<p>Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre.</p><p>Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.</p>

Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre. Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.

Syftet med denna undersökning är att ta del av pedagogers syn på barn och flerspråkighet och hur modersmålsansvariga ser på sitt uppdrag. Vårt samhälle består idag av människor från hela världen. Det innebär många likheter människor emellan, men även vissa skillnader i språk och kultur. Modersmålet är en förutsättning för att utveckla ett andraspråk med gott resultat. Omgivningens inställning till språk påverkar barnens vilja och motivation till denna utveckling. Lyfts vikten av modersmålsträning i förskolorna och till vilken grad erbjuds detta stöd? Vilken betydelse har miljön och pedagogernas inställning för språkutvecklingen? Jag använder mig av kvalitativa intervjuer av sex pedagoger på två förskolor med olika andel flerspråkiga barn. Resultatet av min studie visar att förskolor med högre andel barn med annat modersmål än svenska, i högre utsträckning tillgodoser modersmålsträning. Anmärkningsvärt är det faktum att antalet barn med annat modersmål ökar samtidigt som modersmålsstödet i förskolan minskar.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate to what a few preschool teachers and mother-tongue teachers consider the influence mother-tongue training has on children. The thesis also looks into how these teachers cooperate and view about the mother-tongue training organization structure and what support mother-tongue teachers get in the concerned preschools. More specifically: What influences do three preschool teachers and three mother-tongue teachers consider that mother-tongue training has on the development of the children? Which support do the three mother-tongue teachers receive from the preschool principals and other preschool pedagogues in their work? - Is there any cooperation between them? In what way do the three preschool teachers and the three mother-tongue teachers think that the mother-tongue training organization structure affect the children’s status in the group? Method: In order to achieve a deeper understanding of the context, a qualitative method based on interviews and observations was employed and relied upon. Three preschool teachers and three mother-tongue teachers from two different preschools in the same municipality were interviewed to acquire answers to the questions concerned. Result: The result of this enquiry shows a direct and explicit comprehension that mother-tongue is immensely important for children’s development. Mother-tongue teachers believes that they are treated and accepted much better today than in foregone years and that there is better cooperation today between different concerned bodies. The result also indicates that the organization structure of the mother-tongue training can and do sometimes create problems in the child group. The child often does not gain entry to an ongoing activity/play when he/she comes back from mother-tongue training vis-à-vis often he/she is reluctant to leave their playmates and go away for a mother-tongue’s lesson. In order to avoid this problem it is imperative that preschools teachers put in a lot of energy and commitment to avert exclusion from play/activity after mother-tongue training. The interviewed teachers to this thesis claim also that the current organization structure of the mother-tongue training can be seen as division of groups just as much as the other division of groups in the regular organization. Children are used to the continuous division of groups in the preschools. The interviewed teachers are quite content and satisfied with the present organization structure but retain that there are certain areas which needs to be looked into and improved.