Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys. En lektion i kursen Kemi B filmades på ett relativt stort gymnasium i södra Sverige. Eleverna gick i tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet och läraren var en man med många års erfarenhet av undervisning. Lektionen videofilmades och läraren hade en diktafon runt halsen. Materialet analyserades sedan med delar av Exploras kodbok. Lektionen delades in i lärarens och elevernas aktivitet och sedan analyserades det innehållsliga perspektivet och språket (vetenskapligt eller vardagligt), den vetenskapliga presentationen (beskrivningar, förklaringar och generaliseringar), lärarens frågor och svar och den kommunikativa ansatsen (interaktiv-auktoritativ, ickeinteraktiv-auktoritativ, interaktiv-dialogisk och ickeinteraktiv-dialogisk). Resultatet av undersökningen visade att det vetenskapliga perspektivet och språket dominerade lektionen medan beskrivningar, förklaringar och generaliseringar tog upp ungefär lika mycket tid var. Läraren ställde mest slutna frågor och gav formativ feedback för att lotsa fram eleverna till rätt svar vilket medförde att den interaktiv-auktoritativa kommunikationen dominerade. Resultatet visade att alla kategorier påverkade varandra och att det fanns nära kopplingar mellan lärarens syfte med lektionen, lektionens aktiviteter och lärarens kommunikativa ansats.