Syfte och frågeställningar Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder. Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet? Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? Metod Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt. Resultat Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra. Slutsats Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

The purpose and aim of this study are to examine a hitherto poorly understood aspect of the influence of relative age in the school environment – the correlation between relative age and the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes. This correlation is also checked for gender-based differences. The material used for the empirical study is the Swedish dataset from IEA’s CIVED research project. The study applies a theoretical framework inspired by the theory of cumulative (dis)advantages, coupled with existing research findings related to relative age and schooling, which tends to focus on cognitive, academic, psychological, and socioemotional aspects. Building on this framework, two hypotheses regarding the correlation between relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes, with potential gender differences in mind, are formed. The hypotheses are tested using crosstabulations and analyses of variance (ANOVA) to determine the type of correlation, its statistical significance and strength. In stark contrast with the formed hypotheses no significant correlations of any noteworthy strength are found for relative age and Swedish 8:th graders’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes. The study also fails to identify any gender differences in these correlations. The findings could be taken as evidence for the fine workings of the levelling aspect of the Swedish school system. Another conclusion could be that the ability of schools to influence students’ likelihood of becoming active participants in societies democratic processes is so limited that differences in relative age simply does not matter since no student, regardless of relative age, is impacted by the school in this regard. Although unexpected, the findings are in line with parts of the previous research regarding relative age and schooling. The findings are also in keeping with some aspects of the theoretical foundations, suggesting the effect of relative age to be dependent upon the institutional framework and specific conditions of different countries and school systems. The didactic implications of the study are limited. However, based on previous research, an awareness of the potential relative age effects in different aspects of education is suggested. Further research seems to be needed to properly understand the effects of relative age on the students’ likelihood to become active participants in societies democratic processes, as well as on the effects of relative age in the Swedish school system.

The Hubble parameter H(z) is a measure of the expansion rate of the universe at redshift z. One method to determine it relies on inferring the slope of the redshift with respect to cosmic time, where galaxy ages can be used as a proxy for the latter. This method is used by Simon et al. in [1], where they present 8 determinations of the Hubble parameter. The results are surprisingly precise given the precision of their data set. Therefore, we reanalyze their data using three methods: chi-square minimization, Monte Carlo sampling, and Gaussian processes. The first two methods show that obtaining 8 independent values of the Hubble parameter yields significantly larger uncertainties than those presented by Simon et al. The last method yields a continuous inference of H(z) with lower uncertainties. However, this is obtained at the cost of having strong correlations, meaning that inferences at a wide range of redshifts provide essentially the same information. Furthermore, we demonstrate that obtaining 8 independent values for the Hubble parameter with the same precision as in [1] requires either significantly increasing the size of the data set, or significantly decreasing the uncertainty in the data. We conclude that their resulting Hubble parameter values can not be derived from the employed data. [1] J. Simon, L. Verde and R. Jimenez, Constraints on the redshift dependence of the dark energy potential, Physical Review D 71, 123001 (2005). / Hubbleparametern H(z) är ett mått på universums expansionshastighet vid rödskift z. En metod som bestämmer parametern bygger på att hitta lutningen av sambandet mellan rödskift och kosmisk tid, där det sistnämnda går att ersätta med galaxåldrar. Denna metod används av Simon et al. i [1], där de presenterar 8 värden av Hubbleparametern. Resultaten är förvånansvärt precisa, med tanke på precisionen i deras data. Vi omanalyserar därför deras data med tre metoder: chi-2-miniminering, Monte Carlo-sampling och Gaussiska processer. De två första metoderna visar att när 8 oberoende värden av Hubbleparametern bestäms fås mycket större osäkerheter än de som presenteras av Simon et al. Den sistnämnda metoden ger en kontinuerlig funktion H(z) med lägre osäkerheter. Priset för detta är dock starka korrelationer, det vill säga att resultat vid många olika rödskift innehåller i princip samma information. Utöver detta visar vi att det krävs antingen en mycket större mängd data eller mycket mindre osäkerheter i datan för att kunna bestämma 8 oberoende värden av Hubbleparametern med samma precision som i [1]. Vi drar slutsatsen att deras värden av Hubbleparametern inte kan fås med den data som använts. [1] J. Simon, L. Verde and R. Jimenez, Constraints on the redshift dependence of the dark energy potential, Physical Review D 71, 123001 (2005).