Efforts are being made to achieve good working environmental standard on the construction sites. To ensure professional work and to achieve zero working related accidents it is crucial that people working on construction sites are well educated and competent for their work. As a result there are many companies specialized in educating in construction related work and the course certificates are usually plastic cards. Within the construction company Skanska there are ways to coordinate certificates of competence, but the general opinion is that the systems work poorly in the field. The results show that the administration of certificates often is time consuming, unwieldy and handled differently or not at all. The industry association Sveriges Byggindustrier is on their way to launch an industry-wide digital database enabling to coordinate certificates of competence. The database will simplify the process of controlling that workers on construction sites have the certificates required to perform work. The purpose of this thesis is to illustrate the current routines for administration of certificates, examine abilities and holdbacks for implementation of the database and finally contribute to a greater understanding of its abilities on short and long terms. It is vital that Skanska, with its high standards regarding working environment and safety, is one of the first actors to connect the ID06 competence database. Therefore, the authors’ recommendation to Skanska is to procure the service as son as possible after its launch and also actively work to invite others to the service. Recommendations for further developing the competence database and making it even more useful are presented at the end of the report. / Det råder stort fokus på arbetsmiljö i byggbranschen. För att säkerställa ett fackmannamässigt byggande och för att uppnå nollvision gällande arbetsplatsolyckor är det helt avgörande att personal som vistas på byggarbetsplatsen har rätt utbildning. Det finns till följd av detta många verksamma utbildningsföretag som idag erbjuder byggföretagen ett stort urval av kompetensutbildningar, vilka ofta vidimeras i form av fysiska plastkort. Trots goda försök att samordna kursbevis för yrkesarbetare och tjänstemän inom Skanska är den allmänna uppfattningen att systemet fungerar dåligt i produktionsskedet. Resultatet visar att administrationen ofta är tidkrävande, svårhanterlig och hanteras olika eller inte alls. Branschorganisationen Sveriges Byggindustrier lanserar våren 2016 en elektronisk databas för att underlätta samordningen av kompetensbevis. Med den nya databasen ska det bli enkelt att säkerställa att enbart personal med rätt kompetens och behörighet vistas i produktionen. Examensarbetet syftar till att belysa nuläget, undersöka möjligheter och hinder för ID06 kompetensdatabas att implementeras på bred front samt att bidra till en ökad förståelse för tjänstens möjligheter på kort och lång sikt. För ID06 KDB är det viktigt att Skanska, som har ett gott renommé i avseende på arbetsmiljö och säkerhet, är en av de aktörerna som tar första steget att ansluta sig till KDB:en. Författarnas rekommendation är därför att Skanska upphandlar tjänsten i tidigt skede och aktivt sätter press på övriga aktörer att också ansluta sig. Rekommendationer för vidareutveckling av kompetens-databasen presenteras i slutet av rapporten.

Studien som följer nedan kommer att belysa matematik med bilder och teckningar som hjälpmedel. En enkätundersökning har gjorts med lärare kring huruvida de använder sig av bilder och teckningar som hjälpmedel i matematikundervisning. Denna undersökning har sedan analyserats utifrån lärarnas olika egenskaper, såsom yrkesverksamma år samt huruvida lärarna har gått någon form av kompetensutbildning eller inte. Analysen visade på en skillnad i lärarnas arbetssätt samt åsikter när det kommer till en användning av bilder och teckningar som berodde dels på huruvida länge lärarna varit yrkesverksamma samt om de hade någon kompetensutbildning inom matematik eller inte.

This research is about different perspectives, offered by three mother tongue teachers, one principal and also featuring a representative from Skolverket, on the subject: teacher legitimation for mother tongue teachers, mother tongue teachers opportunity for competence education and the future of mother tongue education in Sweden. The theoretical framework is mother tongue language, globalization, the post-colonial theory, power and social inequality. A qualitative approach was used including five interviews taken place in Stockholm, the results does not however represent the whole country nor the community of Stockholm itself. The result shows that mother tongue teachers thinks the teacher legitimation does not mean anything regarding their already low-status. Even principal and representative from Skolverket express their concern towards the 'non-demand' for mother tongue teachers to get their legitimation and they feel there is a lack of ambition from decisonmakers to include the mother tongue teachers. As per today there is no higher education for mother tongue teachers leading towards an exam. Mother tongue teachers are worried about their future although principal and representant takes a bright outlook.

Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande. Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.