<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

This report describes a study of how the teachers in Sweden are working with the dialog in their classrooms. The aim was to find out how the teachers are using the dialog in their teaching. And if they think that the dialog has a meaning for the pupils learning, and how they think the pupils learn. Even the difficulties whit the use of dialog in the classrooms and which in the classroom should speak the most was examined. The methods that I used in this qualitative report were interviews and observations of four teachers in the primary school. The research questions in this report were: Which meaning do the teachers think that dialog affects the pupils learning? How does the teachers work whit dialog in their classrooms? Who is leading the dialog in the classroom? Which are the difficulties when working with dialog in the classrooms? I found out that the teachers view on knowledge belonged together with how they worked with the dialog. The teachers that had a more social constructivism view hade more dialog in their classrooms then the other. But all the teachers thought that pupils will learn more if they are using dialog. The teachers disagreed of how much the teacher should talk in the classroom. Some of the teacher meant that they should have the most of the dialog and some that the pupils should have the most dialog, and the teachers job was to support them in this. Even here had the teachers view on knowledge a part in how they think about who should leading the dialog. But all the teachers were working with dialog in their classrooms, and they used the most ordinary methods either the “dialogic classroom” or the “deliberativa talking”. The difficulties that the teachers brought up were the sound volume, the difficulties of knowing who should speak, and how to distribute the word. Also to get the pupils of talking about the relevant things was brought up

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur lärare beskriver att de gör för att skapa goda lärandemiljöer i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd. Detta för att som blivande lärare öka kunskapen hur man på bästa sätt kan ge stöd och underlätta för elever med beteende- och inlärningssvårigheter. I den här undersökningen har en kvalitativ studie gjorts där fem lärare och en specialpedagog har intervjuats för att få reda på hur dessa arbetar med att skapa goda lärandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med två teorier som bakgrund som används mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom området specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlärnings- och beteendesvårigheter, då det är viktigt som lärare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd. I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlärningen. Att alla elever har olika inlärningssätt och trivs i olika inlärningsmiljöer och att det är upp till alla lärare att se till den enskilda individen och hur den lär bäst.

The background to the study was to find out the view of three teachers on students reading comprehension. What strategies and methods are used by the teachers in the classroom when working with reading comprehension? How interaction between teacher and students happen when working with reading comprehension.   The theoretical research approach is based on a sociocultural perspective. Sociocultural perspective maintains that social interaction and cultural institutions, such as schools and classrooms have important roles to play in an individual’s cognitive growth and development. In sociocultural theories deriving from the Russian psychologist Lev Vygotsky, human activities, events, and actions cannot be separated from the context in which they occur so that context becomes an important issue in sociocultural research. The data were collected through interviews with three teachers in a suburb to Stockholm. They were recorded, transcribed and then analyzed. The interviews have also been supplemented with classroom observations in the teachers' classroom context at two different schools. During the observations I conducted ongoing memos during the lessons that were processed immediately after completing the observation. The teachers in the study have shown broad spectrum of strategies,  methods and approaches of developing students' reading comprehension. Many good and positive example of how learning takes place through interaction and dialogue have been observed. In contrast, teachers say they have a lack of skills on how to teach in reading comprehension and urge for more time for education.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras. Sammanvägningen och diskussionen av gamla och nya forskningsrön har lett till att bilden av den reproduktiva processen har kunnat tecknas, om än inte fullständigt. Det teoretiska analysverktyget har varit ramfaktorteorin och kodteorin i kombination med teori om läraren som ledare. Resultaten visar att läraren fortfarande hänfaller åt enkel förmedlingspedagogik samt har ett makt- och kontrollövertag gentemot eleven. Tidsnöd och hänvisningar till läroplanen anges som vanliga förklaringar på varför elever inte görs mer delaktiga i undervisningen. Reproduktionsprocessen karakteriseras generellt av oförmågan att genom kommunikation minska den asymmetriska maktfördelningen. Konkreta exempel på reproduktion är att låta bli att följa upp elevers svar eller tala med dessa på ett institutionaliserat språk som de inte behärskar. Vidare forskning på området behövs. Företrädesvis sådan som undersöker interaktionen mellan elever i klassrummet. Även hur interaktionen utanför klassrummet påverkar den i klassrummet är något som närmare behöver undersökas.

The work covered in our essay touches on areas of "Stories and History use". During the course of the work, we have systematically analyzed several theses, doctoral theses and studies to seek a given answer to the question "What does research about the use of stories say to increase students' history consciousness?". The purpose of the work is to investigate how teachers or students use stories to influence students' history consciousness. In a classroom session, the aim is to identify the opportunities and possible obstacles that may occur when learning history and stories. In addition, the aim is to use research to see if history didactics can provide different methods to help the learning process or flesh out the concepts. The selection of sources that became important to the work was retrieved using the search methods: EBSCO, Libsearch, Libguide and avhandling.se. When the information was collected, revised and analyzed we finally discussed if what we collected could answer our question. The conclusion we came up with was as follows: With the help of research, we can suggest that the use of narrative is something that should not be excluded from teaching. Doesn't matter which age group or subject you are studying. When students get oriented in space and time, their history consciousness is activated as they probably draw similarities with themselves or use stories to understand something.

The purpose of this study is to illustrate the interaction in the classroom to contribute to understanding how we can create social participation in a school class. Can we make students involved during the school day and therefore enhance their wellbeing? Sometimes students are excluded in different school situations; these events can happen consciously by other students but also unconsciously by both students and teachers. We, as teachers, need to understand not only what works in social interactions but also why it works. The study is based on video observations, which we conducted in mathematics, sports, Swedish and science on various occasions. The study´s results were produced in a discussion group where three teachers studying filmclips reasoned and reflected on different events. The result shows how teachers with very small changes in teaching, affect the students' social participation. Responsive teachers with a clearly inclusive approach enable interaction.

Det nya bostadsområdet Annedal ligger på gångavstånd från Sundbybergs centrum och många barnfamiljer flyttar hit. Centralt i området finns en park och det är i anslutning till den som den nya skolan ligger. I parkens norra del finns en kulle med träd. Öster om denna planerar kommunen en marknadsplats. Det är i denna ”natur”- och ”stads”-sida ­som min skola har sitt ursprung. Lågstadiet placeras närmast naturen, klättrandes på kullen medan mellanstadiet placeras närmast staden. Skolan ökar i storlek, från mindre jordnära enplansenheter för de lägre årskurserna till ett smalt ”höghus” för de högre årskurserna. Att gå i skolan är lite som en resa i både tid och kunskap och denna förflyttelse symboliseras i byggnaden. En huvudgång löper från ena sidan till den andra och på vägen ligger de gemensamma funktionerna, som matsal och gymnastiksal, inskjutna. Gången har aktivt programmerats, med scen, läshörnor och utställningspassage, för att bli en plats där man möts och utvecklas. I klassrummen finns både rum för skolbänksundervisning och mer individanpassad undervisning i mindre grupprum. Dessa nischer är i barnens skala och har förhöjd golvnivå för att eleven och läraren ska mötas i samma ögonhöjd. / The new residential area Annedal is whithin walking distance from Sundbyberg city centre and is attracting families. A park is centrally located in the area and this is where the new elementary school (ages 6-11) will be situated. A hill with trees is located in the northern part of the park. To the east the municipality is planning a commercial area. The school is placed at the border of the ”nature” and ”city” side. The primary school is closer to nature, climbing the hill while the middle school is closer to the city side. The school size increases from small horizontal one-floor units for the younger children to a ”highrise” building for the older children. Going through the education system resembles a journey through time and knowledge and this development is symbolized in the building. A main walk leads from one side to the other and the common areas, e.g. school dining hall and gymnasium, are inserted in between. The aisle is supposed to be a place to meet and to learn, therefor it has been programmed with a stage, reading corners and an exhibition lane. In each classroom there is an area for desks and a blackboard, but there are also spaces for less strict forms of teaching. These niches are designed with children size in mind and have a raised floor level so that the pupil and teacher can meet at the same eye-level.

I dagens skola förväntas elevers olika språkliga repertoarer och erfarenheter inkluderas i undervisningen vilket ställer höga krav på lärarens roll. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad befintlig forskning säger om hur lärare kan arbeta för att skapa inkludering i ett flerspråkigt klassrum. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien behandlar vilka utmaningar läraren upplever samt vilka undervisningsmetoder som anses främja inkludering. Den forskning som litteraturstudien vilar på är åtta artiklar och en avhandling som funnits genom systematiska sökningar på Educational Resources Information Center (ERIC) EBSCO och Swepub. Även manuella sökningar har genomförts. Analys av forskningen har genomförts genom en tematisk analys som genererat två huvudteman. Dessa två huvudteman behandlar de utmaningar som lärare möter i det flerspråkiga klassrummet samt lärares undervisningsmetoder i det flerspråkiga klassrummet i relation till inkludering. Resultatet utifrån den forskning som behandlats, visar att lärare möter flera olika typer av utmaningar i det flerspråkiga klassrummet och att dessa främst tar sin grund i lärares oro för att exotifiera flerspråkiga elever samt bristande tilltro till den egna språkliga förmågan. Vidare visar resultatet bland annat att transspråkande och multimodalt arbetssätt skulle kunna verka som inkluderingsfrämjande undervisningsmetoder i flerspråkiga klassrum. Slutsatsen av denna litteraturstudie visar på att lärare, i det flerspråkiga klassrummet möter flertal olika utmaningar. Även flertalet möjliga undervisningsmetoder som skulle kunna fungera gynnsamt för att främja inkludering i ett flerspråkigt klassrum, uppmärksammas i denna litteraturstudie. Dock kan vare sig de utmaningar eller undervisningsmetoder som beskrivs appliceras i alla flerspråkiga klassrum. Detta då den forskning som behandlats endast representerar de deltagande lärarnas utsagor.

Vårt arbete handlar om flickors roll i klassrummet. Vi har läst tidigare forskning som beskriver pojkar som aktiva och flickor som passiva. Vi ställde oss frågan om det är relevant idag. / We have written about girls act in the classroom.