För att kunna stödja beslutsfattande i kommunala verksamheter kan beslutsstödsystem användas. Slutanvändare som i sin tur använder beslutsstödsystemet i sina dagliga arbetsprocesser har visat sig ge nytta för den kommunala verksamheten. För att öka användningen av beslutsstödsystem bör slutanvändare utbildas samt förstå hur beslutsstödsystem ska integreras i kommunala verksamheter. Därefter kan slutanvändare fatta viktiga beslut som rör t.ex. medborgare, budgetar och skattesatser. Således har utbildningsinsatser visat sig påverka beslutsstödsystems användning och slutanvändares acceptans till systemet. När slutanvändare får möjlighet att vara delaktiga och involverade i utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan användningen av beslutsstödsystemet öka. Studien ger därför ett kunskapsbidrag som beskriver hur utbildningsinsatser kan genomföras för att öka användningen av beslutsstödsystem i kommunala verksamheter. Studien har genomförts med stöd av en litteraturstudie, samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer i en kommunal verksamhet. Syftet var att identifiera på vilka sätt utbildningsinsatser av beslutsstödsystem kan genomföras i kommunala verksamheter, sett till olika slutanvändares inlärningssätt och utbildningsverktyg. Vidare kommer studien ge förslag på hur utbildningsinsatser kan upprättas i kommunal verksamhet, vilket leder oss in på problemformuleringen: Hur kan kommunala verksamheter genomföra utbildningsinsatser för att öka användningen av beslutsstödsystem? Slutsatsen presenterar en identifiering av utbildningsverktyg som kan stödja slutanvändare i deras framtida användning av ett beslutsstödsystem. Identifieringen påvisar att utbildningsinsatser behöver anpassas efter slutanvändare, då individer lär sig på diversifierande sätt. Anpassningar kan göras genom att till exempel variera och erbjudaflera olika utbildningsverktyg, planera utbildningsinsatserna samt att använda sig utav nyckelanvändare. Utbildningsmiljön har dessutom visat sig ha en viss påverkan för attanvändandet ska kunna öka i kommunens olika förvaltningar. Anledningen påpekas vara för att få möjlighet att skapa en familjär atmosfär samt en verklighetstrogen bild av hur systemet ska användas i framtiden.

<p>Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.</p>

Fastighetsbranschen är en bransch som är inne i en digitaliseringsperiod. Tidigare manuell hantering övergår alltmer till att hanteras digitalt. Företag och organisationer behöver vara följsamma i utvecklingen för att ha möjlighet att hantera data och information som är relaterad till fastighetsförvaltning, för att ha möjlighet att ta del av de fördelar som den digitala förändringen kan ge. Det är därav viktigt att välja en teknologi eller verktyg som på ett bra sätt tillgängliggör viktiga data till organisationen. Med hjälp av nyckeltal och analyser kan en organisation generera kunskap och förståelse för den egna verksamheten, vilket är ett steg i digital följsamhet.Vid en förändring är det angeläget att ta del av och se kundernas behov, för att ha möjlighet att anpassa en lösning efter kundens behov eller problem. Involvering av kunder i en utvecklingsprocess är även en viktig faktor för nytänkande och innovation, som kan generera både konkurrensfördelar och gemensamma värden mellan systemleverantör och kund.Syftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och beskriva det behov kunderna har av nyckeltalsanalyser inför systemleverantörens utveckling av ett beslutsstödsystem.En entreprenöriell ansats har använts i kandidatuppsatsstudien för att samla in primära empiriskadata. Tre kvalitativa SPIN-intervjuer utgjorde underlag för designen av en MVP-prototyp, som har testats och utvärderats i två omgångar. I entreprenöriella ansatser är kunden i fokus. Den entreprenöriella ansatsen har kombinerats med kvalitativa intervjuer med två av fallföretagets företrädare.Några av de viktigaste slutsatserna från studien är de konkreta nyckeltal som har identifieratsgenom den entreprenöriella ansatsen och som presenteras i MVP-prototyperna. Studien har även påvisat att det finns ett underliggande behov av nyckeltal inom fastighetsbranschen. Det finns även behov av att skapa en förståelse för den egna verksamheten, göra kontinuerliga uppföljningar inom verksamheten samt se och följa verksamhetens största flöden.

<p>Det här arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager är en teknik för att ta fram beslutsstödssystem där slutanvändarna själva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvändare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras närmare vad ett beslutsstödssystem och datalager är för någonting samt ges exempel på i vilka sammanhang datalager används. En förklaring ges också till den historiska utvecklingen mot datalager</p><p>För att få fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager. Hos de här företagen har projektledare som ansvarat för implementationerna intervjuats samt hos ett företag har fyra stycken slutanvändare intervjuats.</p><p>Resultatet från intervjuerna visar att de vanligaste motiven finns betraktat ur en slutanvändares perspektiv. Motiven är bland annat att tillgängliggöra information och slutanvändarna kan anpassa sin information i förhållande till sitt verksamhetsområde.</p>

Det här arbetet har som huvudsyfte att belysa och ta fram vilka motiv det finns till att implementera datalager. Datalager är en teknik för att ta fram beslutsstödssystem där slutanvändarna själva tar fram sin information. Ett beslutsstödssystem har till uppgift att ge beslutsfattare (slutanvändare) information om en hel eller delar av en organisation. I introduktionen förklaras närmare vad ett beslutsstödssystem och datalager är för någonting samt ges exempel på i vilka sammanhang datalager används. En förklaring ges också till den historiska utvecklingen mot datalager För att få fram motiven har intervjuer genomförts hos fyra stycken företag som implementerat datalager. Hos de här företagen har projektledare som ansvarat för implementationerna intervjuats samt hos ett företag har fyra stycken slutanvändare intervjuats. Resultatet från intervjuerna visar att de vanligaste motiven finns betraktat ur en slutanvändares perspektiv. Motiven är bland annat att tillgängliggöra information och slutanvändarna kan anpassa sin information i förhållande till sitt verksamhetsområde.

Beslutsfattandet är en av de viktigaste aktiviteterna för människan. Att fatta beslut i naturliga, komplexa, dynamiska och stressiga miljöer där målen är skiftande kan vara problematiskt. Ett forskningsparadigm som ligger nära till hands för sådana situationer är Naturalistic Decision Making (NDM). Inom NDM talas det om eventuella sätt att stödja beslutsfattaren. Ett sätt att göra det är genom att konstruera beslutsstödsystem. Ett försök har gjorts inom räddningsverket till att utveckla att system kallat MicroLUPP som är tänkt att användas i en handdator av befattningshavare på skadeplatsen och kan liknas vid ett beslutsstödsystem. Studiens syfte var att undersöka huruvida MicroLUPP kan underlätta beslutsfattande för befattningshavaren på skadeplatsen. För att undersöka detta fick försöksdeltagare, som ansågs vara experter inom sin yrkesdomän använda MicroLUPP under en insatsövning, medan de ombads tänka-högt. Studien spelades in genom en bandupptagning. Insatsövningarna observerades och försöksdeltagarna intervjuades i efterhand angående sina upplevelser av användningen, vilket också spelades in genom en bandupptagning. Det visade sig att MicroLUPP inte kan underlätta beslutsfattandet för befattningshavaren i dess nuvarande utformning. Samtliga försöksdeltagare hade en negativ inställning till användningen och därav drogs slutsatsen att programmet behöver vidareutvecklas om det eventuellt ska tas i bruk.

Warehouse storage is an important part of a business’ supply chain. This is where articles temporary are stored before they either are carried on to the next step of the production or to be delivered to the customers of the company. The largest part of the stock keeping often devoted to the order picking. Order picking includes the activities that are occurring when an article is being picked from its stored position and is being transported to the next step of the flow of the materials. The most time- consuming part of the order picking process are often the time to pinpoint and to get the hold of an article. This implies quite likely that an enhancement of the productivity could be realized, inter alia, through cut the transport distances. SKF Mekan AB is an industrial corporation whose primary occupation is to manufacture bearing housings. Currently, the business has a flawed inventory for stock keeping. A great many of the articles stored in the inventory, entitled 104C, are placed in regard to their measures, without any thought in regard of how frequently the articles are picked. In addition, the article placement that is used today is outdated, which has resulted in that a lot of articles are lacking a specific placement in the inventory. The purpose of storing articles in the inventory 104C is to cope with fluctuations in the next step of the manufacturing, which is the processing factory. The aim of the study is to find out how the article placement looks in the current situation and how decisions concerning article placement are determined and what issues occurs due to this. A decision support system has been developed which purpose is to give SKF Mekan AB decision basis regarding where the different kinds of articles should be placed to attain an increased efficiency in business’ stock keeping. The decision support system is adaptable to the extent that the user can adjust the parameters that are determining the article placement. The study has been accomplished by means of observations and interviews. With the help of the observations, the layout of the warehouse and the article placement has been mapped out and with the help of the interviews; the results concerning work models and decision-making of article placement has been answered. Through the observations and the interviews appeared that 42.5 % of the stocked pallets were misplaced and that 15.6 % of the stocked pallets lacked a specific placement in the warehouse. This results in that the truck operators has a hard time localizing the pallets, which leads to inefficient labouring. This causes delays in the next step of the supply chain; i. e. the processing factory, meaning the personnel has to wait for the articles to be delivered. With the articles picking frequency and the principle of family grouping as point of reference for the article placement SKF Mekan AB should be able to eliminate non-value adding activities in the supply chain, which should lead to an increased potential of profitability.

Abstrakt Bakgrund: Läkemedelsrelaterade problem, LRP, framför allt hos personer med polyfarmaci, leder till allvarliga konsekvenser såsom sjuklighet, dödlighet och ökade ekonomiska kostnader. Elektroniskt expertstöd, EES, är ett beslutsstödsystem som har utvecklats för att stödja farmaceuter på öppenvårdsapotek till att identifiera och åtgärda potentiella LRP vid receptexpeditioner. Syftet med denna studie är att undersöka om användning av EES vid receptexpeditioner kommer att leda till fler identifierade och åtgärdade verkliga LRP. Metod: För två grupper av polyfarmaci apotek-kunder expedierades recept med och utan EES-kontroll. En dokumentationsmall användes för dokumentering av uppgifter. Insamlade resultat organiserades och analyserades statistisk med Excell. Resultat: Mellan antal patienter med minst 1, 2 eller 3–5 LRP var det inte någon statistisk signifikant skillnad dock totalt sett var det en signifikant skillnad som förklaras av skillnader i antal kunder med minst 3–5 LRP men även de med 2 LRP. Fler LRP både i antal och typ identifierades hos försöksgruppen med EES-kontroll. Andel åtgärdade och lösta LRP var också större för samma grupp. Diskussion: Trots att andelen kunder med minst ett verkligt LRP var mindre för försöksgruppen var andelen identifierade LRP hos denna grupp betydlig större. konklusion: Vi antog att andel kunder med minst ett identifierad LRP skulle öka med 20 % med EES stöd vid receptexpeditioner. Detta skedde inte. Däremot ökade antalet identifierade LRP vilket i sin tur orsakade att fler LRP åtgärdades och löstes. / AbstractBackground: Drug-related problems (DRP) lead to serious consequences such as morbidity, mortality and increased economic costs, especially when it comes to people with polypharmacy. Electronic expert support system (EES) is a decision support system that has been developed to help pharmacists in community pharmacies to identify and rectify potential DRPs in prescription dispensing. The purpose of this study is to investigate whether the use of the EES in prescription expeditions will lead to more identified and corrected real LRPs. Method: prescriptions were dispensed with and without EES control for two groups of polypharmacy pharmacy-customers. A documentation template was used for documentation of data. Collected results were organized and analyzed statistically with Excell Result: Between the number of patients with at least 1, 2 or 3–5 DRP, there was no statistically significant difference, however overall, there was a significant difference that was explained by differences in the number of customers with at least 3–5 DRP but also those with 2 DRP. More DRPs in both number and type were identified by the trial group with EES control. The proportion of rectified and solved DRPs was also larger for the same group. Discussion: Despite the fact that the proportion of customers with at least one real DRP was smaller for the experimental group, the proportion identified by DRP of this group was significantly larger. Conclusion: We assumed that the proportion of customers with at least one identified DRP would increase by 20% with EES support in prescription dispensing. This did not happend. On the other hand, the number of identified DRPs increased, which in turn caused more DRPs to be rectified and resolved.

Syftet med fallstudien och denna uppsats är att förstå orsakerna till varför företag använder eller inte använder BI. Men även för att använda kunskapen till att utveckla BI på ett sätt som uppfyller företagens förväntningar. Forskningsfrågan för denna uppsats är att identifiera i vilken utsträckning används BI som ett strategiskt beslutsstödsystem hos IT organisationer? Studien följer en kvalitativ metod i form av en fallstudie, där data har hämtats från tre olika företag. Studien har använt sig av en deduktiv ansats som tillvägagångssätt vilket innebär att litteraturöversikter har använts för att samla in kunskap om studieområdet. Detta har också använts för att bestämma hur väl befintlig kunskap är i linje med resultatet från studien. I studien har semistrukturerade intervjuer använts för att ta reda på forskningsfrågan som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Resultatet från intervjun tyder på att BI används i olika utsträckningar inom organisationer vid strategiska beslut. Studien visar att företag borde bli mycket bättre på att använda Business Intelligence som ett beslutsfattande verktyg när det kommer till att fatta strategiska beslut. Resultatet från studien visar att företag är på god väg att nå detta mål men att det fortfarande måste göras mycket, till exempel chefer på företag behöver förstå vikten av BI och vad den kan uppnå samt finns det chefer som är mycket ekonomiskt orienterade som inte förstår värdet på BI och fördelarna med det. De använder bara BI som ett stöd för att göra finansiella rapporter och detta är något som förhindrar utvecklingen av BI och även mognaden. Detta är en av anledningarna till att företag fortfarande har mycket att göra när det gäller BI i kombination med strategiska beslut.

Varje dag behöver individer, grupper och organisationer fatta olika typer av beslut relaterade till affärsverksamhet- och privatlivsaktiviteter. Framgången för dessa beslut beror ofta på mängden och kvalitén på information som är tillgänglig för beslutsfattaren. Om det finns en stor mängd information, utöver begränsad tid till exempel under kriser, blir beslutsprocessen så komplex att det blir nödvändigt att använda datoriserade beslutsstödsverktyg. I denna studie föreslås, designas och implementeras en prototyp för gruppbaserat beslutsfattande för att stödja beslutet att hitta liknande forskarprofiler i krissituationer för forskare som vill samarbeta. Syftet med studien är att undersöka den potentiella påverkan på hur ett gruppbaserat beslutsstödssystem kan möjliggöra matchning av liknande forskarprofiler. Syftet är även att beskriva hur processen går till när en artefakt skapas och att förtydliga de olika delarna av denna innovativa process. Studien vill kunna utvärdera systemets potential genom att studera systemets funktionalitet som prototyp och fördjupa vår kunskap om hur användarna upplever systemet genom en kvalitativ analys. Ett experiment genomförs som använder den kvantitativa metod som gör det möjligt för författarna att undersöka syftet med denna studie. Studien avslöjade, som förväntat, att den största fördelen med ett gruppbaserat beslutsstödsystem är att minska den genomsnittliga tiden som krävs för att hitta en matchning mellan liknande forskarprofiler. Resultaten visar att det gruppbaserade beslutsstödsystem som tagits fram hade en positiv inverkan på möjligheterna till tidsbesparingar samt potentialen för relevans och hög kvalitet på matchning av profiler. Om en mer utvecklad algoritm hade utvecklats, skulle det resultera i fler möjligheter att matcha profiler, bland annat skulle forskarprofiler kunna matchas på underkategorier. / Each day individuals, groups and organizations need to make different types of decisions related to business activities and private life activities. The success of these decisions often depends on the amount and quality of information available to the decision maker. If there is a large amount of information, in addition to limited time, e.g., during crises, the decision-making process becomes so complex that it becomes necessary to make use of computerized decision support tools. In this study, we propose, design and implement a prototype for group-based decision making to support the decision of finding similar researcher profiles in crisis situations for researchers that wish to collaborate. The purpose of the study is to investigate the potential impact on how a group-based decision support system can enable matching of similar researcher profiles. The purpose is also to describe how the process goes when an artifact is created and to clarify the different parts of this innovative process. The authors want to be able to evaluate the potential of the system by studying the system's functionality as a prototype and deepening our knowledge of how users experience the system through a qualitative analysis. An experiment was designed which allows the authors to investigate the purpose of this study. The study uncovered, as we expected, that the main benefit of a group-based decision support system is reducing the average time required to find a match between similar researcher profiles. The results show that the group-based decision support system that was developed had a positive impact on the potential for time savings as well as the potential for relevance and high quality of matching profiles. If a more developed algorithm had been developed, it could result in more opportunities to match profiles, e.g., based on subcategories. This thesis will be written in Swedish.