Sverige är ett mångkulturellt samhälle med flera olika etniska grupper. I sjukvården möter sjuksköterskor patienter med olika bakgrunder och som talar andra språk. För att kunna erbjuda vård som har fokus på patienten behöver sjuksköterskan etablera en dialog med patienten. Patienten måste få möjlighet att uttrycka sina erfarenheter, lidanden och tankar. Men på grund av den potentiella språkbarriären kan kommunikationen utebli eller försvåras. En rekommenderad kommunikationsstrategi för att övervinna språkbarriärer är genom formell tolkning. För närvarande finns det dock ett begränsat antal formella tolkar och detta gör att utbudet av tolkarna möter inte efterfrågan. Det innebär att sjuksköterskan inte alltid kan ordna en tolk. Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor kan kommunicera med patienter när språkliga hinder föreligger. Studien bygger på en litteraturöversikt som innehåller tio vetenskapliga artiklar. I resultatet beskrivs hur sjuksköterskan kan övervinna språkbarriärer. Den formella tolken är det första alternativet och bidrar till god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten. Andra sätt att överkomma språkbarriär frågan var genom användning av flerspråkig personal och informella tolkar som vänner och släktingar till patienten. Både formella tolkar och flerspråkig personal bidrar till flera fördelar. Däremot att låta anhöriga tolka innebär för det mesta nackdelar. Betydelsen av icke-verbala uttryck samt att ta tid och behovet av att förstå kulturella bakgrund framhävs som viktig för att övervinna språkbarriärer. I diskussionen betonas att sjuksköterskor behöver utbildning i tolkninganvändning och formella tolkar behöver utbildning i medicinska termer. Informella tolkar bör undvikas, men flerspråkig personal och kulturella kompetens är viktiga tillgång till multikulturell vård.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.