Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det kvarstår någon relativ ålderseffekt mellan elever i årskurs 3 på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa, samt att söka ett samband och se om idrottsaktiviteter på fritiden har någon inverkan. Frågeställningar: Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av vilken tid på året de är födda? Hur ser eventuella skillnader ut mellan elevers betyg i idrott och hälsa beroende av idrottsaktivitet på fritiden? Finns det något samband mellan elevernas födelsetid på året, idrottsaktivitet på fritiden och betyg i idrott och hälsa? Metod En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsområdet (innerstad, förort och ytterstad) med 109 elever i årskurs 3. Sambandsanalyser genomfördes med hjälp av korstabulering och korrelationsanalyser (Spearmans rho) i datorprogrammet SPSS. Samband söktes mellan variablerna betyg i idrott och hälsa A, födelsekvartal samt idrottsaktivitet på fritiden (lagidrott, individuell idrott, aktiv fritid samt ej aktiv). Resultat Elever födda under det första halvåret får i större utsträckning de högre betygen VG och MVG. En trend är att de elever som på ett eller annat sätt är aktiva inom idrottsaktiviteter på sin fritid får majoriteten de högre betygen VG och MVG. Endast ett medelstarkt samband ses mellan födelsekvartal och betyg för individuella idrottare, aktiv fritid och ej aktiva. För lagidrottarna framkommer ett avvikande svagt samband mellan födelsekvartal och betyg i idrott och hälsa. Slutsats Denna studie indikerar att en relativ ålderseffekt generellt förekommer i ämnet idrott och hälsa år 3 på gymnasiet. Ett tydligt samband ses mellan betyget i idrott och hälsa och hur idrottsaktiv eleven är på sin fritid. Det är nog ändå lite för enkelt att säga att elevers idrottande på fritiden och den utslagning som förekommer inom speciellt lagidrotter skulle vara en stor bidragande faktor till den relativa ålderseffekten i skolämnet idrott och hälsa. Problemet återfinns även hos elever som står utanför den organiserade idrotten. Det är inte åldersskillnaden i sig hos gymnasieeleverna som är intressant. Det som måste uppmärksammas är hur elever med olika mognadsgrad i de yngre åldrarna troligt behandlas olika och att de födda tidigt på året därmed får en fördel genom utbildningssystemet.

No description available.

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.