kvantitativ undersökning genom insamling,bearbetning och analys av data från observationer i fyra olika klassrum, i årskurs 1-3, ochintervjuer med de fyra klasslärarna.Resultatet visar att lärare och elevers talutrymme är jämnt fördelat. Lärarna står för igenomsnitt 51% i de fyra klasserna och eleverna för 49%. Sett till antal interaktionerförekommer stora variationer hos eleverna. Den elev som har färst antal har endast eninteraktion och den elev som har flest har 24 stycken interaktioner.Lärarintervjuerna ger en beskrivning av olika sätt att möjliggöra interaktion och muntlighet,genom att organisera undervisningen, planera undervisningens innehåll samt sittförhållningssätt mot enskilda elever.

Syftet med denna studie är att undersöka elever och lärares syn på hur arbetsmetoden Flippat klassrum påverkar elevernas möjlighet till stöd och stimulans i matematikämnet. Skolverket (2011:10) har satt upp ambitiösa mål och skriver i Lgy11 att alla de anställda i skolan ska ”ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt”. Studien bygger på intervjuer med tre lärare och fyra elever och resultatet visar på både stor potential hos arbetsmetoden, men också på en tungrodd verklighet i behov av tydlig struktur. I studien deltar både lärare som aktivt flippar sitt klassrum men också lärare som valt att lämna arbetsmetoden vilket innebär att studien får en intressant dynamik.

Det är vår uppgift som lärare att skapa en verbal klassrumsinteraktion som främjar elevers inlärning och kunskapsutveckling. Det här examensarbetet grundar sig i tanken om att lärare behöver redskap för att kunna analysera sin egen undervisning i ämnet svenska och därmed främja klassrumsinteraktionen. Syftet med föreliggande studie är därför att med hjälp av analysredskapet Dialogic Inquiry Tool, DIT, dels identifiera i vilken omfattning dialog förekommer i fyra lärares svenskundervisning, dels synliggöra på vilket sätt DIT kan stödja lärarna i att utveckla den verbala interaktionen i klassrummet. Examensarbetet tar sin ansats i ett sociokulturellt perspektiv om lärande med fokus på Zone of Proximal Development, ZPD, och mediering. Studien genomförs med kvalitativa metoder i form av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna föredrar en dialogisk undervisning men att det är svårt att komma ifrån den IRE-struktur som sedan länge dominerat klassrummen. Lärarna diskuterar hur ett klassrumsklimat där eleverna vågar dela med sig av sina tankar och åsikter påverkar interaktionen i klassrummet. Balansgången mellan att låta eleverna utveckla sina tankegångar och tiden kan vara en problematisk faktor eftersom lärarna måste hålla sig inom tidsramen för den föreliggande lektionen. Sammanfattningsvis ser lärarna analysredskapet DIT som ett tämligen enkelt sätt att kritiskt granska sin egen praktik. Genom DIT får lärarna bland annat en chans att uppmärksamma och bli medvetna om rådande interaktionsmönster, hur feedback och respons ges och hur de som lärare kan påverka graden av dialog i klassrummet.

In today's schools many pupils in grades 4-6 do not want to or dare to speak English in English lessons. For various reasons, they find it embarrassing not being able to answer in the target language, not knowing what to say or how to pronounce a word. The purpose of this study is to find out how Swedish teachers work to motivate pupils to speak English in English lessons at school. The research questions were the following: How much time is spent practicing oral ability?  What oral activities do teachers use to get pupils to speak English during lessons? How do teachers act to encourage pupils to speak English?  The study is based on a qualitative method: open observation. Five teachers were observed on two occasions each. By using this method, it was possible to observe what the teachers were doing and not what they would tell the interviewer that they do. The results were analyzed using theories such as Willingness to communicate (WTC), and concepts such as scaffolding and motivation.   The results showed that the teachers spoke English to the pupils to a different extent, between 8-25 minutes. This was interpreted as the teachers adapting their teaching and speaking time in the target language to the particular class that they taught in. The tasks and the size of the groups in which the pupils worked varied, from working in full class to working in pairs. By having different group sizes, the teachers created a safe environment for the pupils which motivated the them to speak English. The teachers also motivated the pupils to want to and dare to speak English through verbal and non-verbal feedback, such as body language, gestures, smiles, and encouraging nods. They also said, “good job” and “I know you can do this”. Through these actions, the teachers encouraged pupils to speak in the target language, in particular, those who are perceived as introverted and those who may have low self-esteem and motivation.

Under våra praktikplatser och vid en granskning av kursplanen i historieämnet har vi reagerat på att stora delar av det centrala innehållet är väldigt Europa-centrerat. Det står även att vi som lärare bör arbeta mer med ett mångkulturellt perspektiv i vår undervisning. Vi anser nämligen inte att detta perspektiv speglar sig i läroplanen. Våra huvudområden i examensarbete handlar om vad historielärare har för uppfattning om balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i läroplanen. Utöver det hur historielärare beskriver balansen mellan det eurocentriska och mångkulturella perspektivet i sin undervisning. För att reda ut detta kommer vi förklara eurocentrism och mångkulturalism som begrepp och vad det finns för olika perspektiv av dem. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av historielärare för att få reda på deras attityder och tankar kring vårt valda område. Samtliga av våra informanter arbetar på mångkulturella skolor och vi kan på så sätt få en god inblick i hur dessa lärare ser på kursplanen och deras reflektioner kring sin egen undervisning. Resultatet av dessa intervjuer är enhälligt då samtliga informanter anser att kursplanen i historia är eurocentrisk och att en styrning krävs för att ha det mångkulturella perspektivet i beaktande i sin undervisning. Vidare visar resultatet att balansen mellan eurocentrism och mångkulturalism inom historieämnets kursplan och undervisning i många fall är svår att urskilja, både i kursplanen och i lärarens tolkning av kursplanen. Det är klart och tydligt att de intervjuade lärarna använder till stor del ett eurocentriskt perspektiv i sin historieundervisning vilket skapar en ojämn balans mellan eurocentrism och mångkulturalism.

Islamophobia is today more prevalent in society and is actually within social sciences. It can be visualized in events such as the Swedish NATO-application and its complications with the burnings of the Quran. It is therefore important that in Swedish schools, students and teachers can treat each other with respect and have a mutual understanding towards each other. The aim of our study is mainly to examine why and how islamophobia is expressed in four different schools from the teachers perspectives. We are focusing on qualitative interviews with the teachers that are from homogen and multicultural schools in Sweden. We have also accounted for the ethical aspects like anonymity and confidentiality. Furthermore, the search engines used for the studies about islamophobia are EBSCO, Swepub and LIBRIS. Our studies shine light on the ethical dilemmas and the teachers strategies regarding islamophobia, but as well as individual safety and integrity. As a result, the studies showed that islamophobic expressions differ between the different schools. In conclusion, it is encompassed by similar reasons. Social identity and media affects islamophobia because they can give an angled image about this specific subject. Conversely, to prevent islamophobia, it is needed to teach with respect and with criticism of the sources as well as having multicultural classrooms. Accordingly, the social sciences play a critical role to form engaged and conscientious citizens in the society.

Tidigare forskning och statistik visar att flerspråkiga elever upplever svårigheter i matematiken specifikt i textrika uppgifter. Forskningen visar även på olika möjliga strategier för att stötta flerspråkiga elever som bland annat studiehandledning på modersmålet, kommunikation och grupparbete, samt olika strategier för scaffolding. Syftet med denna studie var att undersöka svårigheter som flerspråkiga elever upplever när de arbetar med textrika uppgifter, samt att undersöka vilka möjliga stöttningar kan eleverna erbjudas för att avhjälpa dessa svårigheter. Studien genomfördes kvalitativt genom observationer och intervjuer med flerspråkiga elever i årskurs 3, där den insamlade empiriska data analyserades sedan utifrån tematisk analys i relation till relevanta teorier. Resultatet i studien visade att flerspråkiga elever ofta upplevde svårigheter när de arbetade med textrika uppgifter. Anledning var att de antingen hade begränsadekunskaper i svenskaspråket, att de hade svårt och förstå sammanhanget i textrika uppgifter eller att de hade svårt att begripa några matematiska begrepp. Resultatet visade att stöttning på modersmålet kunde avhjälpa elevers svårigheter i textrika uppgifter när de fick översättning på de svåra begrepp eller en förklaring på själva uppgifter på sina modersmål. Resultatet visade även att eleverna klarade uppgifter bättre när de fick arbeta i par eller i grupper, där fick de diskutera och resonera kring olika matematiska innehåll i uppgiften. Ytterligare visade resultatet några strategier som var gynnande för flerspråkiga elever som bland annat visuellt stöd, konkret arbete, resursens tillvaro och stöd, samt lärarens extra förklaringar och stöd. Baserad på detta drar vi slutsats att flerspråkiga elever upplever svårigheter med textrika uppgifter i matematik på grund av språket som introducerar uppgifter. Dessa svårigheter kan avhjälpas när eleverna får använda sitt modersmål i sitt lärande, även när de arbetar tillsammans och när de får tillräckligt stöd.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger ommöjligheten att ta tillvara på muntliga instruktionstillfällen för att förbättraelevernas ordförståelse. Frågeställningen som litteraturstudien utgick ifrånvar “på vilka sätt kan läraren arbeta vid muntliga instruktionstillfällen för attutveckla elevernas ordförståelse?”. Inledningsvis lyfts utifrån styrdokumentbetydelsen av språket för att kommunicera och verka i samhället. Vidarestuderas svårigheterna som bristande ordförståelse och ordförråd medför vidinhämtning av ny kunskap. Därefter presenteras problemområdet.Forskningen är inte helt enig om vilket sätt som rekommenderas för lärarensarbete med utvecklingen av elevernas ordförståelse. En överblick över denmuntliga kommunikationen i klassrummet, muntliga instruktioner iklassrummet samt olika sätt att arbeta med ordförståelse och ordförråd gessedan. Metoden för datainsamlingen skedde utifrån två faser,litteraturstudiens inledande informationssökning och litteraturstudiensegentliga informationssökning. I första fasen arbetades nyckelord fram och iandra fasen användes nyckelorden i olika sökningar. Resultatet indikerar attläraren vid muntliga instruktionstillfällen kan arbeta på flera olika sätt för attutveckla elevernas ordförståelse. De tre huvudsakliga arbetssätten somframkommer i resultatet är lärarens ordval, lärarens upprepning av ord ochlärarens konkretisering av ord vid instruktionstillfällena.