Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för de idéer, föreställningar och normer som format underlaget för vår empiriska undersökning. Vår ambition ämnar beskriva reklammakarnas syn på reklam idag och vilka val som påverkat kampanjernas utformande. Syftet ska besvaras med hjälp av frågeställningen, vilka strategiska val ligger bakom skapandet av reklam i vårt konvergerande mediesamhälle? Metod/Material: Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin, som utgörs av personliga intervjuer, står i fokus. Studien speglas av tre teman, vilka reflekterar vår frågeställning om vilka strategiska val som ligger bakom skapandet av reklam. Våra respondenter representerar två sidor, dels nyckelpersoner som varit i involverade från de uppdragsgivande företagen eller organisationerna, dels av personer som på något sätt är aktiva inom reklambranschen för att få en så opartisk betraktelse som möjligt. Resultat: Vår empiri påvisar starka tendenser till att de aktiva medieanvändarna/skaparna också speglar företagens strategier och slutligen deras reklam. Ur ett deltagarperspektiv finner vi en återspegling av konsumenternas intressen. Med det menar vi att reklam som fordrar viral spridning måste innehålla något spännande eller intressant för att få effekt. / Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of the ideas, beliefs and norms that shapes today’s advertising. Our ambition intends to describe the trends within parts of the advertising industry today and what has influenced the advertisers in the making of our chosen advertising campaigns. What strategic decisions lie behind the creation of advertising in our convergent media society? Method/Material: Our thesis is based on a qualitative research method where our empirical data is based on personal interviews. The study reflected three themes, which replicate our question about the strategic choices that underlie the creation of advertising. Our respondents represent two sides, first the individuals who have been involved from the funding companies or organizations. The other side is represented by people who somehow are active in the advertising industry to help us get an objective reflection. Main results: The study indicates that active media users and creators reflect the corporate strategies and advertising. The interest of the consumers are reflected in the participant perspective. Commercials that require viral spread must include exciting content to become viral.

Nordling, S. & Sersam, H. (2012). Gymnasielärares uppfattningar om internet i klassrummet i ett digitalt mediesamhälle (Views on Internet in the Classroom by Secondary School Teachers in a Digital Media Society). Lärarutbildning 90 hp, distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att få en bild av hur lärare idag kan uppfatta och resonera kring den allt mer påtagliga närvaron av internet i klassrummen. Syftet är också att undersöka i vilken utsträckning dessa lärare har anpassat sin undervisning till att tillgängligheten av information och sättet att kommunicera har ändrats genom tillgången till internet. Arbetet ger också en översikt av forskning på området internetanvändande i samhället och skolan.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att:Lärare ser internettillgången från skolan som begränsad och att eleverna har ständig tillgång via sina privata smartphones. Närvaron av internet kan uppfattas som en tillgång för undervisning och skolarbete och/eller som ett störningsmoment. Lärarna i undersökningen uppfattar ungdomars internetanvändande som i första hand underhållning som inte är skolrelaterad. När det handlar om skolarbete, ser flera lärare att eleverna inte har tillräcklig kompetens för att kunna söka rätt och vara källkritiska på internet. Att undervisningen har påverkats av internet är tydligt men på vilket sätt varierar från att uppfatta det som ett revolutionerande inslag som förändrar lärarrollen till att se det som ett hot mot fokus och ordning. I den nya lärarroll som behöver utvecklas uppfattar lärarna att det behövs nya tekniska kunskaper liksom nya sätt att lära sig hantera navigering på internet. De lärare som har en uppmuntrande skolledning och nya iPads ter sig mer positiva till att vilja utveckla sin undervisning med internet.

<p>Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”.</p><p>Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet?</p><p>Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter.</p><p>Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.</p>

Medier som TV och Internet finns tillgängligt på flera områden omkring oss, vilket gör att det blir svårt att undgå dem. Eftersom TV-tittande har blivit en del av vårt vardagsliv kan den bestämma en hel del över hur vårt liv ser ut och man kanske kan säga att ”vi är vad vi tittar på”. Syftet med vårt arbete är att studera barnens förhållande till TV och Internet, som i sin tur förhoppningsvis ska ge oss en inblick i hur de ser på sig själva, dels som barn, men också som blivande tonåringar. Av den anledningen har de tilldelats begreppet Tweeners. Problemformuleringen som vi här kommer att utgå ifrån är: Varför spelar TV och Internet en så stor del i de unga människornas liv? Hur hjälper medierna till att forma deras identitet? Metoden som vi har använt oss av var den kvalitativa, eftersom vårt syfte var att få förståelse för barnens förhållande till TV och Internet. Den åldersgrupp vi använt oss av är barn mellan 9-12 år och har medgivits full anonymitet. Skälet till att vi valde just TV och Internet är för att de är en så stor del av deras vardag och kan även ses som ett hjälpmedel till skapandet av identiteter. Diskussionerna under intervjun visade att barn använder sig väldigt mycket av olika medier i vardagen, varav TV och Internet är de populäraste och flitigast använda. Det som kanske är mest populärt på TV bland barnen är inte nödvändigtvis de program som är riktade till dem i första hand utan till den vuxna publiken. Här kan vi se att de följer program som Desperate Houseviwes och Two and a half men. Genom TV-programmen lär sig barnen mycket om hur de är att leva i olika delar av världen och hur olika grupper av människor lever. Även Internet kan hjälpa barnen att forma deras identitet genom att de främst använder chatt där de bland annat låtsas vara någon annan. På så sätt kan de leka med sina identiteter.

I denna uppsats har fem grundskoleelever i årskurs 3-6 intervjuats om deras uppfattningar av bildundervisningens relevans i relation till deras erfarenheter av visuell kultur. Gemensamt för eleverna var att de på olika vis använde sig av sociala forum och var vana mediala orienterare. Bildämnet har under tid förändrats och läroplanen ställer nu även krav på multimodal undervisning med digitala verktyg. Resultatet avslöjar dock att undervisningen inte motsvarat samhällets utveckling vilket lämnat eleverna att önska en mer digitaliserad undervisning. Insamlandet av empiri har skett genom kvalitativa intervjuer där jag löpande fört anteckningar för hand och därefter bearbetat materialet genom ett digitalt skrivprogram. Empirin har analyserats utifrån det multimodala perspektivet, ett relativt nytt perspektiv vilket bygger på kommunikation genom olika teckensystem och medier.