Syftet är att beskriva och problematisera råd kring träning och kost som personliga tränare ger klienter och hur de tar sig uttryck utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien gjordes med fokusgruppsintervjuer, sju stycken, och urvalet bestod av 19 personliga tränare mellan 23-47 år, med varierande utbildningsbakgrund och yrkesverksamma år. Studien har en explorativ design och gjordes med en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Resultatet visade att PT ger genusneutrala eller genusmärkta hälsoråd till klienter. Genusneutrala råd handlar om att hjälpa samtliga klienter, såväl kvinnor som män, till ett avslappnat förhållningssätt till träning och kost, effektivisera och prioritera träning och kost och att inta en ren och naturlig kost. De genusmärkta hälsoråden är genusspecifika genom att PT reagerar på kvinnors problematiska tränings- och kostbeteenden och ger konkreta råd till kvinnor för att häva dem, men agerar undvikande och ger inte råd vad gäller liknande beteenden hos män. Denna åtskillnad ger män och kvinnor olika möjligheter att främja sin hälsa och utveckla sin träning samt att mäns problematiska beteenden riskerar att inte uppmärksammas.

Studiens syfte är att undersöka ifall en träningsapplikation med inslag av spelifiering och personlig tränare kan öka motivation under träning. Samtidigt undersöks vilka funktioner som önskas i följande applikation av användare. Träning är något som är otroligt viktigt för en persons hälsa vilket gör området aktuellt eftersom tanken med applikationen är att fler ska bli engagerade i träning. För att förstå vad som motiverar personer överlag men även till träning har flera olika teorier undersökts, exempelvis achievement goal theory och den transteoretiska modellen för förändring. För att ta reda på vilka funktioner som önskades av användarna genomfördes sju intervjuer. De gav ett flertal olika förslag på funktioner bland annat tips på nya övningar och visuella instruktioner. Bland annat med hjälp av insamlad data från intervjuerna utvecklades en prototyp. I prototypen har spelifiering implementerats med nivåer och märken. För att ta reda på om den framtagna prototypen kunde öka motivation under träning genomfördes ett antal användartest. I testet fick de först fylla i en enkät där de bland annat fick ange sin nuvarande inställning till träning. Deltagarna fick sedan utföra två likadana träningspass. Det första genomfördes med enbart ett papper med instruktioner till de övningar som skulle ingå. Det andra träningspasset utfördes tillsammans med prototypen. Under dessa två träningspass samlades kvantitativ data in genom Emotiv som mäter hjärnans elektriska aktivitet (EEG). Då passen var slutförda fick deltagarna ställa upp på en intervju med frågor om hur motivationen upplevdes mellan de olika passen. Resultatet från mätningen av Emotiv och intervjuerna stämde inte direkt överens. Genom att endast analysera data från Emotiv gick det inte på något sätt se att deltagarna blev mer motiverade när de fick använda prototypen. Däremot var det enligt data från intervjuerna tydligt att deltagarna kände sig mer motiverade och tyckte att det blev roligare när de fick träna med prototypen. Data från dessa intervjuer kommer ligga till grund för det slutgiltiga resultatet. Spelifiering fick även positiv respons från deltagarna under intervjun då ett par personer menade att spelelementen absolut skulle kunna bidra till ökad motivation. Samtliga deltagare under användartestet uppgav att de tränade för deras egen skull, vilket kan ses som mastery-approach goals enligt teorin achievement goal theory. Det blir dock svårt att påstå att resultatet är helt säkert eftersom deltagarna inte fick tillräckligt med tid till att interagera med prototypen. / The purpose of this study is to research whether an exercise application with a feature of gamification and personal trainer may increase motivation during exercise, as well as what features are desired in such an application. Training is something that is important for a person's well-being, thus the idea of the application is to get more people involved in physical activity. To understand what motivates people overall but also specifically to work out, several theories have been studied, such as achievement goal theory and the transtheoretical model of change. Seven interviews were conducted to find out what features were desired. They gave a variety of suggestions on features, including tips on new exercises and visual instructions. With the help of collected data from the interviews and examination of theories, a prototype was developed. In the prototype gamification has been implemented with game elements like levels and badges with the hope that gamification will help change behavior and strengthen motivation and commitment. In order to find out if the developed prototype could increase motivation during exercise, a number of user tests were conducted. In the test, they first had to fill in a questionnaire where they, among other things, had to indicate their attitude towards exercise. The participants were then asked to perform two identical workouts. The first only included a paper with instructions for the planned workout. The second workout was performed together with the prototype. During the two workouts, quantitative data was collected through Emotiv which measure the brain's electrical activity (EEG). Once the training sessions were completed, participants were asked to take part in an interview. These included questions about level of motivation, comparing one session to the other. By analyzing data from Emotiv, it was by no means possible to see that the participants became more motivated while using the prototype. However, it was clear from the interviews that participants felt more motivated and found it more fun when they were training with the prototype. Data from these interviews will form the basis for the final result. Gamification got a positive response from the participants during the interview when a couple of people thought that the game elements could definitely contribute to increased motivation. All participants during the user test stated that they were working out for their own sake, which can be seen as mastery-approach goals according to achievement goal theory. However, it is difficult to assert that the results in this study are absolutely certain as participants did not have enough time to interact with the prototype.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka tränares syn på lärande och bedömning i ämnet specialidrott och kurserna idrottsspecialisering 1, 2 & 3. Följande är de preciserade frågeställningarna: 1. Hur beskriver tränarna sin syn på lärande i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 2. Hur arbetar tränarna med bedömning i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning fotboll? 3. Hur tolkar tränarna ämnesplanen i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll? Metod Vi genomförde en kvalitativ studie där vi intervjuade sex tränare från NIU-gymnasier i Stockholm. Intervjuerna som genomfördes var halvstrukturerade och utgick från enintervjuguide. Kravet för att delta i undersökningen var att alla tränare var verksamma på ett NIU-gymnasium under 2016/2017. Det teoretiska ramverket för uppsatsen utgår från John Deweys teorier om lärande och Göran Lindes läroplansteori. Resultat Resultatet visar på att tolkningen av ämnesplanen är olika mellan tränarna. Tränarna bedömer sina elever olika och de använder olika bedömningsprocesser. De flesta tränarna ansåg att lärandet handlar om att eleverna ska införskaffa sig färdigheter och utveckla dem. Tränarna är eniga om att eleverna ska nå nationell elitnivå efter att de har slutfört sin gymnasieutbildning. Slutsats De autentiska situationerna som tränarna sätter in sina elever i varierar mellan de olika tränarna, vilket beror på hur tränarna väljer att tolka och realisera ämnesplanen (Dewey 1999). ). Linde (2012) beskriver ämnet specialidrott som ett ämne med svag avgränsning vilket leder till att ämnesplanen blir svårtolkad. Tränarna i studien får bilda sig sin egen tolkning av ämnesplanen, vilket leder till att tränarna i studien bedömer sina elever olika och lär ut olika saker från ämnesplanen. Med hänsyn till resultatet finns det ett behov av en gemensam syn på vad som ska bedömas samt hur det ska appliceras praktiskt i undervisningen / Aim of the study The aim of this study is to investigate and to broaden the knowledge of assessment in physical education studies and the courses in sports specialization 1, 2 & 3, centered on the coaches’ descriptions of the practical part of the subject. This study aims to answer the following question formulations: 1. How do the coaches describe learning in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 2. How do the coaches work with assessment in the practical part of physical education studies, emphasizing on football? 3. How do the coaches interpret the curriculum in the practical part of the subject of physical education focused on football? Method We carried out a qualitative study where six coaches participated from national sports high-schools in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews, which based from an interview guide. The requirement to participate in the study was that all coaches were active at an national sports high school in 2016/2017. The premise of the paper is John Deweys theories of learning and Göran Lindes curriculum theory. Result The result shows that the interpretation of the curriculum differs among the coaches. Furthermore, the result shows that the coaches assess the students differently. Most of the coaches in the interview considered that learning was to be about acquiring skills and to develop these skills. According to the result, the coaches agrees to that the aim of the students is to reach national elite level in football when the graduate from high-school Conclusion The authentic situations that the coaches put their students in, vary among the coaches, which depends on how the coaches choose to interpret and realize the curriculum. The subject physical educationand the specialisation courses in sports have weak boundaries which leads to the difficult and open interpretation of the curriculum. The coaches may form their own interpretation of the curriculum, which means that the trainers in the study assess their students differently and teach different according to what is stipulated in the curriculum. In view of the outcome, there is a need for a common view of what to assess and how it should be applied practically in teaching.

Denna undersökning har haft som mål att undersöka och förstå hälsoism som begrepp inom bodybuildingkretsar men även om dessa kan uppfattas som religiösa fenomen. Den metod som använts har varit intervjuer, det har varit sex stycken informanter till denna undersökning, fördelningen mellan könen har varit helt jämn, åldersfördelningen har varit relativt jämn med spannet mellan 22 år till 28 år. Efter transkribering av intervjuer har ett kodningsschema använts för att finna material att tolka utifrån en innehållsanalys.  Den tidigare forskningen har varit relativt omfattande med allt från mediers roll i att påverka individer till hur extremt fokuserad man kan vara vad gäller matintaget. Detta är för att öka förståelsen för ämnet men även för att kunna jämföra denna studies resultat med den tidigare forskningen. Den teoretiska utgångspunkten har varit bred, för att kunna definiera svaren som religiösa fenomen eller inte har Berger och Luckmanns teori om ”osynlig” religion använts, där religion har skiftat fokus från grupp till individfokus. Men samtidigt för att klassas som ett religiöst fenomen måste det finnas ett meningssystem men samtidigt en egen identitet. Här har även teorin varit till stor hjälp att öka förståelsen för det meningssystem som finns bland svaren. Utifrån svaren kan man se att denna livsstil påverkar individerna både positivt och negativt och i många frågor kan man se tecken på religiösa fenomen. Detta har främst varit frälsning och mission som är sammankopplade med många religioner.

Previous research has established coaches' important role in developing elite athletes (Durand, Bush, Thomson & Salmela 1996). Athlete enhancement and assisting athletes achieve “peak performance” has been a major objective for elite coaches as well as sports scientists (Williams & Kendall, 2007) Despite this common goal, research also question whether sports scientists and the research they pursue really effects coaches knowledge and constitute a foundation for today and tomorrows athletic performances (Bishop 2008).  This study examined elite coaches’ needs and use of sport science research as well as the interaction between elite coaches and sport scientists. Following interviews of ten elite coaches, content analysis revealed that sport science is both a formal and informal resource of knowledge for coaches. Development of athletes is seen as the main objective of research retrieval and personal and/or direct contact with the sport scientist is considered to be the best way to assemble. Sport science research effects coaches daily work both directly and indirectly and coaches’ educational standards seem to be the key for successful research implementation. A successful interaction consists of decreasing the physical distance, mutual responsibility for contact seeking, commonly enunciation of relevant research issues and usage of different uniting links.

Studien syftar till att söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna primärt utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling. Förkortning av begreppet personlig tränare som används i detta arbete: PT, PT:n, PT:s, PT:arna.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska hur rekryteringsansvariga talar om sina principer för urval på manliga ungdomssidan från 14 år och uppåt inom fotboll och ishockey. Frågeställningar: Selektering och urvalsprocessen inom fotboll och ishockey, hur upplevs den i praktiken av rekryteringsansvariga? Vilka egenskaper letar man efter hos unga spelare? Vad för metoder används för att bedöma spelare? Tittar man mer efter potential eller spelare som är bäst för stunden? Metod Studien har använt sig av en kvalitativ ansats vilket innebär att studien syftar på att undersökatränares tankar och åsikter om det som avses att undersökas. Intervjuer genomfördes medsammanlagt tio rekryteringsansvariga inom fotboll och ishockey med hjälp av en intervjuguide som är semistrukturerad. Alla deltagare var över 18 år och arbetar eller har arbetat inom en elitklubb eller NIU.  Resultat Resultatet visar att när det gäller metoder för att bedöma spelare så blir det ofta en subjektiv bedömning utifrån rekryteringansvarigas åsikter och tyckanden. Däremot försöker man vara många i processen och utgå ifrån mallar för att göra det så objektivt som möjligt. De egenskaper man söker är framförallt viljan att träna, speluppfattning samt spetsegenskaper. Överlag så känner inte rekryteringsansvariga någon större press i urvalsprocesser, den press som uppstår är oftast uppbyggd av klubbar själva inom ishockeyn. Det som är gemensamt för båda idrotterna och är vanligt förekommande är föräldrahetsen vad gäller selektering och urvalsprocessen. Inom fotboll så upplevs även en press från agenter i viss mån. Potential anses viktigare än de spelare som är bäst för stunden. Slutsats Slutsatsen är att rekryteringsansvariga ofta upplever att det blir en subjektiv bedömning gällande spelarna, däremot försöker de göra bedömningarna så objektiva som möjligt. Degemensamma slutsatserna visar på att de generellt inte upplever någon större press utifrån, förutom föräldrahetsen som kan uppstå vid framförallt selektering och urvalsprocesser. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Den här studien syftar till att belysa UEFA-Pro som utbildning för att förstå hur kravet på licens kan motiveras. Licensen ger behörighet att verka som huvudtränare på svensk fotbolls elitnivå, med andra ord Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tränare som verkar eller verkat på hög, svensk nivå, samt en representant från fotbollsförbundet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Coté &amp; Gilbert (2009) för att undersöka i vilken utsträckning utbildningen täcker de kunskapsområden som anses viktiga i en svensk elitkontext. Hur utbildningen värderar tränarnas tysta kunskap är ytterligare perspektiv i studien (Nash &amp; Collins, 2006). Det är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat av studien visar på ett brett kursinnehåll som täcker de berörda kunskaperna från studiens teoretiska perspektiv. Samtidigt visar studien att det behövs ytterligare forskning på dagens formella tränarutbildningar då den kritik som framkommit mot dessa till viss del upplevs utdaterad. Viss begränsning finns i studien eftersom empirin utgörs av endast sex intervjuer och således blir det svårt att återge en bild som är representativ för hela den svenska tränarkåren som verkar på elitnivå. / This study aims to highlight the UEFA Pro as an education to understand how the requirement for the license can be justified for eligibility to operate as an elite level coach in Swedish football. The requirement of UEFA Pro license applies to Allsvenskan, Superettan and OBOS Damallsvenskan.  The empirical data is obtained by semi-structured interviews with coaches that are or recently have been working at a prominent level of Swedish football. The Swedish football federation is also represented as an interview object. The purpose is to examine the image of the content in the educational process. As a theoretical framework, we have used Coté &amp; Gilbert (2009) to investigate the extent to which the education covers the areas of knowledge that are considered important in a Swedish elite context. We have also used (Nash &amp; Collins, 2006) tacit knowledge as a further perspective in the study. The method is qualitative and the approach inductive. The results proves that the content is wide and does cover relevant knowledge from the theoretical perspective. The study highlights that further research is needed on today’s formal coach educations as the criticism that has emerged against these perceived as outdated.  There is some limitation in the study because the empirical data consists of only six interviews, and it would be difficult to produce an image that is representative of the entire Swedish coaching staff that operates at elite level.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka lagidrottande ungdomars upplevelse av stöd eller press från föräldrar och tränare, samt att undersöka vilka behov av stöd som lagidrottande ungdomar har. - Upplever lagidrottande ungdomar stöd eller press från föräldrar och tränare?- Vilka behov har lagidrottande ungdomar relaterat till stöd från föräldrar och tränare?- Är det någon skillnad i upplevelse och behov av stöd eller press mellan pojkar och flickor?  Metod Denna studie har använt sig av en kvantitativ ansats, där mätinstrumentet var en enkät som delades ut till respondenterna i samband med deras idrottsträning. Urvalet var 15-18-åriga handboll- och fotbollsspelare. Antalet som genomförde enkäten med svar som användes i studien var 145 personer, 74 pojkar och 71 flickor.  Resultat Lagidrottande ungdomar upplever ofta stöd från både föräldrar och tränare. De upplever sällan press från föräldrar och ibland press från tränare. Från föräldrar är behov som känslomässigt stöd och uppskattning det mest önskvärda. Hos tränare är det informativa stödet det som är mest önskvärt. I båda grupperna är det praktiska stödet det som upplevs vara minst önskvärt. Det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelse och behov av stöd mellan pojkar och flickor.  Slutsats Enligt vår studie så är det ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor i vad som upplevs som stödjande och pressande. Det är svårt att kunna avgöra hur man ska vara som stödjande förälder och tränare, det finns många delar man bör beakta för att rätt stöd ska kunna appliceras på en lagidrottande ungdom. Föräldrar och tränare måste förstå att deras roller och relationer påverkar vilket behov av stöd en lagidrottande ungdom behöver. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Syfte och frågeställningar  Studien undersöker hur fotbollsspelande flickors idrottande och vilja att fortsätt idrotta påverkas av tränare.  - Vad betyder idrotten för fotbollsspelande flickor?  - Vilket förhållningssätt önskar fotbollsspelande flickor att tränare ska ha för att få dem att fortsätta spela fotboll? - Hur ser fotbollsspelande flickor på att vara fysiskt aktiva i framtiden? Metod  Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer används som datainsamlingsmetod. Fem respondenter varav fyra som spelar och en som lagt av med fotboll. De är i åldrarna 16-17. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom att kategorisera teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM med begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultat  Det är tydligt att respondenterna fortsatt med idrott så pass länge tack vare att de har haft ett bra socialt umgänge vilket både har motiverat dem och ökat glädjen med att spela fotboll. Så länge som kamraterna fortfarande spelar har respondenterna inga planer på att sluta med sin idrott. Respondenterna förklarar att de inte enbart spelar fotboll för att umgås med sina kompisar utan faktiskt för att bli bättre och utvecklas. De tydliggör att fotbollen trots allt blir roligare när man utvecklas och vinner även fast det inte är huvudfokuset för flera av respondenterna. För att de ska fortsätta med fotboll nämner de att tränaren ska vara engagerad och visa att den vill vara där. Det leder till att även spelarna känner mer glädje och blir motiverade till att kämpa och prestera. Fotbollen har skapat ett intresse för fysisk aktivitet och flera av respondenterna nämner det som en vana. Slutsats  Studien visar att tränaren har en påverkan för ett fortsatt idrottande, däremot är det inte avgörande. För att flickspelare ska fortsätta idrotta behöver tränaren skapa en miljö där spelarna trivs, är glada och motiverade. Oavsett om de känner att de klarar av allt inom fotbollen eller begriper varför de gör som de gör fortsätter de eftersom meningsfullheten och det sociala är så pass starkt. Flera av respondenterna betonar att så länge kamraterna fortsätter kommer de också göra det. Respondenterna förklarar att det är tack vare fotbollen som de känner att de vill vara fysiskt aktiva i framtiden till följd av positiva konsekvenser som bättre humör, mer energi och bättre hälsa. Keywords: Tränare, fotbollsspelande flickor, KASAM, salutogent, fysisk aktivitet / Aim and questions The study examines how football-playing girls' desire to play sports and to continue playing is influenced by coaches. - What does the sport mean to football-playing girls? - What approach do football-playing girls want coaches to have in order to get them tocontinue playing football? - How do football-playing girls view being physically active in the future? Method The study has a qualitative approach where interviews are used as a data collection method. Five respondents, four of whom play and one who has given up football. They are aged 16-17. The interviews were recorded, transcribed and analyzed by categorizing themes. The study's theoretical view is SOC with the concepts of meaningfulness, manageability and comprehensibility. Results It is clear that the respondents continued with sports for so long due to having good socialinteraction, which has both motivated them and increased the joy of playing football. As longas their peers are still playing, the respondents have no plans to stop playing. The respondents explain that they do not only play football to associate with their friends. They wish to get better and develop as well. They make it clear that after all, football becomes more fun when you develop and win, even if it is not the main focus for several of the respondents. In order for them to continue with football, they mention that the coach must be committed and show that he wants to be there. This leads to the players also feeling more joy and being motivated to fight and perform. Football has created an interest in physical activity and several of the respondents mention it as a habit. Discussion The study shows that the coach has an influence on continuation in sports, however, it is not decisive. In order for football-playing girls to continue, the coach needs to create an environment where the players thrive, are happy and motivated. Regardless of whether they feel they can handle everything in football or understand why they do what they do, they continue due to the meaningfulness and the social aspect being so strong. Several of the respondents emphasize that as long as the comrades continue, they will too. The respondents explain that football is the reason that they feel they want to be physically active in the futureas a result of positive consequences such as better mood, more energy and better health.' Keywords: Coach, football-playing girls, SOC, salutogenic, physical activity / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>