Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design. Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans. Resultatet visar att det sker en ständig läroprocess som styrs av ungdomarnas intresse och deras strävan efter att bli bättre League of Legends spelare och social tillhörighet. Samarbete kring hur strategiska val diskuteras mellan ungdomarna och formar dem att bli multikonstnärer som behärskar skrift, tal och gester. Min undersökning via videodokumentationerna blev mitt dubbla perspektiv, det jag inte kunde finna via skrift och intervjuer såg jag via filminspelningen. Jag har jag valt att klippa ihop en film om mitt sökande på svar kring hur ungdomarna kommunicerar. Denna film visas som min gestaltande del på Konstfacks vårutställning 2014.

The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation. / Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. / Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.

Abstract: The interest in this empirical study aims at assessment, more precisely feedback as part of ordinary activities within hairdressing education. The study investigates feedback practices related to assessment of knowing during production, with focus on communication between student and teacher. Communication is regarded as interactively constructed and is investigated through a multimodal social semiotic perspective which implies studying verbal as well as nonverbal resources in meaning making. Speech and body movements are not subordinate to each other and are studied as contributing in communication on their own terms. Video observations were used to investigate feedback practices in the hairdressing classroom, during a couple of lessons when last year’s students received customers for various treatments. From one hour recording, a selection was made showing communication between student and teacher with joint focus of attention during production. The selection is based on the assumption of feedback as interactively constructed and represented in a multimodal way. The analysis of the feedback practice shows a multifaceted result, since each interaction between a student and a teacher is unique. Nevertheless, a recurrent pattern of feedback construction could be discerned. Three important functions of feedback were distinguished, that of control, instruction and evaluation. Furthermore, these functions interact in temporal processes of cycles and loops. The core of feedback practice is found within the loop, where questions and wonders from the student are brought into a joint investigation. / Baksidestext: Cykler och loopar i Salongen handlar om återkoppling i yrkesgymnasiet, närmare bestämt på hantverksprogrammets frisörutbildning. Återkoppling studeras genom videoobservationer av kommunikation mellan lärare och elev under pågående undervisning, där elever arbetar med olika hårvårdsbehandlingar på kunder. Återkoppling görs genom olika meningsskapande resurser. Det verbalspråkliga är bara en del av kommunikationen. Kroppsrörelser, blickar och olika redskap används också för att kommunicera av både elev och lärare. Mönster i form av olika återkopplingsfunktioner och cykliska processer kan urskiljas i kommunikationen mellan lärare och elev. I det cykliska uppstår ibland loopar, som utgörs av händelser där något moment blir uppmärksammat i ett gemensamt utforskande. Looparna utgår från elevens frågor och funderingar och betraktas därför som centrala i återkopplingspraktiken. Studien bidrar med beskrivningar av den dagliga klassrumskommunikationen, där bedömning och undervisning är sammanvävda förlopp. Den riktar sig till forskare och lärare inom yrkesutbildning och andra skolformer, men också till övriga läsare med intresse för bedömningsfrågor och återkopplingspraktik. Licentiatuppsatsen är skriven inom ramen för Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. / Intresset i denna studie är riktat mot klassrumsbaserad bedömning, närmare bestämt återkoppling som en del av den dagliga undervisningen. Studien undersöker återkopplingspraktik i frisörklassrummet relaterad till bedömning av kunnande under pågående arbete, med fokus på kommunikationen mellan lärare och elev. Kommunikationen betraktas som interaktivt konstruerad och studeras ur ett multimodalt perspektiv utifrån socialsemiotisk teori. Det innebär att återkoppling studeras både verbalt i samtalsform, men även icke-verbalt i form av bland annat gester, artefakter och blickar. De betraktas i detta perspektiv som jämbördiga resurser i meningskonstruktionen. Videoobservationer har därför varit ett lämpligt sätt att undersöka återkopplingspraktik i frisörklassrummet. Detta har gjorts under några lektionspass när elever i åk. 3 hade kundmottagning. Utifrån en timmes inspelningar, har urval gjorts som visar kommunikation mellan lärare och elev med gemensamt uppmärksamhetsfokus på ett pågående arbete. Urvalet baseras på grundantagandena om återkoppling som interaktivt konstruerad och multimodalt representerad. Analysen av återkopplingspraktiken visar på ett mångfacetterat resultat eftersom varje interaktion mellan lärare och elev är unik, således också deras kommunikation. Ändå har återkopplingspraktiken visat sig vara konstruerad enligt vissa återkommande mönster. Tre centrala återkopplingsfunktioner har kunnat urskiljas: den kontrollerande, den instruerande och den värderande, utgående från handlingar som kännetecknar dem. Vidare samspelar dessa över tid i cykliska processer och loopar. I looparna tas elevens frågor och behov tillvara i ett gemensamt utforskande. De kan betraktas som själva kärnan i återkopplingspraktiken.