Examensarbetet är en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkänt duktiga tränare. Studien har på ett induktivt sätt undersökt hur dessa tränare praktiserar för att upprätthålla enpositiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem tränare är uppgiftsorienterade vilket innebär att defokuserar på individens individuella framsteg, istället för på resultatet. Detta tillvägagångssätt bidrar till en högre inremotivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsätter idrotta längre upp i åldern. Samtligatränare arbetade med individuella samtal och påpekar att detta är ett viktigt instrument för att få aktiva att komma över förluster och bibehålla en positiv motivation. Inom barnidrotten poängterar samtliga tränare att det är viktigt för motivationen att alla får vara med, och att fokus skall vara på lek och skoj. Iövrigt är trygghet och uppmuntran faktorer som framförs som viktiga. Även att arbeta mot en gemensam kultur och gruppkänsla anses som betydelsefulla faktorer för motivation.

The aim of this bachelor’s thesis is to find out what kind of information need sports managers have and how they search for the information that they think will solve their need. No studies about sports managers’ information need has been made with a library- and information science perspective, but instead with a pedagogical or sports scientific perspective. Most of the previously published studies have been based on surveys and/or interviews. This study is no different with its data gathering method being semi-structured interviews. The interviews meant to answer the following questions: How do sports managers describe their information need? How do sports managers search for information to satisfy their information need? Using a directed content analysis, the transcribed interviews were analysed with two theoretical standing points: information need according to Höglund and Persson and information seeking according to Bates. With the term “information need” in this study being used as something a person feels when it lacks knowledge in an area has made the two terms “information need” and “knowledge” very interconnected. The result of this study shows a varied range of information needs described by the sports managers. Mentioned information needs were a need of tactical knowledge, pedagogical knowledge, mental knowledge, knowledge of how to be a leader, theoretical knowledge and no need at all. Sports managers tend to use personal contacts, the internet, videos such as broadcasts of previous competitions but also recorded lectures, books, scientific publications and coaching courses in their information seeking process.

Introduktion: Uppsatsen har sin grund i en tydlig kultur inom truppgymnastik där vikter av tradition anses vara farliga för gymnasterna. Kunskapsläget inom truppgymnastik är relativt bristfälligt, syftet med detta arbete är således att undersöka och samla in information om hur tränare i Sverige använder sig av styrketräning inom truppgymnastik samt i vilken utsträckning tränare har kunskap om hur styrketräning bör bedrivas för att optimalt främja truppgymnasters utveckling. Metod: För att besvara arbetets frågeställning har en kvantitativ studiemetod använts och en enkät utformats. Enkäten skapades i Microsoft forms och skickades ut via Facebooksidan ”Svenska Truppgymnaster”. En analys har gjorts utifrån enkätsvaren som samlats in i Microsoft Forms, enkätsvaren har sedan analyserats i Microsoft Excel och Jamovi. Enkätfrågorna kategoriserades och förankrades med varandra för att analysen av studien skulle kunna besvara forskningsfrågorna. Ett X2 test genomfördes i dataprogrammet Jamovi, detta för att testa om svaren hade en statistisk signifikant skillnad i frekvens mellan svarsalternativen. Resultat: Vid analys av enkäten framkom att ledarna, oavsett utbildningsnivå, upplevde att informationen om styrketräning på Gymnastikförbundets utbildningar var måttligt tydligt (2.9 ±  0,2 på en skala från 1-5 där 5 = mycket tydlig information). X2- testet visar på att det inte finns någon signifikant skillnad på upplevelsen av senaste utbildningen baserat på vilken utbildningsnivå deltagarna har. På en ja, nej eller vet ej fråga upplevde 104 av 131 personer att de har kunskap inom styrketräning. Däremot har endast 52 personer ansett att de har kunskap om hur man ska använda styrketräning för att optimera prestationen inom det idrottsspecifika. Slutsats: Resultatet visade att truppgymnastiktränare kanske inte har den kunskap som krävs inom ämnet och att gymnastikförbundet har bristfällig information om styrketräning inom sina utbildningar, vilket lämnar utrymme för vidareutveckling från förbundets sida för att driva utvecklingen av sporten vidare. / Introduction  This study comes from a strong culture and notion in teamgym that strength training with weights is considered dangerous. The knowledge of strength training amongst coaches are inadequate. Therefore, the purpose of this study is to gather information and investigate the knowledge of strength training practices to optimally enhance performance amongst teamgym coaches.  Method A quantitative study method was used through an online questionnaire to gather the information needed. Thereafter the information was analyzed by Microsoft excel as well as jamovi for statistical analyses.  Result  The analyze showed that the participants rated the information about strength training from the gymnastics associations courses a 2.9 +- 2 out of a 1-5 scale, where 5 was very clear information given. On a yes or. No question, 104 out of 131 thought that they had knowledge about strength training. However, only 52 answered that they know how to use strength training to optimally enhance performance. Summary The overall results show that the knowledge about strength training amongst teamgym coaches are not adequate enough, and that the information from the gymnastics association courses aren’t giving the coaches the right tools to be able to coach their gymnasts regarding strength training, and therefore leaves room for improvement of these courses.

Most of the research in this field that has been done is on healthy young men, this means that the results from the majority of the studies cannot be applied to women and their bodies, especially in sport, health and exercise. In this study we are investigating the phenome of a woman's menstrual cycle relative to the male coaches knowledge. This study aims to examine male soccer coaches and their knowledge about the menstrual cycle, their relationship with the players and how it affects the conversation climate. To investigate this, semi-structured interviews were conducted with six male soccer coaches who coaches girls in the ages of 11-15. The collected data were analyzed with phenomenology analysis. The result: Male soccer coaches' knowledge about women's menstrual cycle is low and needs to be improved. The results also showed that a relaxed relationship with an open communication enables coaches and players to feel comfortable to talk about external and personal topics. Conclusion: The knowledge of the menstrual cycle needs to improve. Satisfaction of the concept, safety, knowledge, awareness and openness seems to be important to coaches and makes it easier for them to talk about more personal and private topics with the players.

Det finns olika definitioner av vad en ledare är, vad som är bra ledarskap och det finns en mängd olika ledarskapstyper. En ledare för ett lag är någon som oftast i huvudsak har ansvar att planera träningen. Idag ställs det högre krav på tränare och det krävs mer planering för att nå goda resultat på hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka elittränares syn på att bli och vara elittränare. Metoden var en kvalitativ metod där åtta stycken intervjuer har genomförts. Resultatet visar att de flesta tränarna har liknande egenskaper och tankesätt. Dessutom har samtliga tränare utbildningar kopplade till idrotten och några har även läst på universitet. De viktigaste egenskaperna hos en tränare enligt respondenterna är att elittränare ska vara bra på att kommunicera, ha positiv inställning och vara tydliga. De ska även vara omtänksamma, ha en bra kompetens och vara målinriktade. / There are different definitions of what a leader is, what is good leadership and there are a variety of leadership types. A leader of a team is someone who usally primarily responsible to plan the training. Today is it a higher burden on the coach and it requires more planning in order to achieve good results at high level. The purpose of this study is to investigate the elite coach´s vision of becoming and being elite coaches. The method was a qualitative method where eight interviews have been conducted. The results show that most of the coaches have similar characteristics and way of thinking. In addition, all the coaches have training linked to sport and a few have also studied at university. The main characteristics of a coach according to respondents is that elite coaches should be good at communicating, have a positive attitude and be clear. They should also be considerate, to have good skills and targets.

No description available.

Background: Concussion in adolescent american football occurs frequently and can give serious damage, especially to the younger brain. SAFF has guidelines for management and rehabilitation. The guidelines to be followed are called “Hjärntrappan”.  Purpose: To investigate a group of coaches experiences of management and rehabilitation after concussion, in adolescent american football in Sweden. Design and method: Qualitative exploratory design, based on semi structured interviews. Five coaches were included in the study. The data was analyzed using content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The coaches experienced limited skills in management and rehabilitation in concussions. There was a major responsibility for the medical staff, were competence varied widely and there was no requirement regarding education about concussion. There was limited knowledge of the work of the football association and its guidelines were not fully implemented. The coach education contained a limited part regarding concussions. A mandatory part about concussion for both coaches and medical staff was suggested to improve current management and rehabilitation. Conclusion: Treatment and rehabilitation regarding concussion need to be expanded in the coaches education courses. A knowledge certificate should be introduced for the medical staff for management and rehabilitation of junior players as well. Future research could study how rehabilitation is followed after concussions, or mapping risks in the management and rehabilitation of brain shocks in junior teams. / Bakgrund: Hjärnskakning inom amerikansk fotboll, i ungdomsleden, är ett känt problem och sker frekvent. Svenska Amerikansk Fotbollförbundet har riktlinjer för hantering och rehabilitering vid hjärnskakning, som kallas Hjärntrappan. Syfte: Undersöka vilka upplevelser och erfarenheter juniortränare, till pojk- och flicklag mellan åldrarna 14 - 19 år inom amerikansk fotboll i Sverige, har av hantering och rehabilitering vid hjärnskakningar. Metod: Kvalitativ explorativ design, som baserades på semistrukturerade intervjuer. Fem tränare ingick i studien. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tränarna upplevde en begränsad kompetens gällande hantering och rehabilitering vid hjärnskakning. Ett stort ansvar låg på den medicinska personalen där kompetensen varierade mycket och det saknades krav på utbildning angående hjärnskakningar. Det saknades kunskap om förbundets arbete och dess riktlinjer var inte fullt implementerade. Tränarutbildningen innehöll en begränsad del gällande hjärnskakningar. En obligatorisk del om hjärnskakningar för tränare och medicinsk personal ansågs kunna förbättra nuvarande hantering och rehabilitering. Konklusion: Behandling och rehabilitering rörande hjärnskakningar behöver utökas i tränarutbildningen. Utbildningskrav bör införas för medicinsk personal för hantering och rehabilitering även på juniornivå. Framtida forskning skulle kunna studera hur rehabilitering följs efter hjärnskakningar, eller kartlägga risker vid hantering och rehabilitering av hjärnskakningar inom juniorlag.

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

<p>Syfte:</p><p>Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?</p><p>Metod:</p><p>Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.</p><p>Resultat:</p><p>Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.</p><p>Slutsats:</p><p>Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.</p>

Syfte: Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match. Frågeställningar: Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Metod: Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press. Resultat: Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation. Slutsats: Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.