Denna uppsats handlar om hur det lärande samtalet förändras och tar sig nya former och vägar i samband med att pedagogers verktyg och arbetssätt ändras. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professor Tomas Kroksmarks forskningsstudie 1-1 projektet, där varje elev från år 4 och berörda pedagoger får tillgång till varsin dator, påverkar det lärande samtalet med utgångspunkt i respondenternas syn. Detta gjordes utifrån forskningsfrågorna som ställts, vilka lett till att skapa förståelse om hur 1-1 projektet påverkat lärarrollen, hur 1-1 projektet påverkat elevernas lärstilar, hur 1-1 projektet påverkat det lärande samtalet samt hur 1-1 projektet påverkat lärandet. För kunna ta del av pedagogernas syn genomfördes intervjuer med sex verksamma pedagoger på de två Vittraskolor belägna i Stockholm, som är delaktiga i projektet. Några av de övergripande resultaten i studien är att respondenterna upplever att 1-1 projektet stimulerat till en mer varierande och verklighetsförankrad undervisning och lärande. Detta genom enkelheten att använda sig av, dela och synliggöra information och dokument som hämtas via internet och undervisningsplattformar. I sin tur har den ökade tillgängligheten samt elevernas intresse för datorn inverkat positivt på lärandet, dialogen och det lärande samtalets utveckling. Det lärande samtalet har även stimulerats av den gemensam referens ram och struktur införandet av datorn skapat samt genom att fler kommunikationskanaler upprättats.

<p>Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.</p>

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.

Equivalent and Accessible Parental Education Programs for Autism A Case study on the developmental process, obstacle and factors that promote success in working with improvement

Bakgrund: En av tre universitetsstudenter läser idag via nätbaserade kurser. Nätbaserat lärande är flexibelt och baseras på asynkron kommunikation, men studentgenomströmningen är lägre än på campuskurser. Forskning har visat att nätbaserade lärgemenskaper byggs upp av tre delar; kognitiv närvaro, lärarnärvaro och social närvaro. Forskning rörande universitetslärares och distansstudenters egen upplevelse av betydelsen av beståndsdelen social närvaro för nätbaserade lärgemenskaper sker via enkät-eller intervjustudier. Syfte: Studien syftar till att genom en kvalitativ ansats beskriva universitetslärares och distanssstudenters upplevelse av möjligheter och utmaningar med nätbaserat lärande och betydelsen av lärgemenskaper, med fokus på social närvaro, inom och vid sidan om nätbaserade kurser. Metod: Kvalitativa intervjuer med fyra universitetslärare och fyra distansstudenter samt enkätundersökning med distansstudenter (n=29). Resultat: Distansstudenterna upplevde flexibiliteten inom nätkurser som både positiv (eftersom kurserna var tids- och ortsoberoende) och negativ (eftersom det fanns en risk för isolering och nätverksbyggandet var begränsat). Både distansstudenter och universitetslärare upplevde oro för att vara osynliga på nätkurser. Kunskapsvinst var den viktigaste faktorn bakom studenternas deltagande i en lärgemenskap. Vid en jämförelse av universitetslärares och distansstudenters beskrivningar av fenomenet lärgemenskap identifierades fyra teman; gruppkänsla, samarbetslärande, motivation och kommunikation. Dessa teman överlappar delvis med de fyra teman som utsagorna om social närvaro kunde delas in i: att vara synlig, deltagande, att upplevas verklig och gruppkänsla. Medan universitetslärarna beskrev vad social närvaro innebar var distansstudenternas utsagor inriktade på deras upplevelse. Universitetslärarna sökte genom lärarnärvaro och kursupplägg initiera samarbetslärande. Studentinitierade lärgemenskaper upplevdes dock mer betydelsefulla av distansstudenterna. Diskussion: Den sociala närvarons betydelse för att främja lärandet inom en lärgemenskap lyfts av informanter från båda grupperna. Kunskap om universitetslärare och distansstudenters upplevelse av lärgemenskaper generellt och specifikt social närvaro kan i förlängningen ha betydelse för framtida kursutvecklingsarbete och motivera utveckling av nya pedagogiska verktyg inom nätbaserade kurser.

Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.

Detta examensarbete handlar om flipped classroom i undervisningen. Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vad flipped classroom kan innebära för lärare och hur det påverkar undervisningen genom att undersöka hur och varför lärare använder sig av flipped classroom, vad för material som används och hur det tillgängliggörs för eleverna samt hur elever uppfattar arbetssättet. Intervjuer har genomförs med gymnasielärare som tillämpar flipped classroom i matematikundervisningen och deras elever har fått besvara en enkät. Tanken är att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar för att försöka förstå hur flipped classroom påverkar undervisningen, fördelar och nackdelar som följer med flipped classroom samt även vilken betydelse flipped classroom har för elevernas lärande.   Resultatet visade att lärare tillämpar flipped classroom på olika sätt. Det finns flera olika uppfattningar kring vad flipped classroom innebär. En anledning alla lärare nämnde till varför de tillämpar flipped classroom är för att få mer lektionstid som de kan använda till annat än genomgångar. Då kan eleverna arbeta mer i grupp och diskutera eller så hinner de räkna mer i boken. Att frigöra mer lektionstid ger eleverna mer lika möjlighet till att få hjälp samt att undervisningen kan varieras i större utsträckning. En annan anledning är att flipped classroom ger möjlighet till mer individualiserad undervisning eftersom eleverna kan arbeta i sin egen takt. Videogenomgångar är något som lärarna har gemensamt men hur lektionstiden sedan används skiljer sig. Eleverna är både positivt och negativt inställda till flipped classroom vilket kan bero på flera saker, till exempel på hur de är vana att arbeta och deras lärstilar. Det går inte att säga att eleverna lär sig mer eller mindre då flipped classroom tillämpas eftersom lärarna kan tillämpa flipped classroom på så många olika sätt. Däremot får eleverna tillämpa och utveckla sin digitala kompetens samt lära sig att bli mer medvetna om sin inlärning då flipped classroom tillämpas eftersom de får organisera sitt eget lärande på ett annat sätt och ta mer eget ansvar än med traditionell undervisning. / This thesis concerns the educational concept known as flipped classroom. The purpose of the study is to improve understanding of what flipped classroom is and to answer questions about how and why teachers use flipped classroom. This includes what materials are used and how these are made available to the students, as well as how students perceive working with flipped classroom. The survey consists of interviews with teachers that have implemented flipped classroom in their mathematics courses, as well as questionnaires to the students in these same courses. The reasoning behind this was to understand how flipped classroom affects teaching, pros and cons that come with flipped classroom and also the impact flipped classroom has on students' learning.   The results of the survey showed that teachers apply flipped classroom in different ways. There are conflicting perceptions of flipped classroom and its practical application. The main reasoning behind why teachers apply flipped classroom is to liberate more time in class from traditional lecturing. Flipped classroom also allows for a greater degree of individualized instruction, giving students more equal opportunity to get help and allowing for teaching to be varied to a greater extent. Teachers commonly used pre-recorded video lectures in order to prepare students but differed in how their time in class was spent. All students have both positive and negative attitudes towards flipped classroom depending on several variables such as, how they have originally studied in class and their own personal learning styles. It is not possible to say that students learn more or less when flipped classroom is applied since teachers can apply flipped classroom in different ways. On the other hand, student have to learn to become more aware of their learning when flipped classroom is applied because they may organize their own learning in a different way and take more responsibility than with traditional teaching.