Previous research has established coaches' important role in developing elite athletes (Durand, Bush, Thomson & Salmela 1996). Athlete enhancement and assisting athletes achieve “peak performance” has been a major objective for elite coaches as well as sports scientists (Williams & Kendall, 2007) Despite this common goal, research also question whether sports scientists and the research they pursue really effects coaches knowledge and constitute a foundation for today and tomorrows athletic performances (Bishop 2008).  This study examined elite coaches’ needs and use of sport science research as well as the interaction between elite coaches and sport scientists. Following interviews of ten elite coaches, content analysis revealed that sport science is both a formal and informal resource of knowledge for coaches. Development of athletes is seen as the main objective of research retrieval and personal and/or direct contact with the sport scientist is considered to be the best way to assemble. Sport science research effects coaches daily work both directly and indirectly and coaches’ educational standards seem to be the key for successful research implementation. A successful interaction consists of decreasing the physical distance, mutual responsibility for contact seeking, commonly enunciation of relevant research issues and usage of different uniting links.

Det finns en etablerad föreställning i samhället om att forskningsvärlden är sluten och svårtillgänglig för allmänheten. Forskningsakademin har kritiserats för att den inte delar med sig av forskningsupptäckter, vilket påverkar kunskapsspridningen i samhället negativt. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse för att studera forskningsvärlden och människorna som rör sig inom den. Denna etnografiska studie har därför observerat en forskningsgrupp på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka hur öppenhet och slutenhet uttrycker sig i sociala interaktioner mellan individerna i forskningsgruppen och med oss som utomstående. Hur uttrycks öppenhet och slutenhet i interaktioner inom den studerade forskningsgruppen? Hur påverkar olika situationer vilken typ av interaktion som sker? Och hur upprätthåller forskningsgruppen sitt framträdande mot utomstående? För att besvara dessa frågor används Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk. Denna teori ger förklaringar till olika typer av interaktioner och vilka faktorer som påverkar dessa. Resultatet av studien visar på att öppenhet mot utomstående framträdde på individnivå och slutenhet mot utomstående framträdde på gruppnivå. Vi fann även incitament och antydningar till att det fanns en kollektiv bakre region som vi besökare inte fick tillträde till. Resultatet visar även att roller och vilka som deltar i en situation har större påverkan på vilken interaktion som sker, än den fysiska miljön. Vår slutats är att gruppens interaktionsmönster sker inom fyra olika dimensioner; en kollektiv främre region, en kollektiv bakre region, en individuell främre region samt en individuell bakre region. / There is an established perception in society that the research community is closed and difficult to reach for the public. The research community has been criticized for not sharing research findings, which negatively affects the spread of knowledge in society. Against this background, an interest was gained in studying the research community and the people acting within it. This ethnographic study has therefore observed a research group at Karolinska Institutet. The purpose was to investigate how openness and exclusiveness expresses itself in social interactions between the individuals in the research group and with us outsiders. How is openness and exclusiveness expressed in interactions within the studied research group? How do different situations affect what kind of interaction that appears? And how does the research group maintain its appearance towards outsiders? To answer these questions, Goffman's dramaturgical model is used as a theoretical framework. This theory provides explanations for different types of interactions and the factors that affect them. The result of the study shows that openness to outsiders appeared at the individual level and exclusiveness towards outsiders appeared at the group level. We also found incentives and hints that there was a collective backstage that us visitors were not allowed to access. The result also shows that roles and those involved in a situation have greater influence on what interaction occurs than the physical environment do. Our conclusion is that the group's interaction-patterns take place in four different dimensions; a collective front-stage, a collective backstage, an individual backstage as well as an individual front-stage

Denna studie undersökte användandet av en fiktiv maskotkaraktär som verktyg för destinationsutveckling. Arbetet utgick från ett samarbete med Platåbergens Geopark, i syfte att förenkla förmedlingen av en bredd av ämnen och platser till en helhetsbild, speciellt målgruppen barn. Grundläggande teori för arbetet är termerna fokalisering (Genette 1980) och pedagogiska agenter (Haake 2009) samt studier av fiktion och stereotyper. För att utvärdera maskotkaraktären och lämpliga attribut utfördes fem gruppintervjuer med observation där deltagare diskuterade bilder; föreställande maskotkaraktären och attribut menade att representera karaktärsrollen och Platåbergens Geopark.  Resultatet påvisar att en majoritet av utvalda attribut (både från karaktärsdesignen och separata bilder) förstärkte maskotkaraktärens syften. Dess pedagogiska roll stärktes av fakta-fokuserade attribut och kroppsspråket som tolkades vänligt. Fokaliseringen blev tydligare då klädseln och bilder föreställande verktyg var anpassade till aktiviteter som kan kopplas till geologer, geologi eller Platåbergens Geopark. Fokaliseringen påvisade en tendens att vara starkare för de utan tidigare kunskap om geoparken.

<p>Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader. De som uppfyller lagens krav kan undanta 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning från beskattning. Vidare beskattas ej ersättningar för utgifter som den utländske personen har haft för flyttning till eller från Sverige, två resor per år per familjemedlem mellan hemlandet och Sverige samt avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande. I förarbetena ges ingen utförlig beskrivning för exakt vilka personalkategorier eller yrken som ska ha möjligheten att ta del av skattelättnaderna i egenskap av expert. En individuell bedömning får göras i varje enskilt fall, men kompetensnivån hos den sökande ska vara hög och det ska vara svårt att rekrytera någon med liknande kunskaper inom Sverige för att skattelättnaderna ska kunna komma ifråga. Det anges i propositionen att de tilltänkta personerna ska vara verksamma inom tekniskt avancerade och kunskapsintensiva verksamheter där Sverige har ett intresse av att kunna konkurrera om internationellarbetskraft.I praxis har det funnits en tendens att fokus vid bedömningen av vem som kan ses som expert hamnar på just det tekniska området även om andra branscher inte utesluts av ordalydelsen i förarbetena och inte heller i lagtextens utformning. Det är inom det tekniska området som de flesta beviljade expertbeskattningsansökningar har förekommit. Bedömningen av vem som kan omfattas av expertbegreppet har således varit sträng. Det finns dock undantag. Kammarrätten beviljade under 2008 en chefsdirigent skattelättnader eftersom denne kunde anses vara expert i en kunskapsintensiv bransch. Det går således inte att fastslå generellt vem som omfattas av expertbegreppet i lagens mening och inte heller generellt bestämma inom vilka yrken eller personalkategorier experter kan förekomma. Det verkar som att expertbegreppet genom den senaste tidens utveckling i praxis i framtiden kan få en ny vidare innebörd där andra yrkeskategorier än de mer klassiska inom industrin och högteknologiska branscher kan komma att omfattas av expertbegreppet.</p>

I forskningsvärlden är utbyten av kunskap av stor vikt för vetenskapliga framsteg men det finns också en ständig kamp mellan att dela med sig och att konkurrera med varandra. Forskarnas kollegor är samtidigt deras konkurrenter, trots det finns en norm av utbyte och gåvor. Med det som bakgrund skapades ett intresse att studera hur gåvokulturen påverkar forskarnas relationer till varandra. I syfte att undersöka hur gåvokulturen skapar relationer har en etnografisk studie genomförts. Genom deltagande observationer har vi tagit del av kulturen som präglar en forskargrupp på KI. De frågeställningar som studien bygger på är; Hur yttrar sig gåvokulturen hos den studerade forskningsgruppen? Hur påverkas forskarnas relationer och nätverk av gåvokulturen? För att besvara dessa frågor har vi tillämpat ett teoretiskt ramverk där gåvans normer kopplas samman med förbindelsens makt och skapandet av handlingsnät. Teorierna förklarar tillsammans hur gåvor skapar förbindelser mellan aktörer som gemensamt skapar ett handlingsnät. Resultatet av studien visar att gåvans normer och reciprocitetsnormen har en stor inverkan på hur forskare på KI skapar och upprätthåller relationer. Skapandet av handlingsnät är även det som formar deras nätverk. Genom att skapa värde kan forskarna välja att samarbeta eller konkurrera med andra i olika givna situationer och på så sätt förhåller sig forskarna till varandra och skapar handlingsnät. I resultatet kan vi även påvisa att handlingsnäten finns på tre olika nivåer, individ-, grupp- samt fältnivå. Slutsatsen av studien är att relationerna inom forskarnas nätverk lyder under gåvans normer som förutsätter att en mottagen gåva kommer återgäldas.

Sveriges riksdag har nyligen beslutat om ändringar i utlänningslagen angående utlänningar som vill få permanent uppehållstillstånd. Bland de berörda av denna lagändring är utländska forskare och doktorander som vill forska och studera i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges nuvarande öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar, med särskilt fokus på utländska forskare och doktorander. Sveriges nuvarande migrationspolitik har analyserats och jämförts med tidigare år. Dessutom har svenska politiska partiers ideologier angående högkvalificerad arbetskraftsinvandring analyserats för att förstå deras påverkan på migrationspolitiken med särskilt fokus på högkvalificerad arbetskraftsinvandring. HSI-indexet har använts för denna studie för att kunna utvärdera Sveriges migrationspolitik angående högkvalificerade utlänningar. Dessutom har de svenska politiska partiernas hemsidor använts för att samla information om partiernas ideologier och inställning till högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Studiens resultat visar att Sveriges migrationspolitik har genomgått förändringar genom åren, särskilt efter år 2007. Med hjälp av HSI-indexet, har Sveriges nuvarande migrationspolitik angående högkvalificerad invandring utvärderats, och resultaten visar att Sverige har knappt genomgått en policyförändring sedan år 2012. Detta kan bero på att Sveriges politiska partier är ganska eniga om att arbetskraftsinvandringen behövs för Sveriges utveckling. Den andra delen av resultaten visar att partiernas olika ideologier har en betydelsefull påverkan på Sveriges öppenhet för migration av högkvalificerade utlänningar. Studien har i sin helhet bidragit till att förstå utländska forskares- och doktoranders nuvarande situation i Sverige, samt vilka eventuella konsekvenser som kan bemöta Sverige om undantag inte införs för dem.

Varje dag behöver individer, grupper och organisationer fatta olika typer av beslut relaterade till affärsverksamhet- och privatlivsaktiviteter. Framgången för dessa beslut beror ofta på mängden och kvalitén på information som är tillgänglig för beslutsfattaren. Om det finns en stor mängd information, utöver begränsad tid till exempel under kriser, blir beslutsprocessen så komplex att det blir nödvändigt att använda datoriserade beslutsstödsverktyg. I denna studie föreslås, designas och implementeras en prototyp för gruppbaserat beslutsfattande för att stödja beslutet att hitta liknande forskarprofiler i krissituationer för forskare som vill samarbeta. Syftet med studien är att undersöka den potentiella påverkan på hur ett gruppbaserat beslutsstödssystem kan möjliggöra matchning av liknande forskarprofiler. Syftet är även att beskriva hur processen går till när en artefakt skapas och att förtydliga de olika delarna av denna innovativa process. Studien vill kunna utvärdera systemets potential genom att studera systemets funktionalitet som prototyp och fördjupa vår kunskap om hur användarna upplever systemet genom en kvalitativ analys. Ett experiment genomförs som använder den kvantitativa metod som gör det möjligt för författarna att undersöka syftet med denna studie. Studien avslöjade, som förväntat, att den största fördelen med ett gruppbaserat beslutsstödsystem är att minska den genomsnittliga tiden som krävs för att hitta en matchning mellan liknande forskarprofiler. Resultaten visar att det gruppbaserade beslutsstödsystem som tagits fram hade en positiv inverkan på möjligheterna till tidsbesparingar samt potentialen för relevans och hög kvalitet på matchning av profiler. Om en mer utvecklad algoritm hade utvecklats, skulle det resultera i fler möjligheter att matcha profiler, bland annat skulle forskarprofiler kunna matchas på underkategorier. / Each day individuals, groups and organizations need to make different types of decisions related to business activities and private life activities. The success of these decisions often depends on the amount and quality of information available to the decision maker. If there is a large amount of information, in addition to limited time, e.g., during crises, the decision-making process becomes so complex that it becomes necessary to make use of computerized decision support tools. In this study, we propose, design and implement a prototype for group-based decision making to support the decision of finding similar researcher profiles in crisis situations for researchers that wish to collaborate. The purpose of the study is to investigate the potential impact on how a group-based decision support system can enable matching of similar researcher profiles. The purpose is also to describe how the process goes when an artifact is created and to clarify the different parts of this innovative process. The authors want to be able to evaluate the potential of the system by studying the system's functionality as a prototype and deepening our knowledge of how users experience the system through a qualitative analysis. An experiment was designed which allows the authors to investigate the purpose of this study. The study uncovered, as we expected, that the main benefit of a group-based decision support system is reducing the average time required to find a match between similar researcher profiles. The results show that the group-based decision support system that was developed had a positive impact on the potential for time savings as well as the potential for relevance and high quality of matching profiles. If a more developed algorithm had been developed, it could result in more opportunities to match profiles, e.g., based on subcategories. This thesis will be written in Swedish.

<p>Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.</p><p>Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet.</p> / <p>This bachelor thesis examines gender structures in the university field. The aim is to study whether, and if sowhy, students attribute male gender to a researcher referred to in the course literature. The researcher is onlymentioned by the last name Björk, in order to be regarded as gender neutral.</p><p>An experimental method was used to test the hypothesis that the conception of “researcher” is male-biased. A gender neutral sample text and a survey were handed out to 92 university students. Therespondents were asked to attribute gender to the researcher Björk. The results confirmed the hypothesis andshowed that 71 percent of the students attributed male gender to the researcher. There was also a tendencythat the older students attributed male gender more often than the younger students did.</p><p>The analysis of the results shows that male gender is viewed as normative in the academy. Thisinterpretation is based on Simone de Beauvoir's theory about women as the Other in relation to men. Thegender specific attribution to a researcher is interpreted, in the words of Pierre Bourdieu, as internalizedconceptions in the student's habitus. The students answer the question about Björk's gender according to theirhabitus, which is based on the internal structures of the university field, where the male gender is seen as thedominant sex.</p>

<p>To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively.</p><p>A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving.</p>

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd – till känslan av övergivenhet. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten. Tre aspekter av resultatet kommer särskilt att diskuteras: Barriärer för ett forskningsdeltagande kontra viljan att delta, Beroendeställningen till vårdpersonal -en riskfaktor för både patienten och forskningen samt Patientens delaktighet och autonomi i samband med beslutsfattande om att delta i forskning. / Background: Research and development is conducted in many areas of health care. This means that many patients seeking care and treatment may be asked to participate in research. A person who is ill and in need of care can experience him/herself, in the role of patient, ending up in a position of dependence in relation to health care professionals. The patient is seeking help and health care staff are those who by virtue of knowledge and ability to help patients have a stronger position. Being a patient and participating in research may thus imply receiving increasing attention, but also inferiority or dependency. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of participating in research. Method: A literature review was performed based on results from ten qualitative articles, limited to adult patients with experience of participating in research. Results: The results are presented in four categories; exploring the decision to participate in research, Meaningfulness of participating in research, Perception of barriers related to research and from the feeling of support – to the feeling of abandonment. Discussion: The result has been discussed in relation to the life-world perspective according to Dahlberg and Segesten. Three main aspects of the results will be discussed; Barriers for participating in clinical trials versus willingness to participate, dependency on health care professionals – a risk factor both for the patient and the research trial, and the patient’s autonomy and participation in the decision-making about research.