Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger ommöjligheten att ta tillvara på muntliga instruktionstillfällen för att förbättraelevernas ordförståelse. Frågeställningen som litteraturstudien utgick ifrånvar “på vilka sätt kan läraren arbeta vid muntliga instruktionstillfällen för attutveckla elevernas ordförståelse?”. Inledningsvis lyfts utifrån styrdokumentbetydelsen av språket för att kommunicera och verka i samhället. Vidarestuderas svårigheterna som bristande ordförståelse och ordförråd medför vidinhämtning av ny kunskap. Därefter presenteras problemområdet.Forskningen är inte helt enig om vilket sätt som rekommenderas för lärarensarbete med utvecklingen av elevernas ordförståelse. En överblick över denmuntliga kommunikationen i klassrummet, muntliga instruktioner iklassrummet samt olika sätt att arbeta med ordförståelse och ordförråd gessedan. Metoden för datainsamlingen skedde utifrån två faser,litteraturstudiens inledande informationssökning och litteraturstudiensegentliga informationssökning. I första fasen arbetades nyckelord fram och iandra fasen användes nyckelorden i olika sökningar. Resultatet indikerar attläraren vid muntliga instruktionstillfällen kan arbeta på flera olika sätt för attutveckla elevernas ordförståelse. De tre huvudsakliga arbetssätten somframkommer i resultatet är lärarens ordval, lärarens upprepning av ord ochlärarens konkretisering av ord vid instruktionstillfällena.

Bakgrund: Att ge tydlig information till patienter är av stor betydelse inom hörselvården. Det finns olika kommunikationskanaler (muntliga, skriftliga, digitala) som vårdgivaren kan använda i hörselrehabiliteringen. Patienternas kognition och samspelet mellan olika sinnesintryck påverkar hur framgångsrik kommunikationen blir och hur mycket patienterna minns av informationen.   Syfte: Denna studie (1) jämför hur vuxna personer över 50 år klarar av dome- och vaxfilterbyte i hörapparater efter att de har fått dessa följande instruktioner: den ena gruppen fick enbart muntlig och praktisk instruktion, den andra gruppen fick samma instruktioner samt film med tillhörande undertext och berättarröst. Denna studie undersöker även (2) sambandet mellan deltagarnas kognitiva förmåga och hantering av hörapparater. Metod: Studien är en kvantitativ, randomiserad interventionsstudie där deltagarna (N=22) har delats in i två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp, båda grupperna fick muntlig instruktion om dome- och vaxfilterbyte Reciever In The Ear (RITE) hörapparater och praktisk handledning, interventionsgruppen fick även instruktionsvideo. Alla deltagarna testades för sina kognitiva förmågor vid pre intervention. Deltagarnas praktiska kunskaper observerades och jämfördes vid pre- och postintervention, med två till tre veckor emellan. Resultat: Typ av instruktion påverkar i viss grad deltagarnas förmåga att byta dome och vaxfilter, men detta orsakar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Måttlig positivt samband har hittats mellan kognition och deltagarnas prestationer vid postintervention. Slutsatser: Att förmedla och befästa praktisk kunskap är en viktig aspekt i hörselrehabilitering och behöver lyftas fram, vidare krävs det mer forskning inom detta område. / Background: It’s Important to give clear information to patients in the hearing care. There are different kind of communication channels (verbal, written, digital) that healthcare providers can use in the hearing rehabilitation. Patients' cognition and the interaction between different sense impressions effects how successful communication will be and how much the patients remember the information.   Aim: This study (1) compares how adults over 50 years old are able to manage dome- and cerumfilter change in hearing aids after these following instructions: oral only and practical instructions, the other group got same instructions and instruction video with subtitle and narration. This study also (2) investigating relation between participants cognitive ability and handling of hearing aids.   Methods: The study is a quantitative, randomized intervention study. The participants (N=22) were divided into two groups. Both groups got oral instructions about dome- and cerumfilter in Receiver in the Ear (RITE) hearing aids and practical exercise in pre intervention, the interventiongroup also got an instruction video. The participant practical knowledge was observed and compered in pre- and postintervention. In pre intervention the cognitive ability of all participants was tested as well.  Results: The kind of instructions effects on which degree patient ability to change dome and cerumfilter, but this didn´t cause any significant difference between the groups. Moderate positive relationship was found between cognition and postintervention achievements.  Conclusions: It is important to emphasize the weight of mediate and exercising practical knowledge in aural rehabilitation.