Det finns en etablerad föreställning i samhället om att forskningsvärlden är sluten och svårtillgänglig för allmänheten. Forskningsakademin har kritiserats för att den inte delar med sig av forskningsupptäckter, vilket påverkar kunskapsspridningen i samhället negativt. Mot denna bakgrund väcktes ett intresse för att studera forskningsvärlden och människorna som rör sig inom den. Denna etnografiska studie har därför observerat en forskningsgrupp på Karolinska Institutet. Syftet var att undersöka hur öppenhet och slutenhet uttrycker sig i sociala interaktioner mellan individerna i forskningsgruppen och med oss som utomstående. Hur uttrycks öppenhet och slutenhet i interaktioner inom den studerade forskningsgruppen? Hur påverkar olika situationer vilken typ av interaktion som sker? Och hur upprätthåller forskningsgruppen sitt framträdande mot utomstående? För att besvara dessa frågor används Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk. Denna teori ger förklaringar till olika typer av interaktioner och vilka faktorer som påverkar dessa. Resultatet av studien visar på att öppenhet mot utomstående framträdde på individnivå och slutenhet mot utomstående framträdde på gruppnivå. Vi fann även incitament och antydningar till att det fanns en kollektiv bakre region som vi besökare inte fick tillträde till. Resultatet visar även att roller och vilka som deltar i en situation har större påverkan på vilken interaktion som sker, än den fysiska miljön. Vår slutats är att gruppens interaktionsmönster sker inom fyra olika dimensioner; en kollektiv främre region, en kollektiv bakre region, en individuell främre region samt en individuell bakre region. / There is an established perception in society that the research community is closed and difficult to reach for the public. The research community has been criticized for not sharing research findings, which negatively affects the spread of knowledge in society. Against this background, an interest was gained in studying the research community and the people acting within it. This ethnographic study has therefore observed a research group at Karolinska Institutet. The purpose was to investigate how openness and exclusiveness expresses itself in social interactions between the individuals in the research group and with us outsiders. How is openness and exclusiveness expressed in interactions within the studied research group? How do different situations affect what kind of interaction that appears? And how does the research group maintain its appearance towards outsiders? To answer these questions, Goffman's dramaturgical model is used as a theoretical framework. This theory provides explanations for different types of interactions and the factors that affect them. The result of the study shows that openness to outsiders appeared at the individual level and exclusiveness towards outsiders appeared at the group level. We also found incentives and hints that there was a collective backstage that us visitors were not allowed to access. The result also shows that roles and those involved in a situation have greater influence on what interaction occurs than the physical environment do. Our conclusion is that the group's interaction-patterns take place in four different dimensions; a collective front-stage, a collective backstage, an individual backstage as well as an individual front-stage
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-324150 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Karlsson, Johanna, Ulriksson, Hanna |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds