Syftet med studien var att studera om den upplevda kvaliteten på tränare-idrottare relation, idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde predicera symtom på idrottsliga utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande lagidrottare. Det inkluderingskrav som fanns i studien var att deltagarna skulle kombinera sin elitsatsning med en RIG eller NIU utbildning på gymnasiet. Data samlades in via en webbenkät där samtliga variabler mättes. I studien deltog det 92 unga elitsatsande lagidrottare. Via enkla regressionsanalyser visade resultatet att tränare-idrottare relation signifikant kunde predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde inte predicera symtom på emotionell och fysiska utmattning. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att jobba för en god relation mellan tränare och idrottare för att minska symtom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning.

Syftet med studien är att belysa uppfattningar hos tränare/ledare för kvinnliga idrottare om menstruationscykeln (MC) och periodiserad träning (PDT) i svenska föreningar och klubbar. Frågeställning 1: Vilken upplevd kännedom har tränare/ledare kring MC, PDT samt de aktivas kännedom? Frågeställning 2: Hur uppfattar tränare/ledare kommunikationen gällande MC samt PDT med deras aktiva? Frågeställning 3: Finns det eventuella skillnader i förutsättningarför att arbeta utifrån MC och PDT?  Vald metod för datainsamling var kvalitativ intervju genomförd som panelintervju med en semistrukturerad intervjuguide. Sex intervjuer genomfördes med tränare för kvinnliga idrottare, vilket var studiens urval. Kodningen genomfördes i fyra steg för att därefter presenteras i resultat.   Resultatet visar på att respondenterna övervägande är villiga att lära sig mera om MC och PDT och hur de kan hjälpa deras aktiva mot en mer optimal träning och prestation.  Det finns en uppfattning om att det är svårare att arbeta med PDT inom lagidrott, främst utifrån att de aktiva kan befinna sig i varierade faser. Respondenterna uppvisar en inställning till MC som något naturligt, och inget som borde vara tabustämplat, samtidigt som de respekterar att det av de aktiva kan uppfattas som privat eller jobbigt att tala om. Nivån av kännedom hos respondenterna om de olika påverkande faktorerna under MC var varierad. Kännedomen om gynekologiska sjukdomar samt den kvinnliga idrottstriaden var relativt låg hos respondenterna i studien. Skillnader i ålder, kön, tillgångar till tränare samt antal träningstillfällen uppges som påverkande faktorer i att arbeta med periodiserad träning.  Slutsatserna av studien är att inställningen till MC och PDT hos tränarna i studien visar på goda förutsättningar för att de genom ökad kännedom och tillgångar skall kunna erbjuda de aktiva PTD utifrån MC. Utbildningsmaterialet inom tränarutbildningar bör revideras till att ge kunskap om MC och påverkan på träning och prestation. / The purpose of the study is to shed light on the perceptions of coaches/leaders of female athletes about the menstrual cycle (MC) and periodized training (PDT) in Swedish associations and clubs. Question 1: What perceived knowledge do trainers/leaders have about MC, PDT and the knowledge of the active? Question 2: How do coaches/leaders perceive the communication regarding MC and PDT with their athletes? Question 3: Are there any differences in the conditions for working based on MC and PDT?   The chosen method for data collection was a qualitative interview conducted as a panel interview with a semi-structured interview guide. Six interviews were conducted with coaches of female athletes, which were the sample of the study. The coding was carried out in four steps and then presented in results.   The results show that the respondents are predominantly willing to learn more about MC and PDT and how they can help their athletes towards more optimal training and performance. There is an opinion that it is more difficult to work with PDT in team sports, mainly based on the fact that the active can be in varied phases. The respondents show an attitude towards MC as something natural, and something that should be taboo, while at the same time they respect that the active may perceive it as private or difficult to talk about. The level of knowledge of the respondents about the various influencing factors during MC was varied. Knowledge of gynecological diseases and the female sports triad was relatively low among the respondents in the study. Differences in age, gender, resources for trainers and number of training opportunities are stated as influencing factors in working with periodized training.   The conclusions of the study are that the attitude towards MC and PDT among the coaches in the study shows good conditions for them to be able to offer the athletes PTD based on MC through increased knowledge and resources. The educational material within coaching courses should be revised to provide knowledge about MC and the impact on training and performance.

Talent identification and selection, a constant ongoing process in sports worldwide. It’s one of the keyfactors to how children become professional athletes but can also be a factor to why children quit sports.The purpose of this study was to provide knowledge about what is required for talent identification andselection in youth football. The following questions were addressed in the study; How do coaches definetalent and which criteria do they use in the selection process? How well do the coaches understand thecriteria, and in what way do they apply them during the identification process? Are there factors thatdiffer as well as factors that are important for coaches to acknowledge in identification betweenchildren and teens? What is the knowledge regarding Relative Age Effect and how much do coachespay attention to it? This study was done at the request of the Swedish Football Association, through aqualitative method of seven semi structured interviews with football coaches who had experience in therealms of football academies. The results demonstrated that coaches have different perspectives. Fourintegral parts were presented by the respondents which are psychological aspects, physical aspects,technical ability and play intelligence. The standout part was the psychological aspect, where all coachesstated that a player’s mentality decides if they will play professional football or not. The psychologicalaspect was also the one part that differed in the identification process between children and teens. Theability to react well to failure is something that was only observable in teens. Furthermore, the coacheswere all aware of Relative Age Effect and there were different ways of how it affected their organizations,the district teams had the most developed system to work with Relative Age Effect through Future Team.To conclude, talent identification criteria is often based upon the coaches’ own experiences andpreferences, which could be to their benefit but if coaches don’t have the adequate knowledge to handleeach individual talent, it could lead to children quitting sports before they reach their full potential.Coaches will need higher education to make better decisions and to gain a better understanding aboutselection, the challenges that follow but also which possibilities it creates.

I denna uppsats redogörs för fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital. Studiens metodval är av kvalitativ grund, i form av intervjuer. Detta för att djupgående besvara syftet och forskningsfrågorna. Denna studie har påvisat olika vägar som en tränare kan ta för att nå till svensk elitfotboll, dessa grundar sig i socialisationen de vill säga, hur en tränares fotbollsintresse växt fram via sin omgivning. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se viktiga faktorer, bland annat framkommer det att ens föräldrars engagemang inom idrottslivet format tränare till att själv få ett intresse för idrott. Det visar även att det är viktigt med ett brett kontaktnät inom det sociala fältet (idrottsfältet), vilket även kan ses som ett kapital som ökar chanserna till att få ett jobb inom svensk elitfotboll.

Bakgrund Nordic hamstring exercise (NHE) har visat sig vara en effektivt skadeförebyggande övning, men användningsmönstren inom olika idrotter och mellan könen är outforskat. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka användadet av NHE bland aktiva idrottare och tränare inom olika idrotter i Sverige. Metod En webbaserad enkät distribuerades till idrottare och tränare inom olika idrotter. Data samlades in rörande användningen av NHE, dess syften samt skillnaden mellan manliga och kvinnliga idrottare och tränare. Resultat Funna resultat visar att truppgymnastik (81%) och bollsporter (80%) har högt användande av NHE. Tränare använder NHE för alla studiens efterforskade syften. Små könsskillnader noterades, men en större och mer balanserad urvalsstorlek krävs för att bekräfta dessa fynd. Diskussion och slutsats Studien indikerar att användandet av NHE, som är en viktig komponent i träning för att förebygga skador och förbättra idrottsprestation, är förhållandevis hög inom truppgymnastik och flera bollsporter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några damfotbollsspelare i Mellansverige upplever hur deras manliga respektive kvinnliga tränare utövar sin kommunikation och sitt ledarskap. Urvalet i studien består av 4 damfotbollsspelare med erfarenheter av kvinnliga och manliga fotbollstränare på en nivå mellan Damallsvenskan – Division två. Tillvägagångsättet för datainsamlingen är en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerad karaktär. En induktiv analysmetod används för att analysera data.   Resultatet från studien visar att uppfattningen från de spelare som har erfarenheter av kvinnliga respektive manliga fotbollstränare inte skiljer sig nämnvärt i uppfattningen om ledarskapsstil. De upplevda skillnaderna som spelarna beskriver är individuella skillnader mellan de olika tränarna. Således finns inte den skillnaden mellan kvinnliga och manliga tränare. Resultatet i studien visar att spelarna föredrar en tränare som är tydlig i sitt ledarskap. Öppenhet och dialog hos tränarna är högt prioriterat av spelarna. Vilket kan tyda på att spelarna i studien föredrar ett mer demokratiskt ledarskap, än ett auktoritärt ledarskap. Slutsatsen från studien är att de upplevda erfarenheter från damfotbollsspelarna av kvinnliga respektive manliga fotbollstränares ledarstil inte är genusrelaterat. / The purpose of this study is to investigate how some women football players in Central Sweden experience how their male and female coaches exert their communication and leadership. The selection in the study consists of 4 women's football players with experiences of female and male football coaches at one level between Damallsvenskan-Division Two. The methodology for data collection is a qualitative interview with semi-structured nature. An inductive analysis method is used to analyze data. The result of the study shows that the perception of the players who have experiences of female and male football coaches does not differ significantly in the perception of leadership style. The perceived differences that the players describe are individual differences between the different coaches. Thus, there is no difference between female and male coaches. The result of the study shows that the players prefer a coach who is clear in the leadership. Openness and dialogue with the coaches are highly prioritized by the players.Which may indicate that the players in the study prefer a more democratic leadership then an authoritarian leadership. The conclusion from the study is that the experience of the women's football players of female and male football coach leadership styles is not gender-related.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av relationen tränare har till sina spelare och huruvida detta påverkar motivationen och motivationsklimatet. Frågeställningar: -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och motivationen? -       Finns det ett samband mellan upplevd relation till tränare och upplevt motivationsklimat? -       Finns det skillnader i motivationsnivå och motivationsklimat beroende på spelarnas kön, ålder, samt tränarnas erfarenhet eller tränarnas utbildningsnivå? Metod: Urvalet bestod av åtta fotbollslag i Stockholmsområdet med totalt 102 fotbollsspelare i åldrarna 12–14 (12 år = 44, 13 år = 45, 14 år = 13) samt åtta tränare, en för varje lag som deltog. För att mäta relationen mellan tränare och spelare användes Coach-Athlete Relationship Questionnaire, för motivationen användes Sports Motivation Scale och slutligen för upplevt motivationsklimat Perceived Motivational Climate Scale. Korrelationsanalyser genomfördes med hjälp av bivariat analys i SPSS. För att se skillnader jämförde vi medelvärden med hjälp av T-test samt MANOVA-test för skillnader mellan flera grupper. Resultat: Det fanns statistiskt signifikanta samband mellan upplevd relation till sin tränare och motivation, mellan upplevd relation till sin tränare och upplevt motivationsklimat. Spelare som hade tränare med eftergymnasial utbildning upplevde högre motivation. Ju mer erfaren tränare desto mindre engagemang upplevde spelare från sin tränare och motivationsklimatet upplevdes då också som mer resultatinriktat. Slutsats: Studien visade att genom en god relation till sina spelare skapar tränare goda förutsättningar för att främja inre motivation hos fotbollsspelare. Vilket motivationsklimat som tränare skapar speglar spelares syn på sig själva och kan båda öka eller sänka den motivation som spelare upplever. Genom att arbeta uppgiftsorienterat ökar chansen att spelare känner sig mer motiverade. Även andra faktorer kan påverka resultaten såsom lagets prestationer och sammansättningen av spelare, därför behövs studier där förändringen av beteende hos tränare undersöks för att se om samma resultat uppstår. Tränare bör jobba uppgiftsorienterat för att främja den inre motivationen hos spelare och minimera risker för avhopp samt jobba individanpassat för att bibehålla en god relation med spelare. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

<p><p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?<p><strong>Metod</strong><p> </p><p><p><p>Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö. <p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Resultat</strong><p><strong>Closeness</strong> - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Complementarity</strong> – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.<p><strong>Commitment </strong>- Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.<p> </p><p><p><p><p><p><p><strong>Co-orientation </strong>- Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><strong>Slutsats</strong><p> </p><p><p><p><p><p><p>Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur lagidrottstränare (representeras av fotboll) respektive tränare inom individuell idrott (representeras av friidrott) ser på sin relation till idrottaren. Frågeställningar: Hur uppfattar tränaren närheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren samspelet mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren långsiktigheten mellan sig och idrottaren? Hur uppfattar tränaren förståelsen mellan sig och idrottaren?Metod  Insamlingsmetoden i denna studie var att utföra kvalitativa djupintervjuer med sex manliga tränare på elitnivå i två olika idrotter, fotboll och friidrott. Tränarnas ålder var 43 till 56 år, med ett genomsnitt på 50,5 år. Intervjuerna baserades på en vetenskaplig utgångspunkt och genomfördes först i form av två pilotintervjuer och därefter med tränarna i deras hemmiljö.   ResultatCloseness - Fotbollstränarna antydde att man bör ha en viss distans i sin relation till idrottaren medan friidrottstränarna hade en större önskan att komma idrottaren nära.  Complementarity – Att kommunicera genom att lyssna och ställa frågor är viktigt i relationen. Friidrottstränarna anpassar sig till idrottaren, medan fotbollstränarna ser det som svårt att anpassa sig till en trupp på 24 spelare. Därför strävar de efter att arbeta i ledarteam.Commitment - Fotbollstränarna ser deras relation till spelarna som ett jobb medan friidrottstränarna ser relationen som ett livsprojekt.  Co-orientation - Samtliga tränare sade att de och idrottarna hade kunskap och förståelse för varandra som inte gick att ta på. De kunde läsa av varandras kroppsspråk och undermedvetna signaler.  Slutsats  Kvaliteten i relationen är framförallt beroende av hur mycket tid och kommunikation tränaren och idrottaren tillgodoser varandra med. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i relationen. Relationen är också beroende av vad tiden och kommunikationenrymmer för innehåll. Innehållet har genom det här arbetet tolkats som omfånget och kvaliteten av de fyra C: na, dvs.: närheten, samspelet, långsiktigheten och förståelsen i relationen tränare - idrottare emellan.

The objective of this study was to investigate the dynamics in the athlete-coach relationship in the course of athletic career, from the perspective of one individual sport athlete and one team sport athlete. The study tried to answer the following questions: (1) How one team sport athlete and one individual sport athlete perceive the athlete-coach relationships at different stages of the athletic career? (2) How the athlete-coach relationships change in the course of the athletic career from the perspective of a team sport athlete and an individual sport athlete? (3) How athletes perceive the characteristics of their most influential coaches? As theoretical frameworks the 3+1Cs conceptualization of coach-athlete relationship (Jowett, 2007), the multidimensional model of leadership (Chelladurai, 1990), and the developmental model on transitions faced by athletes (Wylleman &amp; Lavallee, 2004) were used. In-depth narrative interviews were used. One team sport athlete and one individual sport athlete that had been active in their sport for at least 10 years were interviewed. Four analyses were made: sjuzet-fabula analysis, holistic-content analysis, categorical-content analysis, and critical narrative analysis. Poetic representations were used to present parts of the results. The results show that the athletes perceive their relationship to their coach differently in different stages of their career. They perceived the athlete-coach relationship as dynamic in structure. Finally their most influential coach could be found in the developmental stage of their career and this coach was important to them in different ways. The results were discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med denna studie var att undersöka dynamiken i relationen mellan idrottare och tränare under idrottarens karriär detta från en lagidrottare och en individuell idrottares perspektiv. Studien försökte svara på följande frågor: (1). Hur upplever en lagidrottare och en individuell idrottare relationen till tränaren under olika stadier av idrottskarriären? (2.) Hur relationen mellan tränare och idrottare förändras under idrottskarriärens gång ur en lagidrottares och en individuell idrottares perspektiv? (3). Hur upplever idrottarna deras mest inflytelserika tränares egenskaper? Som teoretisktramverk användes 3+1Cs begreppsmässighet av relationen mellan tränare och idrottare (Jowett, 2007), den multidimensionella modellen av ledarskap (Chelladurai, 1990), och utvecklingsmodellen för övergångar upplevda av idrottare (Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Djupgående narrativa intervjuer användes. En lagidrottare och en individuell idrottare som varit aktiv i minst 10 år intervjuades. Fyra analyser utfördes: sjuzet-fabula analys, holistisk innehållsanalys, kategorisk innehållsanalys, och kritisk narrativ analys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade att idrottarna upplevde deras tränare olika i olika steg i deras karriär. De upplevde relationen mellan idrottare och tränare som dynamisk i sin struktur. Slutligen kunde deras mest inflytelserikaste tränare hittas i utvecklingssteget i deras karriär och tränaren var viktig för dem på olika sätt. Resultaten diskuterades i förhållande till teoretiskt ramverka och tidigare forskning.