<p> </p><p>Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.</p>

Den föreliggande studien är en gransknig av ett projekt som högskolan i Gävle tillsammans med Fjärran Höjderbadet har utfört under hösten 2008. Projektet gick ut på att personer med stillasittande arbeten skulle få hjälp med träningen av studenter som utbildade sig till personliga tränare. Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar som utfördes på 27 stycken personer. Det var 14 stycken som fullföljde båda enkäterna vilket ger ett bortfall på 13 stycken. Undersökningsgruppen fick under en 8 veckors period prova på att ha en varsin personlig tränare till sitt förfogande. Resultatet visade att 8 av 14 stycken personer upplever att de har uppnått det personliga målet med projektet. Samtliga känner en tillfredställelse med att få hjälp av en personlig tränare.

Physical inactivity is today a public health problem, as it can lead to deteriorating health and shorter life expectancy. Too many individuals in our society are insufficiently physically active in relation to the recommendations that are available. To achieve physical health, personal trainers (PTs) are a professional group that can contribute their knowledge in an educational way. The purpose of this study was to shed light on personal trainers' perceptions of how they work to increase clients' learning on how they can promote their physical health. To obtain answers to the study's purpose and questions, a qualitative data collection method was conducted in the form of semi-structured interviews of 10 professional PTs. The study was based on a health-promoting perspective on health and a socio-cultural perspective for learning. The study's theoretical starting point is a social constructivist perspective. The empirical data has been analyzed through a qualitative content analysis that resulted in three categories. The results show that PT uses good communication as a work tool for the client to understand the information correctly, PT creates trust by referring to credible sources and experience and they adapt to each client to increase their learnings. Finally, it can be stated that each individual is unique and all forms of learning should be individually adapted. This is because every training session with a PT can be compared to a training session and constitutes an active learning process. / Fysisk inaktivitet är idag ett folkhälsoproblem, då det kan leda till försämradhälsa och kortare livslängd. Allt för många individer i vårt samhälle rör påsig för lite gentemot de rekommendationer som finns. För att uppnå fysiskhälsa är personliga tränare (PT) en yrkesgrupp som kan bidra med sinakunskaper på ett pedagogiskt sätt. Syftet med denna studie var att belysapersonliga tränares uppfattningar av hur de arbetar med att öka klienterslärande om hur de kan främja deras fysiska hälsa. För att få svar på studienssyfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ datainsamlingsmetod iform av semistrukturerade intervjuer av 10 yrkesverksamma PT. Studienutgick från ett hälsopromotivt perspektiv på hälsa och ett sociokulturelltperspektiv för lärande. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ärsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin har analyserats genom enkvalitativ innehållsanalys, vilket resulterat i tre kategorier. Resultatet visarpå att PT använder god kommunikation som arbetsredskap för att klientenska förstå informationen korrekt, PT skapar förtroende genom hänvisningtill trovärdiga källor samt erfarenhet och PT anpassar sig efter varje klientför att öka deras lärande. Slutligen kan det konstateras att varje individ ärunik och samtliga former av lärande bör individanpassas. Detta eftersom attvarje tillfälle med en PT kan liknas vid ett utbildningstillfälle och utgör enaktiv lärandeprocess

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

Personal trainer is a profession that has grown strongly in recent decades, and has become increasingly common in the labor market within the health sector due to the widespread and growing interest in health and self- improvement. Further more, personal training is a great example of occupations with a close interaction between producer and consumer. The purpose of this study was to examine whether and if so how, personal trainers experience that the relationship with the clients affects their own personal development. This by finding out what impact the profession has had on the personality, what impact the relationship with the clients has affected the leadership, and last what impact the relationship with the clients have had on the personality based on social and mental aspects. Based on the purpose of the study qualitative method was chosen and data was collected with qualitative interviews. The participants consisted of eight personal trainers, six women and two men. The analysis was done using qualitative content analysis and the results showed that the interaction with the clients gave personal trainers personal development through development of leadership and mental as well as social development. The conclusion of the study is that the interaction with the client may affect the personal trainers at different levels, the mental as well as social and development of new qualities, the influence of personality and that this effect can also beapplied in private life. / Personlig tränare är ett yrke som har växt fram starkt under de senaste årtiondena och blivit allt vanligare på arbetsmarknaden inom hälsobranschen. Mycket tack vare det växande intresset för hälsa och självförbättring. Vidare är personlig träning är ett lysande exempel på yrken där det sker en nära interaktion mellan producent och konsument. Syftet med denna studie var att undersöka om och i sådana fall hur, personliga tränare upplever att relationen med klienterna påverkar deras egen personliga utveckling. Detta genom att undersöka hur de personliga tränarna upplever att yrkesrollen påverkar personligheten, hur yrkesrollen har påverkat de personliga tränarnas privatliv samt om och i så fall på vilket sätt relationen med klienterna har påverkat den personliga tränaren utifrån sociala och mentala aspekter. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta personliga tränare, varav sex kvinnor och två män. Analysarbetet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resultatet visade att interaktionen med klienterna gav de personliga tränarna en personlig utveckling genom mental utveckling, utveckling i ledarrollen samt social utveckling. Slutsatsen av studien är att interaktionen med klienten kan påverka personliga tränare på olika plan, det mentala som sociala samt utveckling av nya egenskaper, påverkan av personligheten och att denna påverkan även kan tillämpas i privatlivet.

Denna studie syftar till att undersöka hur personliga tränare som ledare arbetar med motivation, för att deras kunder ska bevara sin egen träningsmotivation och därigenom nå sina valda mål. Ett delsyfte är att se om skillnad föreligger i deras uppfattning av hur kunderna når målen beroende på om motivationens ursprung är av inre eller yttre karaktär. Fyra stycken personliga tränare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer om hur de arbetar med motivation och målsättning, samt hur de ser på sig själva som ledare och pedagoger. Även svårigheter och andra påverkande faktorer de stöter på i arbetet med att motivera kunder tas upp. Resultatet visar att det finns olika typer av motivation, att den kan vara både inre och yttre (eller blandad), där respondenterna i denna studie är överens om att människor med inre motivation lättare når sina träningsmål samt att den inre motivationen bibehålls längre.

Studiens syfte är att undersöka ifall en träningsapplikation med inslag av spelifiering och personlig tränare kan öka motivation under träning. Samtidigt undersöks vilka funktioner som önskas i följande applikation av användare. Träning är något som är otroligt viktigt för en persons hälsa vilket gör området aktuellt eftersom tanken med applikationen är att fler ska bli engagerade i träning. För att förstå vad som motiverar personer överlag men även till träning har flera olika teorier undersökts, exempelvis achievement goal theory och den transteoretiska modellen för förändring. För att ta reda på vilka funktioner som önskades av användarna genomfördes sju intervjuer. De gav ett flertal olika förslag på funktioner bland annat tips på nya övningar och visuella instruktioner. Bland annat med hjälp av insamlad data från intervjuerna utvecklades en prototyp. I prototypen har spelifiering implementerats med nivåer och märken. För att ta reda på om den framtagna prototypen kunde öka motivation under träning genomfördes ett antal användartest. I testet fick de först fylla i en enkät där de bland annat fick ange sin nuvarande inställning till träning. Deltagarna fick sedan utföra två likadana träningspass. Det första genomfördes med enbart ett papper med instruktioner till de övningar som skulle ingå. Det andra träningspasset utfördes tillsammans med prototypen. Under dessa två träningspass samlades kvantitativ data in genom Emotiv som mäter hjärnans elektriska aktivitet (EEG). Då passen var slutförda fick deltagarna ställa upp på en intervju med frågor om hur motivationen upplevdes mellan de olika passen. Resultatet från mätningen av Emotiv och intervjuerna stämde inte direkt överens. Genom att endast analysera data från Emotiv gick det inte på något sätt se att deltagarna blev mer motiverade när de fick använda prototypen. Däremot var det enligt data från intervjuerna tydligt att deltagarna kände sig mer motiverade och tyckte att det blev roligare när de fick träna med prototypen. Data från dessa intervjuer kommer ligga till grund för det slutgiltiga resultatet. Spelifiering fick även positiv respons från deltagarna under intervjun då ett par personer menade att spelelementen absolut skulle kunna bidra till ökad motivation. Samtliga deltagare under användartestet uppgav att de tränade för deras egen skull, vilket kan ses som mastery-approach goals enligt teorin achievement goal theory. Det blir dock svårt att påstå att resultatet är helt säkert eftersom deltagarna inte fick tillräckligt med tid till att interagera med prototypen. / The purpose of this study is to research whether an exercise application with a feature of gamification and personal trainer may increase motivation during exercise, as well as what features are desired in such an application. Training is something that is important for a person's well-being, thus the idea of the application is to get more people involved in physical activity. To understand what motivates people overall but also specifically to work out, several theories have been studied, such as achievement goal theory and the transtheoretical model of change. Seven interviews were conducted to find out what features were desired. They gave a variety of suggestions on features, including tips on new exercises and visual instructions. With the help of collected data from the interviews and examination of theories, a prototype was developed. In the prototype gamification has been implemented with game elements like levels and badges with the hope that gamification will help change behavior and strengthen motivation and commitment. In order to find out if the developed prototype could increase motivation during exercise, a number of user tests were conducted. In the test, they first had to fill in a questionnaire where they, among other things, had to indicate their attitude towards exercise. The participants were then asked to perform two identical workouts. The first only included a paper with instructions for the planned workout. The second workout was performed together with the prototype. During the two workouts, quantitative data was collected through Emotiv which measure the brain's electrical activity (EEG). Once the training sessions were completed, participants were asked to take part in an interview. These included questions about level of motivation, comparing one session to the other. By analyzing data from Emotiv, it was by no means possible to see that the participants became more motivated while using the prototype. However, it was clear from the interviews that participants felt more motivated and found it more fun when they were training with the prototype. Data from these interviews will form the basis for the final result. Gamification got a positive response from the participants during the interview when a couple of people thought that the game elements could definitely contribute to increased motivation. All participants during the user test stated that they were working out for their own sake, which can be seen as mastery-approach goals according to achievement goal theory. However, it is difficult to assert that the results in this study are absolutely certain as participants did not have enough time to interact with the prototype.

Studien syftar till att söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna primärt utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling. Förkortning av begreppet personlig tränare som används i detta arbete: PT, PT:n, PT:s, PT:arna.

Fysisk aktivitet är en faktor för att uppnå en god hälsa för individen. Dock handlar inte allt om fysisk aktivitet, för att må bra och uppnå en god hälsa anses det vara gynnsamt att både kropp och psyke är i harmoni. Att öka sin mentala tuffhet genom mental färdighetsträning kan påverka människor positivt både inom den fysiska prestationen och i det vardagliga livet. Yrket som Personlig tränare (PT) handlar om välmående och att få människor att må bra i sin helhet. PT hjälper människor med den fysiska förmågan, denna studie avser att ta reda på hur PT arbetar med mental färdighetsträning. Syftet med denna studie var att beskriva om PT tillämpar mental färdighetsträning och hur de skapar förutsättningar för att hjälpa sina adepter att uppnå mental tuffhet. Metoden var utav kvalitativ ansats då en öppen enkät låg till grund för studien. Urvalet bestod utav 16 yrkessamma PT. I studien framkom det att de PT som deltagit i studien skapar förutsättningar att uppnå mental tuffhet till sina adepter, detta genom tillämpning av mental färdighetsträning. Deltagarna upplever att mental färdighetsträning har positiva effekter på sina adepter, genom att adepterna upplever kontakt i sina muskler, reducerad stressnivå, ökad motivation och ökad självkänsla. / Physical activity is a factor to achieve good health. Although to achieve good health it is considered favorable to achieve harmony between mind and body. Mental skills training can improve performance in physical training as well as the daily life. Mental skills training is a tool to increase mental toughness. Personal training (PT) as a profession is about helping people feel good as a whole. PT usually help people with different kinds of physical activity, but it’s also interesting to look at how they work with mental skills training. The purpose of this study was to describe how PT apply mental skills training and how they provide conditions for their adepts to achieve mental toughness. The method used in this study was of a qualitative approach. An open questionnaire was the basis of the study which consisted of 16 participants. The study found that the PT are trying to provide the conditions for their adept at achieving mental toughness through mental skills training. The participants experience that mental skills training has a positive effect on their adepts, since the adepts experience contact in their muscles, reduced stress levels, increased motivation and increased their self-esteem.

Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.