Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

Personal trainer is a profession that has grown strongly in recent decades, and has become increasingly common in the labor market within the health sector due to the widespread and growing interest in health and self- improvement. Further more, personal training is a great example of occupations with a close interaction between producer and consumer. The purpose of this study was to examine whether and if so how, personal trainers experience that the relationship with the clients affects their own personal development. This by finding out what impact the profession has had on the personality, what impact the relationship with the clients has affected the leadership, and last what impact the relationship with the clients have had on the personality based on social and mental aspects. Based on the purpose of the study qualitative method was chosen and data was collected with qualitative interviews. The participants consisted of eight personal trainers, six women and two men. The analysis was done using qualitative content analysis and the results showed that the interaction with the clients gave personal trainers personal development through development of leadership and mental as well as social development. The conclusion of the study is that the interaction with the client may affect the personal trainers at different levels, the mental as well as social and development of new qualities, the influence of personality and that this effect can also beapplied in private life. / Personlig tränare är ett yrke som har växt fram starkt under de senaste årtiondena och blivit allt vanligare på arbetsmarknaden inom hälsobranschen. Mycket tack vare det växande intresset för hälsa och självförbättring. Vidare är personlig träning är ett lysande exempel på yrken där det sker en nära interaktion mellan producent och konsument. Syftet med denna studie var att undersöka om och i sådana fall hur, personliga tränare upplever att relationen med klienterna påverkar deras egen personliga utveckling. Detta genom att undersöka hur de personliga tränarna upplever att yrkesrollen påverkar personligheten, hur yrkesrollen har påverkat de personliga tränarnas privatliv samt om och i så fall på vilket sätt relationen med klienterna har påverkat den personliga tränaren utifrån sociala och mentala aspekter. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta personliga tränare, varav sex kvinnor och två män. Analysarbetet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade att interaktionen med klienterna gav de personliga tränarna en personlig utveckling genom mental utveckling, utveckling i ledarrollen samt social utveckling. Slutsatsen av studien är att interaktionen med klienten kan påverka personliga tränare på olika plan, det mentala som sociala samt utveckling av nya egenskaper, påverkan av personligheten och att denna påverkan även kan tillämpas i privatlivet.

Ungdomsinnebandyn i Jämtlands län har de senaste 10 åren tappat spelare. Precis som övriga idrottsverksamheter i Sverige upplever innebandyn ett tapp av ungdomar vid 15 till 16 års ålder. Forskningen pekar mot att en ungdomstränare är av betydelse för att ungdomar ska fortsätta med sin idrott. Syfte Belysa betydelsefulla faktorer till att ungdomar fortsatt att spela innebandy till seniornivå, samt betydelsen av ungdomstränaren. Metod Kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån semi-strukturerade intervjuer (n=5) med unga manliga seniorspelare (=21,8 år; sd=1,6 år) från Jämtlands län. Respondenterna hade oavbrutet spelat tävlingsinnebandy från ungdomsnivå till seniornivå. Resultat Kompisar och upplevd framgång var de viktigaste faktorerna till att respondenterna spelar innebandy idag. I början uppskattades en lättsam miljö med mycket lek. Med ökad ålder ökade betydelsen av upplev utveckling och tävlingsmomentet blev viktigare. En ungdomstränare är av betydelse och bör vara positiv och skapa ett lättsamt klimat i unga år. Under senare delen av ungdomen bör ungdomstränaren vara mer auktoritär och ha mer fokus på utveckling. Konklusion Kompisar och upplevd framgång är de viktigaste faktorerna samtidigt som ungdomstränaren är av betydelse. Tidigare studier har påvisat liknande resultat. / Youth floorball in the county of Jämtland has shown a decreased number of players in the last 10 years. Floorball, like other sports in Sweden, also drops a lot of players at the age of 15 to 16 years. Earlier studies in the field have shown that youth team coaches are important for young athletes to stay in sports. Aim To highlight factors that have been important for youth floorball players to stay in the sport up to senior level, and the importance of the youth team coach. Method Qualitative content analysis from semi-structured interviews (n=5) with young male senior floorball players (=21,8 years; sd=1,6 years) from the county of Jämland. The respondents have played floorball from youth level to senior level without any break. Results Friends and perceived success has been the most important factors for the respondents. A friendly climate has been important in the early stage while progress and competition have been important in the latter stage of the youth level. A youth team coach is important and should be positive and create a positive and friendly climate. In later years the youth team coach should be focusing on progress and can therefore be more demanding. Conclusion Friends and perceived success has been the most important factors while a youth team coach is important. Earlier studies has shown similar results.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hockeyfältet gör skillnad mellan kön och vidare undersöka hur genus görs inom hockey. Detta genom kvalitativa intervjuer med tränare samt genom observationer av spelare i blandlag. Skillnader som fältet gör gäller främst resursfördelning och regelskillnader mellan tjejer och killar samt en uppdelning av könen i olika lag efter en viss ålder och nivå. Skillnader görs även med utgångspunkt i sexualitet utifrån en heterosexuell norm. Hur genus görs av tränare är främst genom förväntningar och föreställningar om agerande, vilka förklaras utifrån biologiskt kön, och genom föreställningar om kvinnlighet och manlighet samt genom spelares agerande utifrån dessa förväntningar och föreställningar. Genus konstrueras av tränare och spelare genom en uppfattning om heterosexualitet som norm inom fältet, genom sexism, homofobi och homosocialitet. / The purpose of this essay is to examine how the ice-hockey field creates a difference between females and males, and further on analyze how gender is constructed in the game of ice-hockey. The research is based on qualitative interviews with coaches and observations of mixed-gender ice-hockey teams. The differences between genders that are constructed by the field are mostly shown through the distribution of financial resources and regulatory differences between girls and boys, as well as through the separation of the sexes into different teams based on their age and level. Differences are also constructed on the basis of sexuality, originated from a heterosexual norm. Gender is also constructed by coaches that often form expectations and beliefs of a player’s performance based on their biological sex, which involves expectations of femininity and masculinity. Gender is also constructed by coaches and players based on an assumption of the heterosexual norm within the field shown through sexism, homophobia and homosociality.

Denna studie syftar till att undersöka hur personliga tränare som ledare arbetar med motivation, för att deras kunder ska bevara sin egen träningsmotivation och därigenom nå sina valda mål. Ett delsyfte är att se om skillnad föreligger i deras uppfattning av hur kunderna når målen beroende på om motivationens ursprung är av inre eller yttre karaktär. Fyra stycken personliga tränare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer om hur de arbetar med motivation och målsättning, samt hur de ser på sig själva som ledare och pedagoger. Även svårigheter och andra påverkande faktorer de stöter på i arbetet med att motivera kunder tas upp. Resultatet visar att det finns olika typer av motivation, att den kan vara både inre och yttre (eller blandad), där respondenterna i denna studie är överens om att människor med inre motivation lättare når sina träningsmål samt att den inre motivationen bibehålls längre.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur en tränare i ett ungdomsakademilag bedrev fotbollsträning och interagerade med spelarna utifrån ett motivations- och inlärningsperspektiv. Detta ledde fram till följande frågeställningar: Utifrån Self-Determination Theory, var tränaren i sitt interagerande med spelarna övervägande autonomistödjande eller kontrollerande? Utifrån Achievement Goal Theory, var tränaren i sitt interagerande med spelarna övervägande uppgiftsorienterad eller ego-orienterad? Hur stor del av fotbollsträningen var isolerad kontra funktionell? Metod I studien deltog en tränare för ett akademilag i fotboll. Tränaren var 30 år gammal och hade en avslutad kandidatexamen i idrott samt var innehavare av UEFA Advanced Level Diploma. Tränaren videofilmades och observerades i efterhand utifrån ACT (Assessment of Coaching Tone). Omfånget var 5 träningspass och tiden i isolerade kontra funktionella övningar klockades. Resultat Tränarens interageranden var 11% Autonomy supportive, 37% Neutral och 52% Controlling. Evaluation related feedback var 22% Mastery-oriented, 32% Neutral och 46% Ego-oriented. Övningsformerna var till 95% funktionellt uppbyggda och till 5% isolerade. Slutsats Utifrån Assessment of Coaching Tone verkar tränaren i sina interageranden med spelarna vara övervägande kontrollerande samt skapa ett resultatorienterat motivationsklimat. Utifrån Self-Determination Theory och Achievement Goal Theory försvårar sannolikt dessa interageranden spelarnas möjlighet att utveckla självbestämmande motivation. Övningsformerna är i hög grad funktionella vilket sannolikt ökar chansen för att spelarna kan utveckla en perceptuell-kognitiv förmåga som krävs för att nå elitnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tränarna i gräsrotsföreningarna arbetar i relation till Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan, samt att kartlägga hur specialdistriktsförbunden arbetar med att implementera spelarutbildningsplanen i deras dagliga verksamhet. Vidare undersöks vilket stöd tränarna i gräsrotsföreningarna vill ha från sitt specialdistriktsförbund. Studien tar sin utgångspunkt i ramfaktorteorin som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och undervisningens ramar som utbildningen ger. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ datainsamling gjorts där semistrukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna representerar tre stycken specialdistriktsförbund och nio stycken tränare i gräsrotsföreningar.   Resultatet och analysen ger en bild av hur relationen ser ut mellan specialdistriktsförbunden och tränarna i gräsrotsföreningarna. Det visade sig att de olika specialdistriktsförbunden arbetar utefter olika strategier för att nå ut med spelarutbildningsplanen till gräsrotstränarna. Vidare kunde det identifieras vikten av en tydlig strategi och en gemensam röd tråd mellan organisationerna för ett lyckat implementeringsarbete. Det upptäcktes att en viktig länk mellan specialdistriktsförbunden och tränarna är organisationsledarna i gräsrotsföreningarna. Det medför att informationen stannar på föreningsnivå och inte når ut till tränarna. Därmed kunde det urskiljas ett samband där tränarna inte hade full insyn i spelarutbildningsplanen och att verksamheten därmed styrs utifrån deras egna föreställningar och kompetens snarare än efter en röd tråd.

More and more children and adolescents are sedentary, and many do not meet recommended guidelines for physical activity. This is a negative trend when children and young people have a lot to gain from having a broad physical bank. Physical literacy aims to describe how conditions can contribute to a lifelong sporting interest; motivation and self-esteem are two of the six components that are part of physical literacy. The purpose of this study was to investigate how sport coaches create conditions in order for children and young people to develop a movement competence now and in the future. In order to delineate the study, we have chosen to investigate how coaches create the conditions for promoting motivation and self-esteem among athletic children and adolescents. The study is a qualitative study, an interview guide was designed based on two components within the concept of Physical literacy, and these were motivation and self-esteem. The result shows that these components are used by all coaches, but to a different extent, respondents argue that motivation is an important component for being physically active and for maintaining a lifelong interest in sport. Although self-esteem was perceived as a complex concept, it was found that respondents work to promote the self-esteem of children and adolescents. It is clear that coaches today have an awareness of the importance of a broad physical repertoire, and what its effects may have for the life and longevity of children and youth in sports and physical activity.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter.   1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden?   Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter.   Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper.   Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper

Syftet med studien var att undersöka hur personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare används KASAM-teorin för att se vilka faktorer som bidrar till, respektive hindrar en god psykosocial arbetsmiljö. Metoden som användes var enkät med uppföljande intervju. Enkäten innehöll 18 frågor med stängda svarsalternativ. Enkäterna mailades ut till personliga tränare som nått myndig ålder, bosatta i Sverige och hade en anställning på en friskvårdsanläggning. I mailet fick även deltagarna förfrågan om deltagande i den uppföljande intervjun. Utifrån resultatet från enkäten skapades intervjufrågorna. Tre intervjuer gjordes. Resultatet av enkäterna sammanställdes i figurer och analyserades utifrån KASAM-teorin, även intervjuerna analyserades utifrån samma teori. Det framkom i resultatet att deltagarna upplever information och kommunikation mellan dem och chef, organisation och ledning som en bristfällig faktor i arbetsmiljön. Slutsatsen av denna studie har visat att personliga tränare upplever sin psykosociala arbetsmiljö på olika sätt. Det finns olika faktorer som har utvecklingspotential enligt KASAM-teorins tre begrepp. Dock anser majoriteten av deltagarna att de är motiverade och engagerade i sitt arbete vilket är en viktig del för att uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / The purpose of this study is to examine how personal trainers are experiencing their psychosocial work environment. Using the KASAM-theory we identify which factors contribute to the psychosocial work environment, and which factors that doesn’t. The methodology used in this study is a survey with a follow up interview. The survey contained 18 questions with closed answer options. The participants of the survey were personal trainers with the age of 18 years or above, residing in Sweden and with an employment in a wellness center. The survey was sent out by e-mail where participants also received a request to participate in an interview. Based on the results of the survey, the interview questions were created and three interviews were made. The results from the survey were compiled in figures and analyzed by the KASAM-theory. The interviews were also analyzed using the same theory. The results show that participants experience information and communication between them and manager, organization and management as a defective factor in the work environment. The conclusion of this study is that personal trainers experience their psychosocial work environment as very varied. There are different factors that have potential for development according to the KASAM-theory. The majority of participants state that they are motivated and committed to their work, which is an important part of experiencing comprehensiveness, manageability and meaningfulness.