As a doctoral dissertation in Library and Information Studies at GöteborgUniversity in Sweden, this book has been published with the purpose ofbeing defended at a public event. It deals with information seeking in theeveryday life of research. Such an area of inquiry within Library andInformation Studies is known as user studies. The overall objective hasbeen to study the development of information seeking by researchersduring their formation. The link between the research content and the acquisitionof information has been considered meaningful. A label for acombination of this sort is a study of information seeking in context.The book is organised in the followingway. The research objectives includethe research problem, the terminologyand the presentation of theempirical area of study, that is businessadministration. The study of the researchliterature deals with user studies,research on research and Bourdieu’stheories. The theoretical issues onmethod are a topic for reflection. Theimplications of a change of understandinglead to a change of method. Objectivationof the objectifying subject as well as my own informationseeking efforts are included. The data collecting process and the analysisprocedure are described. Research results are presented in three ways.Three researchers at different levels tell their stories of informationseeking in their work. Analytical categories in research and informationseeking are presented along two paths together with pertinent estimateson levels and intensities. At the end of both paths syntheses of intellectualand social assets are carried out. These syntheses are compared inthe light of Bourdieu’s embracing theory. The appendices include abbreviations,term list, check lists and introductory letters. There are twoindices: an illustration index and an index of persons and subjects. Thesummary reflects the given sequence of chapters. / <p>Tillägg till andra upplagan 2004: Sedan avhandlingen publicerades</p><p>1999 har opponenten vid disputationen professor Reijo Savolainen kommenterat</p><p>den. Avhandlingen har recenserats av Catta Torhell i Biblioteksbladet</p><p>och av Svend Bruhns i Biblioteksarbejde. Mina egna presentationer</p><p>av avhandlingen har förekommit i Tidskrift för dokumentation</p><p>samt i the New Review of Information Behaviour Research. Ändringar</p><p>av och tillägg till texten jämfört med första upplagan är av mindre</p><p>omfattning.</p>

Diss. Umeå : Univ., 2004.

En vetenskapsjournalists främsta källa är forskare. Relationen mellan en journalist och forskare kan utstå en rad olika prövningar vad gäller språkliga, metodologiska och sociala kulturskillnader. Relationen mellan dessa två grupper har studerats för att ta reda på vilka de främsta svårigheterna är och vilka åtgärder som kan vidtas för att främja den. Den här uppsatsen är en jämförande studie mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjourn-alister ser på och hanterar relationen till forskare. Syftet är att ta reda på vilka förutsätt-ningarna är för en god relation mellan vetenskapsjournalister och forskare så att det journalistiska uppdraget kan genomföras. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie med åtta vetenskapsjournalister som arbetar på vetenskapstidskrifter, fyra från respektive land. Resultatet visar att skillnaderna mellan hur svenska och amerikanska vetenskapsjournalister ser på och hanterar relationen till forskare är mycket små. Det finns tendenser som pekar på att svenska vetenskapsjournalister upplever forskarna som mindre tillgängliga i jämförelse med de amerikanska journalisterna. De svenska journalisterna påvisar också en något större tendens att förhålla sig kritiska till forskningen och bejaka den granskande rollen som vetenskapsjournalist.Förutsättningarna för en fungerande relation mellan vetenskapsjournalister och forskare består av dels yttre, dels inre faktorer. De yttre faktorerna är tid och utrymme. Ju mer tid och utrymme journalisten förfogar över, desto bättre är förutsättningarna för att bygga en förtroendeingivande relation till forskaren. De inre faktorerna handlar bland annat om journalistens bakgrund, förkunskap och journalistisk professionalism. En journalist med en vetenskaplig bakgrund, goda teoretiska och språkliga förkunskaper samt hög profession-ell integritet har generellt en bättre relation till forskare.

<p>Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman.</p><p>Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är <em>att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter. </em></p>

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet? Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman. Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara. Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

At a national level, the performance at Swedish universities is evaluated using bibliometrics. A part of the research funding given to the universities from the government is distributed according to their bibliometric performance. In recent years, several Swedish universities have adopted similar systems in order to distribute funding between the different faculties at the own university according to the bibliometric performance at faculty level. The debate in media on this way of using bibliometrics indicates that scientists are negative to this quantitative method for research evaluation. The purpose of this study was to investigate the opinions among researchers about the use of bibliometrics in research evaluation. A web-based survey has been sent out to researchers at the Faculty of Science and the Faculty of Social Sciences at the University of Gothenburg. In total 246 researchers from the two faculties answered the survey. The results presented here show that the opinions among the scientist are divided, but in generalare not as negative as it seems from the debate in media.

This bachelor thesis examines research support services at three SwedishUniversity Libraries. Three methods are used, aiming at capturingdifferent aspects of the support services. The quantitative methods are textanalysis (word count) based on the libraries annual reports and aquestionnaire aiming at mapping the services. In addition, a qualitativecontent analysis is performed, based on semi structured interviews withthree informants, one at each of the university libraries. The results showthat the libraries have developed support services for all stages in aresearch process, however differently. The three libraries seem to havesome distinctive features in their research support services that areconsistent with each university's profile. Based on the perspective ofJoacim Hansson's theory about library discourse versus library practice,and his and Krister Johannesson's dimensions proactive versus reactive,the thesis also discusses how these features are expressed by theinformants and how the different views influence and are influenced bythe typical features of the university and the library research supportservices.

This bachelor thesis in Library and Information science (LIS) aims to examine faculty perceptions of what constitutes and legitimizes an academic library. Academic libraries have experienced immense changes in the last several decades, mainly due to techno­logical advances such as electronic resources, but also the increase in students, teachers and researchers. Many libraries are trying to to provide new services and expertise to remain indispensable to users, which contributes to a fragmented image of academic libraries. This study addressed the following research questions: What are teachers’ and researchers’ expectations of an academic library? How do teachers and researchers think about access and resources? What are teachers’ and researchers’ perceptions of future academic libraries? The study was conducted using a qualitative approach where eight faculty members with experience of being both a teacher and a researcher were interviewed at the Faculty of Health and Society at Malmö University. The data was analyzed using an analytical framework of legitimacy and documentality deriving from Professor Joacim Hansson (2015), but adapted to fit the study. The analytical framework mainly contributed in clarifying which library resources and services can be considered either essential or mostly facilitating. The findings show that faculty perceives the academic library as crucial for their work, especially for giving access to printed or electronic literature, guiding users in how to find and value relevant information, assisting in publishing matters and in education. However, faculty also considers resources and supportive services intrinsically non-essential to teaching and research as relatively important, and truly values the personal contact with the librarians. The results indicate that academic libraries will persist in the foreseeable future, though an informed strategy is necessary.

The purpose of this thesis is to study the usage of and attitudes towards electronic books among graduate and PhD students at Karlstad University. The main questions are: How do graduate and PhD students use electronic books? To what extent are electronic books used compared to printed books? To find the answers, a user study was carried out at Karlstad University library. The results show that a majority of the respondents are aware of the possibility to use electronic books but prefer to use printed ones if they have to choose. Many respondents also complained about difficulties reading a text on the computer screen. However, 60% of the respondents are of the opinion that the library should continue to purchase electronic books. / Program: Bibliotekarie