No description available.

The ambition with this research overview has been to gather what is observed regarding diversity in history classes. During recent years societies have changed on a global scale towards being more culturally diverse. There is a belief that individuals with different backgrounds are in need of special treatment. This, visionary multiculturalism or föreställda mångkulturen (as it is called in Swedish), can have both positive and negative effects on teachers and students. Teachers still seem to battle with how they should teach in diverse and heterogeneous classrooms, making the area relevant for research and investigation. Therefore, we pose the question: What does research claim regarding cultural diversity in history education? Collection of research was carried out using both Swedish (Libsearch and Swepub) and international (ERC) databases. Relevant research dissertations and articles were selected from Sweden, Finland, and Australia. This paper dives into two different areas of research: the praxis of teaching and identity. We found the history subject tends to be eurocentric, and teachers tend to turn to traditional teaching and use coursebooks for guidelines. Open attitudes towards diversity were visible in theory but absent in practice; moreover, intercultural objectives are implied in the syllabus for history. Students’ linguistic deficiencies are considered a challenge that gives rise to primitive knowledge teaching. Furthermore, links seem to be implied between low socioeconomic standing and diverse cultural backgrounds. Lastly, students state they feel they have a bisected identity which further problematizes teaching in a diverse classroom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur visuellt stöd används av lärare i årskurs 1–3 i språkligt heterogena klassrum, med fokus på dess användning, implementering och betydelse för undervisningen. Frågeställningarna är utformade efter de klassiska frågorna inom didaktiken, vad, hur och varför med inriktning på visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Studien utgår från två multimodala teorier, den socialsemiotiska teorin och design för lärande. Dessa teorier är valda utifrån ämnetundervisning med visuellt stöd i det språkligt heterogena klassrummet. Metoden som används i studien är semistrukturerade lärarintervjuer som utgår från en intervjuguide.Det gjordes även observationer för att upptäcka det språkliga landskapet i klassrummet. Analysen är gjord utifrån en tematisk analysmetod. Analysen av resultatet visar att lärarnas användning av visuellt stöd koncentreras till bildstöd. De bildstöd som finns, utifrån studien, är en grund i den språkutvecklande undervisningen. Bristen av förståelse kring konceptet visuellt stöd och dess olika funktioner visar vikten av en fortbildning hos lärarna för att på ett effektivt sätt stötta eleverna. Det är viktigt att inte överösa eleverna med bildstöd då det kan distrahera mer än hjälpa i deras läs- och skrivutveckling.