No description available.

Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.

Inledning Modersmålslärare har i samband med bemötande av flerspråkiga barn på förskolan och skolan ett pedagogiskt uppdrag. För att kunna fullfölja sitt uppdrag finns det lagar och bestämmelser i form av läro- och kursplan som ska följas. I uppdraget ingår att besöka förskolor och skolor för att undervisa i modersmål. Det innebär i sin tur att det inte endast sker i samspel med barn/elever, utan även med dessa elevers ordinarie lärare samt vårdnadshavare. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur modersmålslärare beskriver sitt uppdrag. Vilka arbetsmetoder använder sig en modersmålslärare av i modersmålsstöd i förskola och undervisning på skola samt hur modersmålslärare upplever sina relationer med övriga lärare och pedagoger, elever och dess vårdnadshavare. Metod För att kunna besvara frågeställningar och syfte har intervju som kvalitativ metod använts. Fyra modersmålslärare intervjuades med strukturerade frågor som bestämdes i förväg samt följdfrågor som komplettering till undersökningen. Resultat Resultaten från dessa intervjuer visar modersmålslärarnas olika erfarenheter av samspel med ovannämnda personer samt på vilket sätt och under vilka förhållanden mordersmålslärarna bedriver undervisningen för att bidra till utvecklingen av språk hos barn med ett annat modersmål. I resultaten framkommer en beskrivning av samspelet med andra vuxna, ordinarie lärare och vårdnadshavare samt sina arbetsupgifter som på olika sätt är involverade i ett barns språk utveckling.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna upplever samarbetet mellan hemmiljön och skolmiljön vad gäller undervisningen av arabiska som modersmål. Metoden som användes är enkätundersökning, innehållande tjugo deltagare. Resultaten av enkäten visade att majoriteten cirka 75% av eleverna valde själva, var motiverade och trivdes med modersmål och att de sena lektionerna och längde på dem inte var ett problem. Mer än 80% av eleverna fick stöd hemifrån, såsom hjälp med läxor, de talar arabiska hemma, föräldrarna uppmuntrar till inlärning och möjligheter till deltagande i arabiska högtider. Det var cirka 60% som tittar på arabiska medier och kommunicera med sina kompisar på arabiska, samt 75% av eleverna hade inga problem med läsförståelsen. Varierande intresse visades kring olika teman, såsom faktatext, skönlitteratur, kultur och filmer. Det var 40% respektive 35% vill jobba enskilt och grupparbete och majoriteten av eleverna (70%) vill satsa på skrivande och läsande. Kommentarer till studien visade positiva attityder till modersmålsundervisning på arabiska samt till enkätfrågorna. / <p>Modersmål</p>

InledningInvandringen från hela världen till Sverige har ökat under de senast åren, och idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle (SCB, 2018). Enligt Statistikdatabasen (2018) har nästan 20 % av Sveriges befolkning en mångkulturell bakgrund. Dessa 20 % kommer från mer än 200 länder. Detta ställer nya krav på de svenska skolorna, för att ta emot eleverna som kommer från olika kulturer och språkbakgrund.De flerspråkiga eleverna i den svenska skolan har möjligheter och rättigheter till modersmålsundervisningen. Skolverket (2011) betonar betydelsen av modersmålet för elevernas språkutveckling och lärande inom olika områden. Skolverket (2011) nämner särskilt elever som har kunskap och förmågor inom sitt modersmål. Modersmålet blir också ett viktigt redskap för inlärning hos nyanlända elever, samt ökar integrationen och ger eleverna den tryggheten och jämlikheten som behövs inom skolatmosfären (Paulin, 1993).Modersmålsundervisningen har blivit en aktuell fråga de senaste åren på grund av ett ökande antal elever som deltar i modersmålsundervisning. De elever som idag finns på modersmålslektionerna är både elever som har flyttat till Sverige och elever som är födda i Sverige och talar sitt modersmål hemma. Statistiken för modersmålsenheten i X kommun i södra Sverige visar att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning har ökat kraftigt i den svenska skolan de senaste sex åren. Statistiken visar också att antalet elever som deltar i modersmålsundervisning i grundskolan i denna kommun har ökat från 1916 elever för läsåret 2012/2013, till 2574 elever läsåret 2017/2018. Det innebär en ökning med 34 %.Studien grundar sig på våra erfarenheter som modersmålslärare och fokuserar på vad modersmålsläraren anser vara det viktigaste för att genomföra modersmålsundervisning på bättre sätt. Vi är ambulerade lärare som åker mellan skolor för att undervisa eleverna i modersmål. I de elevgrupperna som deltar i modersmålsundervisning finns det stora skillnader och variationer när det gäller modersmålsspråkliga kunskaper enligt våra erfarenheter. Utifrån relevanta erfarenheter om hur modersmålsundervisningen organiseras och vilken status både ämnet och modersmålslärarna har i skolan har tankar väckts att undersöka de befintliga möjligheterna och hindren för modersmålsundervisningens utveckling.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskaper om vilka ramfaktorer som påverkar arbetssituationen och undervisningen för modersmålsläraren och vilka konsekvenser som uppstår. I undersökningen genomfördes enskilda intervjuer med sex modersmålslärare som undervisar eller har undervisat upp till årskurs nio. En bearbetning av materialet gjordes utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv, där olika ramfaktorer sågs hämma eller främja arbetet som modersmålslärare. Grunden för indelningen av olika ramkategorier i resultatet var dessa ramfaktorer. Studiens resultat visar att gruppundervisning är, överlag, en främjande faktor för modersmålslärarens undervisning, särskilt i moment där dialog är att föredra. Gruppundervisning påverkar dessutom elevens muntliga språkutveckling positivt jämfört med enskild undervisning då eleverna har möjlighet att samtala med likaspråkiga kamrater. Ramfaktorer såsom kunskapskrav, samarbete med övriga skolverksamheten, tid, lokal, utrustning och läromedel visas ha en allmänt hämmande inverkan på modersmålslärarens undervisning samt arbetsmiljö. Studiens resultat visar även att dessa ramfaktorer tycks ha en negativ påverkan på ämnet modersmåls- och modersmålslärarens status i skolan.

Den stora ökningen av nyanlända barn under de senaste åren har inneburit stora utmaningar för skolan. Syftet i studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver sitt arbete med integration av nyanlända barn i fritidshemmets verksamhet. Hur beskriver fritidslärare det första mötet med det nyanlända barnet? Hur beskriver fritidslärare att de förbereder sig för att ta emot nyanlända barn? Hur beskriver fritidslärare vilka resurser de har tillgång till på fritidshemmet för integration av de nyanlända barnen? Ett sociokulturellt perspektiv på lärande, språk och utveckling har tillämpats i studien. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I resultatet framkommer det att det första mötet med ett nyanlänt barn har stor betydelse. Den största svårigheten som beskrivs är kommunikationen i mötet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Ytterligare resultat som framkommit i studien är att resurser såsom modersmålslärare ska finnas tillgängligt i fritidshemsverksamheten för att stödja det nyanlända barnets språkutveckling.

Syftet med studien är att belysa matematiklärares uttryckta användande och behov av modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen. Det uttryckta användandet jämförs utifrån matematiklärarens modersmål. Det uttryckta behovet jämförs utifrån andelen andraspråkselever i klassen. En kvantitativ ansats med enkäter som grund gav svar på forskningsfrågorna och påvisade sambandet mellan de olika variablerna som undersöktes. Resultatet visar att andraspråkselevers möjlighet till modersmålsläraren som resurs i matematikundervisningen påverkas av andelen av andraspråkselever i klassen samt matematiklärarens modersmål. Utifrån studiens resultat får inte andraspråkslever den likvärdiga undervisningen som skollagen ger dem rätt till.

Sammanfattning I det här arbetet undersöks modersmåls- och förskollärares metoder och uppfattningar kring undervisning och inkludering av flerspråkiga barn i förskolan. En tilltagande andel av Sveriges befolkning kommer från andra platser och därför har annat modersmål än svenska (Kåreland 2011, s. 133). Den yrkesverksamma förskolläraren inom den moderna svenska förskolan följer det undervisningsuppdrag som beskrivs i Lpfö 18 (Skolverket, 2018), och ska alltså likvärdigt undervisa förskolans barn. Språk och lärande hör ihop, därför är det betydelsefullt för framtida generationer att forskning sker inom området och att förskolläraren har kunskap om hur de på bästa möjliga vis kan stimulera de flerspråkiga barnens lärande och utveckling. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter och tankar kring det praktiska arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Metod Vi har i studien använt oss av kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling. Intervjuerna var semistrukturerade och gjordes digitalt eller fysiskt enskilt med fem förskollärare och en modersmålslärare. Resultat I resultatet presenteras intervjuer från både förskollärare och modersmålsläraren i syfte att besvara frågorna som är kopplade till vår syfte. Respondenterna lyfter fram många exempel på hur undervisning av flerspråkiga barn kan manifesteras, men förklarar att inkludering och undervisningen till stor del handlar om synliggörande och exponering av språken. De metoderna som används för att inkludera och undervisa barnen i verksamheten går att sammanfatta i de tre delarna exponering för språk, förhållningssätt och användandet av resurser och material. I resultatet presenteras även intervjun med modersmålsläraren där hon tar upp hur det är att arbeta som modersmålslärare och hur samarbetet med förskolläraren se rut, och modersmålslärarens samarbete med vårdnadshavare och förskollärare beskrivs.

Problemet som majoriteten av modersmålslärare upplever, är svårigheten att utveckla elevers kunskaper vid undervisning i heterogena grupper som består av elever från årskurs 1, 2 och 3 i en och samma undervisningsgrupp. Svårigheten ligger i att utveckla elevernas skilda kunskapsnivåer, speciellt när undervisningen endast hålls en gång per vecka. Genom denna studie ges möjlighet att få fördjupad kunskap om modersmålslärares arbete i klassrummet. Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka utmaningar modersmålslärare upplever i sitt arbete med heterogena elevgrupper samt hur de organiserar arbetet i klassrummet för att skapa en inkluderande undervisning i dessa elevgrupper. Studien utgår ifrån aspekter kring social inkludering där kommunikation och språk har en central roll. För att nå studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex modersmålslärare. Resultat visar att modersmålslärarna i studien upplever utmaningar i att möta eleverna med olika planeringar på grund av gruppernas komplexa sammansättning (grupperna har oftast stora kunskapsnivåskillnader, blandade åldrar och bakgrund) och det krävs ett medvetet arbete kring lektionsplaneringen och undervisningen så att den blir begriplig för elever att ta sig an. Vissa modersmålslärare anser att kunskapsnivåskillnaderna är för stora och det finns en risk att eleverna med svårigheter känner sig misslyckade. Utmaningarna blir särskilt tydliga när eleverna med språksvårigheter ännu inte hunnit utveckla sitt modersmål i den utsträckning som krävs för den aktuella nivån. Resultat visar också att modersmålslärarna anser olikheter som något positivt. De menar att olikheter berikar gemenskapen och ingår i en strävan mot en inkluderande undervisning. Det är viktigt att olikheter och variation blir en naturlig del i undervisningen så att eleverna i gruppen stödjer varandra. De flesta intervjuade modersmålslärare anser att de försöker inkludera alla elever i gruppen i samband med grupparbete, vilket ger eleverna kunskapsinhämtning på ny nivå. Att arbeta med det sociala samspelet genom grupparbete i klassrummet gör att eleverna känner sig trygga samtidigt som det stimulerar eleverna att hjälpa varandra vid lärandet.