Antalet äldre i världen ökar, vilket medför att det finns ett större behov av vård och rehabilitering. Eftersom vårdtiderna blivit kortare har också en större del av rehabiliteringen förflyttats till hemmet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med hemtjänstpersonal. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på hälsocentraler. Materialet transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att det finns ett samarbete, men att det ser olika ut. Resultatet visade att det finns faktorer som påverkar samarbetet som att nära relationer mellan yrkesgrupperna och samordnade träffar underlättar samarbete medan stora personalgrupper och privata aktörer försvårar samarbete. Det framkom även att hemtjänstpersonalen sågs som en viktig resurs i rehabiliteringen. Sammanfattningsvis pekar studien på att det finns delar i samarbete som går förbättra och att ett välfungerande samarbete är betydelsefullt för att de arbetsterapeutiska insatserna ska nå de äldre.

Syftet var att beskriva hur arbetsterapeuter arbetar i aktivitet med vård- och terapihund och upplevd nytta med detta. Metoden som valdes var en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade intervjuer. Elva arbetsterapeuter rekryterades genom ett bekvämlighetsurval via grupper på Facebook. Telefonintervjuer och intervjuer via personligt möte spelades in och transkriberades för att slutligen analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema som var: Arbetsterapeuten och hunden som ett stöd till meningsfulla aktiviteter, vilket resulterade i tre huvudkategorier som var: nytta, aktivitet och kommunikation, samt 14 underkategorier. Slutsatsen av examensarbetet var att hunden kunde vara användbar i att motivera patienter till aktivitet samt att aktiviteter tillsammans med och för hunden kändes mer meningsfulla.

Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats. Den population som examensarbetet studerat var 355 individer som valde att medverka vid olyckstillfället och ettårs uppföljningen i den ursprungliga studien. Materialet var inmatat i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) där resultatet beräknades och sedan presenterades i figurer. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader mellan könen, åldersgrupper samt interventions- och kontrollgrupp i genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar. Resultatet visade även att antalet sjukskrivna under det första året efter hjärnskakning var fler bland de i interventionsgruppen som besökt arbetsterapeut än hos de i interventionsgruppen som ej besökt arbetsterapeut. En granskning av samma material vid en tioårs uppföljning påvisade likande resultat vilket stärker det resultat som tagits fram i detta examensarbete.

Denna studie syftar till att undersöka resultatet av hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, genom att beskriva hjälpmedelsgruppens arbete och analysera huruvida projektet uppfyller kraven för vedertagen projektform, samt genom att undersöka om arbetet med hjälpmedel haft betydelse för de inblandade. Detta realiseras med utgångspunkt i följande frågeställningar: hur har hjälpmedelsgruppen förberett sig inför projektet och hur har projektet organiserats, hur har hjälpmedlen introducerats för brukarna, vilka hinder och möjligheter har man sett, hur upplever boendestödjarna att deras arbetssituation förändrats genom projektet och slutligen vilken betydelse har hjälpmedlen haft för deltagande brukare i vardagen. Uppsatsen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun och jag har funnit respondenter till studien ibland de brukare och den personal (boendestödjare, arbetsterapeuter och biståndsbedömare) som ingått i hjälpmedelsprojektet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Under rubriken tidigare forskning finns en översikt som belyser psykiatrireformen, samt en skildring av hur synen på funktionshinder och de funktionshindrades rättigheter har förändrats över tid. Kapitlet tidigare forskning innehåller även en beskrivning av tidigare hjälpmedelsprojekt som är av relevans för att sätta in denna studie i en kontext. Då projektformens hinder och möjligheter utreds i studien är det även relevant att redogöra för enligt vilka principer ett projekt bör utformas. I de teoretiska utgångspunkterna utredes olika teoretiska förklaringsmodeller som tangerar KBT och delaktighetsbegreppet. Dessa används i analysen för att förklara främjande faktorer vid rehabilitering av gruppen psykiskt funktionshindrade. Uppsatsens empiriska material är presenterat som en tematiserad beskrivning av mina respondenters syn på projektet, där jag söker ge en förståelse för vilken betydelse hjälpmedel har för brukares vardag. I analysen av materialet framkommer bland annat att hjälpmedel upplevs ha en positiv inverkan på rehabilitering av psykiskt funktionshindrade, samt att hjälpmedelsprojektet haft positiva resultat för brukare och personal. Avslutningsvis finns en diskussion i vilken huvudresultatet är att rättsäkerheten kring föreskriningen av hjälpmedel bör stärkas eftersom gruppen psykiskt funktionshindrade har svårigheter att göra sin röst hörd.

No description available.

Syfte: Beskriva om och i vilken utsträckning arbetsterapeuter som arbetar med långvarig smärtproblematik arbetar med sexualitet i Sverige. Metod: Kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval och bestod av 35 arbetsterapeuter som arbetade inom olika smärtverksamheter i Sverige. Resultat: 25 deltagare ansåg sexualitet som ett arbetsområde inom arbetsterapi och att de kände sig bekväma att diskutera sexualitet med sina patienter. 25 deltagare hade relativt sällan tagit upp frågor relaterat till sexualitet med sina patienter och det var vanligare att patienterna själva tog upp frågor gällande sexualitet. 22 deltagare upplevde att de inte hade tillräckligt med kunskap för att arbeta med sexualitet. Det var 20 deltagare som aldrig utfört någon intervention och 15 stycken som någon gång utfört intervention relaterat till sexualitet. Slutsats: För att främja arbetsterapeuters arbete kring sexualitet hos patienter med långvarig smärtproblematik behövs mer kunskap i ämnet, implementering av riktlinjer, introducering av verktyg, ett multiprofessionellt arbete samt användning av bedömningsmodeller som PLISSIT modellen, ALARM- bedömningsmodell och Schovers värderingsmetod.

Enligt nuvarande internationell policy och lagstiftning i flertalet länder ska samhället vara tillgängligt för alla invånare. Trots detta finns ett stort antal studier där bristande fysisk tillgänglighet rapporterats i allmänna byggnader. Rullstolsburna stöter ofta på fysiska tillgänglighetsproblem då de färdas i samhället och står därför inför stora hinder. Syftet var att kartlägga den fysiska tillgängligheten för rullstolsburna i tre av Umeå kommuns sportanläggningar. Housing Enabler som kompletterades med Bygg Ikapp användes för att syste-matiskt undersöka miljöhinder i fysisk tillgänglighet. Resultatet i studien visar att det förekommer fysisk tillgänglighetsproblematik. Den mest omfattande problematik som rapporterades var i sektionen inomhusmiljö där hinder förekom i form av bl.a. höga trösklar och smala passager. Fysiska hinder rapporterades även frekvent inom sektionerna toalett och utomhusmiljö. Resultaten innebär att rullstols-burna har sämre aktivitets- och delaktighetsmöjligheter vid besök på dessa anläggningar. En god tillgänglighet inom offentliga byggnader och anläggningar utgör en grund för delaktighet och ökad livskvalitet. En bättre fysisk tillgänglighet i anläggningarna kan leda till att rullstolsburna deltar mer frekvent i sportevenemang. Författarna ser behov av vidare forskning gällande Housing Enabler för att optimera fysisk tillgänglighetskartläggning av allmänna miljöer, då instrumentet i första hand syftar till att kartlägga hemmiljöer.

Personer med psykisk funktionsnedsättning är en utsatt grupp i samhället. Forskning visar att målgruppen behöver meningsfullhet, delaktighet och självständighet för att bli en del av samhället. Idag återfinns sällan arbetsterapeuten inom öppenvården för att stödja målgruppen trots yrkets kompetens om helheten runt individen. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med psykiska funktionsnedsättningar i öppenvården. Studien genomfördes som en scoping review enligt där 21 artiklar som svarade mot syftet har granskats. Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och 2017, samt studier från länder med liknande kultur som Sverige. Exklusionskriterier har varit barn, personer över 65 år och patienter inom slutenvården. Resultatet visade att det fanns en stor bredd av interventioner som delades in i nyckelområdena: kreativa aktiviteter, interventioner i dagliga livet, interventioner för arbete och sysselsättning, interventioner med djur och natur och hjälpmedel som intervention. Slutsatsen var att det finns många olika interventioner som arbetsterapeuten kan arbeta med för målgruppen men att det idag saknas på många håll inom öppenvården.

Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplever sin vardag samt vilka strategier de använder. Metoden som valdes var en manifest innehållsanalys på skönlitterära biografier. Fyra böcker valdes ut för analys och tolkning. Resultatet utgjorde fem kategorier med tillhörande 13 underkategorier. Kategorierna var upplevelsen av att känna sig annorlunda, obalans i vardagen, svårigheter att hantera intryck och impulser, diagnosens betydelse samt strategier för att klara av vardagen. Slutsatsen av examensarbetet visade att individens upplevelse är viktig för att få en ökad förståelse kring ADHD. Ytterligare en slutsats som kan dras är att arbetsterapeuten med kunskapen kan arbeta med hälsofrämjande insatser för att förenkla vardagen för en person med ADHD. / The aim of the study was to describe how people with ADHD experience their everyday lives and what strategies they use. The chosen method was a manifest content analysis on autobiographies. Four books were selected for analysis and interpretation. The result consisted of five categories with 13 associated subcategories. The categories were the experience of feeling different, everyday imbalances, difficulty in managing impressions and impulses, the significance of diagnosis and strategies to cope with everyday life. The conclusion of the thesis work showed that the individual's experience is important for gaining an understanding of ADHD. Another conclusion that emerged from the thesis, is that the occupational therapist with their knowledge can work with health promoting efforts to simplify the daily life for people with ADHD.

Många äldre patienter i eget boende upplever behov av sjukgymnast och arbetsterapeut, både praktiskt och teoretiskt, vid rehabilitering av förlorad eller nedsatt funktions- och aktivitetsförmåga. Kommunal hemsjukvård erbjuder hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut. För att kunna tillgodose behovet behöver rehabiliteringspersonalen veta hur det kan uppfattas att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Detta för att bemöta patientens behov på ett optimalt sätt och möjliggöra för välbefinnande och eventuellt en bättre livskvalitet. Studien är en intervjuundersökning av sju patienter i ålder mellan 77 till 89 år som deltagit i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och arbetsterapeut. Syftet är att belysa erfarenheten som äldre patienter har av att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering tillsammans med sjukgymnast och/eller arbetsterapeut.Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet beskrivs i fem kategorier; att tilltro egen förmåga, tillåta sig testa, att ha vägledare, träna inför morgondagen och att förhålla sig till den förändrade kroppen. Vidare presenteras resultatet i två teman; strävan att återta kontroll och lotsad att ta befäl. I metoddiskussionen förs ett resonemang kring metoden. I resultatdiskussionen ställs kategorierna i relation till forskning och en dialog förs mellan teman och vårdvetenskapens grundantagande om människa, hälsa och välbefinnande samt lidande. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>