Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur sex klasslärare undervisar i ämnet svenska, för att stimulera språkutvecklingen hos elever med ett annat modersmål än svenska. Som grund för mitt arbete har jag valt att göra kvalitativa intervjuer i en mångkulturell grundskola i västra Sverige och har med hjälp av dessa intervjuer försökt att skapa en bild av hur undervisningen går till. Jag har koncentrerat mig på följande frågeställningar:Hur undervisar lärare i ämnet svenska för att stimulera språkutvecklingen i en mångkulturell skola?Hur ser samarbetet med modersmålslärarna ut?Hur bedöms elevernas kunskaper i svenska?Mitt resultat visar på att lärarna huvudsakligen använder skönlitteraturen för att stimulera språkutvecklingen. Samtliga lärare är eniga om modersmålets betydelse för språkutvecklingen, men de har inget direkt samarbete med moderssmålslärarna. Vid bedömning i svenska används LUS-testet samt ett eget, för just denna skolan framtaget material, vilket samtliga lärare är nöjda med. Min slutsats är att lärarna inte följer kursplanen i svenska som andraspråk och detta beror på att lärarna inte har utbildning i hur undervisningen, för elever med ett annat modersmål än svenska, bör bedrivas.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. I vilken utsträckning, hur de eventuella samarbetena ser ut och vilken inställning de olika lärarna har till ett sådant samarbete undersöks också. Dessutom lyfts vilka möjligheter och hinder lärarna ser för ett sådant samarbete. Studien har genomförts på två grundskolor i Sverige och deltagarna har varit både modersmålslärare och lärare i övriga ämnen. Både enkäter och kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Sammanlagt var det sex modersmålslärare och femton lärare i övriga ämnen som deltog i enkätundersökningen. Av dessa blev två modersmålslärare och två lärare i övriga ämnen intervjuade. Resultaten av denna studie visade att samarbetet mellan modersmålslärare och lärare i övriga ämnen på dessa två skolor är begränsat. Majoriteten av de olika lärarna visade sig dock vara positiva till ett sådant samarbete och efterlyste gemensam planeringstid för det. Studien visade också olika möjligheter för samarbetet. De främsta möjligheterna lärarna kunde se var att samarbetet kanske kunde möjliggöra parallell ämnes- och språkutveckling för eleverna. Medan det främsta hindret för samarbetet de kunde se var bristen på tid.

I min uppsats vill jag belysa lärares uppfattningar om modersmål och modersmålslärares betydelse för nyanlända elever. Lärarna som intervjuats är modersmålslärare och andra ämneslärare. Forskning som gjorts tidigare om modersmål har bevisat hur viktigt modersmål är för identitet, trygghet, och för andra språkinlärningar. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer i undersökningen. Jag har intervjuat två modersmålslärare och fyra ämneslärare. Resultaten som framgår är att ämneslärare och modersmålslärare är medvetna om att modersmålet har en stor betydelse och roll för andraspråkselever och deras trygghet/identitet. Dessutom är modersmålsläraren av stor betydelse för nyanlända elever då hon eller han är som en bro eller brygga för dessa elever vilket framgår av forskning.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeDet här arbetet handlar om samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. SyfteStudiens syfte har dels varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, andra lärare och rektorer, dels hur samarbetet mellan de nämnda lärarkategorierna upplevs och hur det kan förbättras och utvecklas.FrågeställningarUndersökningen söker svar på följande frågor: Vad är samarbete? Hur ser modersmålslärarna, studiehandledarna, specialpedagogerna, de andra lärarna och rektorerna på sitt samarbete i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter? Hur ser lärarna på sin egen kunskap om läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever? Hur kan samarbetet kring dessa elever förbättras och utvecklas?Teoretiska utgångspunkterUppsatsen är inspirerad av fenomenografin eftersom avsikten dels har varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av olika lärare. Arbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande hos barn sker i samspel med en stöttande vuxen. Variationsteori som har sin grund i fenomenografin används som teoretisk referensram. I arbetet presenteras learning study som en möjlig form av kompetensutveckling för modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare. MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av enkäter och intervjuer. Totalt ingick 50 personer i undersökningen, varav 38 modersmålslärare tillika studiehandledare, 8 övriga lärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger. 46 respondenter från olika lärarkategorier har svarat på enkäten medan två rektorer, en specialpedagog och en modersmålslärare har blivit intervjuade. Undersökningen är gjord på två olika skolor – en mångkulturell skola och en skola med få elever med annat modersmål. Skolorna har fått fingerade namn och heter Björkskolan respektive Tallskolan. Sammanfattning av resultatResultaten visar att det i respondenternas uppfattningar av fenomenet samarbete finns såväl likheter som skillnader. Orden ”tillsammans” och ”mot ett gemensamt mål” är de vanligaste i lärarnas svar medan modersmålslärarna tillika studiehandledarna i stället använder sig av orden ”hjälpa varandra” och ”utbyta information och erfarenheter om eleven” för att definiera fenomenet samarbete. Skolornas rektorer lyfter fram samarbetet i ”arbetslag” som ger ”styrka” och ”stabilitet”.När det gäller frågan om hur samarbetet mellan olika lärare upplevs så visade sig variationen i lärarnas, särskilt modersmålslärarnas uppfattningar vara stor. Det finns nästan lika många modersmålslärare tillika studiehandledare som upplever samarbetet som ”bra” eller ”mycket bra” som dem som upplever samarbetet som ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Ingen av lärarna svarar ”mycket bra” eller ”mycket dåligt” på den frågan.Svaren på frågan om hur samarbetet kan förbättras och utvecklas kan delas in i fyra kategorier där tre kategorier är lika (tid, tillgänglighet och kompetensutveckling) och en kategori skiljer sig åt (inkludering i modersmålslärarnas svar respektive samordning i lärarnas svar). Tallskolans rektor lyfter fram vikten av en tydlig presentation av skolans personal på gemensamma introduktionsmöten och gemensam kompetensutveckling för att förbättra och utveckla samarbetet mellan de olika lärarkategorierna. Kompetensutveckling i läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever efterfrågas enligt undersökningen även av modersmålslärarna.Specialpedagogiska implikationerDet krävs ett samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, speciallärare och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa elever måste fångas upp tidigt och medvetna pedagogiska åtgärder på elevens båda språk måste sättas in i form av ett språk- och kunskapsinriktat arbetssätt som har ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate to what a few preschool teachers and mother-tongue teachers consider the influence mother-tongue training has on children. The thesis also looks into how these teachers cooperate and view about the mother-tongue training organization structure and what support mother-tongue teachers get in the concerned preschools. More specifically: What influences do three preschool teachers and three mother-tongue teachers consider that mother-tongue training has on the development of the children? Which support do the three mother-tongue teachers receive from the preschool principals and other preschool pedagogues in their work? - Is there any cooperation between them? In what way do the three preschool teachers and the three mother-tongue teachers think that the mother-tongue training organization structure affect the children’s status in the group? Method: In order to achieve a deeper understanding of the context, a qualitative method based on interviews and observations was employed and relied upon. Three preschool teachers and three mother-tongue teachers from two different preschools in the same municipality were interviewed to acquire answers to the questions concerned. Result: The result of this enquiry shows a direct and explicit comprehension that mother-tongue is immensely important for children’s development. Mother-tongue teachers believes that they are treated and accepted much better today than in foregone years and that there is better cooperation today between different concerned bodies. The result also indicates that the organization structure of the mother-tongue training can and do sometimes create problems in the child group. The child often does not gain entry to an ongoing activity/play when he/she comes back from mother-tongue training vis-à-vis often he/she is reluctant to leave their playmates and go away for a mother-tongue’s lesson. In order to avoid this problem it is imperative that preschools teachers put in a lot of energy and commitment to avert exclusion from play/activity after mother-tongue training. The interviewed teachers to this thesis claim also that the current organization structure of the mother-tongue training can be seen as division of groups just as much as the other division of groups in the regular organization. Children are used to the continuous division of groups in the preschools. The interviewed teachers are quite content and satisfied with the present organization structure but retain that there are certain areas which needs to be looked into and improved.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Based on the experiences of a number of teachers and tutors, the overall purpose of this study is to contribute to knowledge about multilingual study guidance. The purpose is specified by the following questions: What experiences do teachers and tutors have of the importance of study guidance for the language, knowledge and identity development of multilingual students and what challenges do they face? What descriptions do teachers and tutors give of how multilingual study guidance can be organized and implemented and what challenges do they face?  The method for this study is qualitative semi-structured interviews in seven focus groups consisting of 10 tutors and 19 teachers in grades 1–6. The perspective of the study is sociocultural and the result is interpreted based on the hermeneutic approach. The result of the study shows that the informants agree that study guidance favors language, knowledge and identity development of multilingual students by enabling students to strengthen and develop their mother tongue and second language in parallel to the development of subject knowledge. Through the opportunity to mediate their knowledge and thoughts, the students' sense of identity is strengthened and developed. Futhermore, the informants describe that multilingual study guidance is most commonly carried out during the lessons as well as in mathematics and social and science subjects. Several informants, mainly teachers express an uncertainty about how study guidance can be organized and implemented and what effects this will have on the development of multilingual students. The challenges that the informants in the study experience is that aspects of time and organization make it difficult to find forms of cooperation between teachers and tutors for the planning and evaluation of multilingual study guidance.  The conclusion is that cooperation between teachers and tutors and knowledge of multilingual study guidance increase the multilingual students’ opportunities to develop.