Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.

I dagens samhälle har vi som lärare många olika kulturer att ta hänsyn till. Elever med annat modersmål än svenska är en växande grupp. Dagens skola är en multikulturell mötesplats som ska garantera en likvärdig utbildning för alla elever, enligt Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 2006). Syftet med studien är att undersöka hur de ordinarie klasslärarna ser på betydelsen av elevernas modersmål och i hur stor utsträckning det ges utrymme till elevernas modersmål i den ordinarie undervisningen. Litteraturen tar upp olika faktorer som är betydelsefulla för elever med annat modersmål än svenska, samt vad styrdokument råder oss till. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi intervjuat fem lärare på fem olika skolor, vilka har ett relativt högt invandrarantal. Vårt sammanställda resultat kommer sedan att diskuteras och jämföras i relation till litteraturen. Resultatet av vår studie är att lärarna har en positiv inställning till elevernas modersmål, och att de använder olika metoder för att integrera de olika modersmålen i undervisningen.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden. The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself. The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers. As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund.  Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer. Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen hur lärare bemöter nyanlända elever i skolan, hur lärare planerar och undervisar nyanlända elever och hur samarbetet mellan läraren och modersmålslärare fungerar i verksamheten. Utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i samband genom andra med att ta hjälp av varandra och samarbeta tillsammans. Studiens underlag utgörs av intervjumaterial från intervjuer med sju grundskolelärare från olika kommuner med erfarenhet av att undervisa nyanlända elever. Resultatet visar att lärares första möte och undervisning utgår från den kartläggning som genomförts på den nyanlända eleven på det centrala enheterna som finns i kommunerna. Lärarna påtalar betydelsen av att få den nyanlända eleven att känna sig trygg i skolan och genom de andra eleverna lära av varandra, genom att utbyta sig av olika kulturer och skolbakgrund. Lärarna säger att ett gott samarbete med modersmålslärare är av vikt för att den nyanlända eleven ska få en så bra lärandeutveckling som möjligt.

Sammandrag Syftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation och förutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen.   Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare.   Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse för modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete är ett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituation förbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas vilja att samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag är placerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna har samma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen. Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trots att de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket.

Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig undervisning där skolan ska kompensera för de eventuella hinder som individen kan möta i skolans kontext. Forskningen visar tydligt hur viktigt det är att ta hänsyn till elevens språkliga nivå i skolan. För elever med annat modersmål än svenska innebär det språkliga hindret ofta att skolspråket inte är individens starkaste språk. När språket blir ett hinder kan det i sin tur innebära svårigheter att uppfylla skolans kunskapskrav. För att stötta elever med annat modersmål än svenska beskriver forskningen betydelsen av att dessa elever får möjlighetatt använda sitt modersmål parallellt med svenska för att på bästa sätt utvecklas i skolan. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska kan se ut på gymnasiets nationella program. För att besvara studiens forskningsfrågor användes en kvalitativ metodansats och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den insamlade empirin transkriberades och tematiserades utifrån analysmetoden meningskoncentrering. Resultatet analyserades i relation till tidigare forskning och med hjälp av studiens teoretiska perspektiv, KASAM och relationellt perspektiv, skapades förståelse för den insamlade empirin. Att skapa tid till undervisning i mindre grupp beskrivs av informanterna som framgångsfaktorer för arbetet med elever med annat modersmål än svenska. I en mindre grupp ökar tryggheten och det finns möjlighet för eleverna att ställa frågor i lugn och ro. För lärarna innebär den mindre gruppen en ökad möjlighet att bedöma elevens kunskapsnivå och vilket eventuellt stödbehov som finns. När det gäller hinder i undervisningen för elever med annat modersmål än svenska beskriver informanterna svårigheter att både bedöma kunskapsnivå och anpassa stödinsats när lärare och elever saknar gemensamt, starkt, skolspråk. Studiens slutsats är att det är svårt att lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd till elever med annat modersmål än svenska utan språklig brygga mellan elevens modersmål och det svenska språket.

Nästan en tredjedel av grundskolans elever har annat modersmål än svenska. De är berättigade en timmes undervisningstid på modersmålet per vecka trots att forskning visar att de tidiga språkfärdigheterna bör utvecklas på elevens starkaste språk. Syftet med föreliggande studie är att tillföra forskning genom semistrukturerade intervjuer om hur tre klasslärare och tre modersmålslärare beskriver sin undervisning och sin kommunikation sinsemellan för flerspråkiga elevers skrivutveckling. Sociokulturell teoribildning och transspråkande utgör studiens teoretiska ansats. Studiens resultat visar att klasslärarna beskrev skrivundervisning med fokus på semantiska och pragmatiska aspekter av språk medan modersmålslärarna fokuserade på fonologiska aspekter. Klasslärarna beskrev att flerspråkiga elever specifikt gynnas av att få samarbeta och få stöttning av klasskamrater. Fyra av deltagarna beskrev flerspråkighet som en resurs i lärandet och två av modersmålslärarna organiserar undervisning med flerspråkigt skrivande genom transspråkande. Modersmålslärarna var i högre grad nöjda med kommunikationen än klasslärarna. Klasslärarna önskade en förbättrad kommunikation och beskrev att kommunikationen påverkas av organisatoriska och tidsmässiga hinder. / Almost one third of elementary school students have a different mother tongue than Swedish. They are entitled to one hour of teaching time per week in the mother tongue, despite research showing that early language skills should be acquired in the student's strongest language. The aim of this study is to investigate through semi-structured interviews how three class teachers and three mother tongue teachers describe their teaching and their communication with each other for multilingual students' writing development. Sociocultural theory formation and translanguaging constitute the study's theoretical approach. The results of the study show that the class teachers described writing instruction with focus on semantic and pragmatic aspects of language while the mother tongue teachers focused on phonological aspects. The class teachers described that it is specifically beneficial for multilingual students to be able to collaborate and receive support from classmates. Four of the participants described multilingualism as a resource in learning and two of the mother tongue teachers organize instruction with multilingual writing through translanguaging. The mother tongue teachers were more satisfied with the communication than the class teachers. The class teachers wanted improved communication and described that communication is affected by organizational and time-related limitations.

No description available.

Vi har tidigare observerat att elever med ett annat förstaspråk än svenska inte utvecklas lika snabbt språk- och kunskapsmässigt i svenska som klasskamrater med svenska som modersmål. Därför valde vi att undersöka modersmålets betydelse för andraspråkselever samt att studera hur flerspråkiga elever kan undervisas. Syftet med vår studie är att synliggöra hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare ser ut samt på vilket sätt lärarna förhåller sig till modersmålets betydelse för andraspråkselevers språkutveckling. I vår studie har vi valt att rikta oss till årskurs F-3. Vi har valt att intervjua nio lärare, fem modersmålslärare och fyra klasslärare, på fyra olika skolor. Vi har också valt att utföra en observation under modersmålsundervisning och i ett ”vanligt klassrum”. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet vid våra analyser. Utifrån våra intervjuer och observationer fann vi att de intervjuade betonade betydelsen av samarbetet mellan klasslärare och modersmålslärare. Majoriteten av de intervjuade framhävde vikten av att använda sig av transspråkande undervisning - modersmålet har en stor vikt för flerspråkiga elever samt är grunden till att utveckla andraspråket.