<p>Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen <em>Innovation och produktdesign</em> vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras. I forskningsstudien var målet att ta reda på om konsumenters beteende gällande elanvändning kunde påverkas med hjälp av ett tävlingsmoment grannar emellan där en webbsida fanns tillgänglig med en personlig profil och en artefakt (BOEL-lampan) som placerad i fönstret kunde visa olika interaktiva färger. Färgerna som implementerades i tävlingen var rött för tappad placering, gult för samma placering och grönt för högre placering.  Några av de krav som ställdes på BOEL-lampan var att den skulle kunna visa de olika färgerna och att den skulle kunna uppdateras en gång om dagen då tävlingsmomentet byggde på en procentuell ökning eller minskning av föregående dags elförbrukning, vilket avgjorde tävlingsplaceringen för deltagarna nästkommande dag. Vidare behövde ändringen av färg på BOEL-lampan kunna ske trådlöst för att inget intrång i hushållen skulle behöva göras under tävlingens gång. Det fanns även krav på att lampan skulle vara så energieffektiv som möjligt, ha så liten miljöpåverkan som möjligt, samt att priset inte skulle vara allt för högt. En helhetsbild innehållande alla dessa delar behövdes och där kommersialisering i framtiden fanns i åtanke.</p><p>Utvecklingsarbetet med lampan delades in fyra olika delar: trådlös kommunikation, ljuskälla, material samt färg och form. Konceptframtagning skedde för de olika delarna där möjliga alternativ utvecklades och utvärderades. Slutligen skedde ett konceptval inom respektive del och utifrån detta togs lämpligaste tillverkningsmetod fram. För den trådlösa kommunikationen valdes ZigBee/XBee teknik då detta var det bästa alternativet med avseende på pris, energieffektivitet samt möjlighet till uppstartande av nätverk. Till ljuskälla valdes LED-dioder av RGB variant där varje BOEL-lampa innehöll tre RGB-dioder. Materialet som användes för kroppen på lampan var silikon med anledning av ljusspridning och formbarhet, och för toppen på lampan användes plast av formbarhetsskäl. Formen på BOEL-lampan var inspirerad av en droppe och gav lampan en avlång topp och ett runt klot till underdel. Färgen på toppen, och likaså sladden, vart svart då detta var en diskret färg som gick bra ihop med silikonets genomskinliga men något gulaktiga ton.</p><p>BOEL-lampan tillverkades manuellt i sex exemplar för forskningsstudien i verkstaden på Mälardalens högskola. Lamporna fungerade på så sätt som tänkt och kunde efter tillverkning sättas upp i testhushållen som medverkade i forskningsstudien. Då lamporna tillverkats upptäcktes vissa aspekter som skulle behöva ändras för framtiden. Silikonet var tungt och färgen på lampan syntes nästan inte alls dagtid, så valet av material och ljuskälla behöver ses över. Vidare är tillverkningsmetoden inte anpassad för serietillverkning, så nytt underlag för detta behöver tas fram. Det finns även utrymme för kostnadsminskningar och en mer noggrann analys av ingående delar behövs.</p>

<p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.</p><p>Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?</p><p>Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.</p><p>Resultat</p><p>3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa.</p><p>Slutsats</p><p>Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.</p></p>

Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold’em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas. Länge rådde det stor oreda i beskattningen av Internetpoker men sedan år 2005 har regelverket klarnat. Bakgrunden till detta är ett avgörande i EG-domstolen som klargjorde att den svenska beskattningen av lotteriintäkter var oförenlig med EG-rätten. Trots att regelverket har klarnat återstår många problem angående beskattningen. Internetpoker bedöms enligt lotteridefinitionen i 3 § lotterilagen som ett lotteri, intäkter som härrör sig från sådan verksamheten som är anordnad inom EES/EU är därmed enligt 8 kap. 3 § IL undantagen beskattning. Intäkter som härrör sig från lotterier som är anordnade utanför EES/EU är beskattningsbart i inkomstslaget kapital och skattesatsen är därmed 30 %. Någon rätt att dra av de kostnader som är kopplade till att delta i verksamheten eller för de förluster som uppkommer är ej tillåtet. Ett av de mest karaktäristika dragen för ett lotteri är slumpens inverkan på utgången. Slumpens inverkan på lotterier har historiskt varit problematiskt för lagstiftaren. Detta har lösts på så sätt att vid bedömningen om en verksamhet är att ses som ett lotteri eller ej skall även hänsyn tas till den allmänna karaktären av verksamheten. Det har även debatterats huruvida slumpen är den avgörande faktorn för utgången av Internetpoker eller om verksamheten är ett utslag för spelarens skicklighet. Då hänsyn skall tas i bedömningen till verksamhetens allmänna karaktär kan verksamheten bedömas som ett lotteri. EG-rätten har haft inverkan på beskattningen av Internetpoker. Den har medfört att Sverige varit tvunget att ändra regelverket på så sätt att intäkter som anses anordnad inom EES/EU undantas från beskattning. Det har i EG-domstolens praxis framkommit att det accepterats inskränkningar med hänsyn till lotteriers speciella karaktär, det har dock betonats att dessa inskränkningar skall anses som proportionerliga. I de fall att medlemsländer har haft olik beskattning på lotteriintäkter som härrör från olika medlemsländer har i praxis bedömts som diskriminerande och har inte kunnat rättfärdigas. Frågan var Internetpoker anses anordnad är oklar, i och med att verksamheten är internetbaserad kan de olika företagsfunktionerna spridas över olika geografiska platser i större utsträckning än i traditionellt företagande. Vid bedömningen av var verksamheten anses anordnad skall utgångspunkten vara där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. I förarbeten har det påpekats att den plats som det skall tas extra hänsyn till är den plats där företagsledningen har sin placering och i det land spellicensen är utfärdad. Den plats som inte kan vara utgångspunkten för bedömningen är där servern har sin geografiska placering. Skatteverket har tidigare menat att det är den skattskyldiges ansvar att påvisa var verksamheten anses anordnad men det har i domar påvisats att detta anses vara ett för hårt ställt krav på den skattskyldige. Det torde i nuläget räcka att den skattskyldige påvisar var verksamheten är anordnad, det ankommer senare på Skatteverket att motbevisa detta. Hur termen ”vinst” skall tolkas får i nuläget anses oklart. Det torde vara så att när verksamheten är anordnad utanför EES/EU är varje enskild pokeromgång beskattningsbar. Skatteverket har dock valt att beskatta de intäkter som den skattskyldige får överfört till sitt bankkonto. Detta innebär att den skattskyldige får en skatterabatt eftersom det råder ett avdragsförbud för de kostnader som är kopplade till verksamheten och för de förluster som spelaren gör.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik. Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi? Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer? Metod Kvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga. Resultat 3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk. När det kommer till att hantera stressade gymnaster under tävling menar bl.a. ledare A att de har olika strategier under tävling och att gymnasterna har berättat hur de vill bli bemötta under tävlingen. Ledare B menar att det beror lite på vilken gymnast det är och handlar utifrån det. B menar även att det är bara något man gör automatiskt. Ledare C menar att de jobbar med det hemma i hallen för att på det sättet vara förberedda. Ledare C menar också att om gymnasten/gymnasterna är stressade så kan de få sätta sig ner en stund för att lugna ner sig. Ledare D trycker på att det handlar om att ha kul och bara gå in på tävlingsgolvet och göra sitt bästa. Slutsats Baserat på de intervjuade ledarnas svar kan man se att de agerar på ett bestämt sätt under stressade tävlingssituationer, dock kan tyckas att ledarna möjligen borde ha en handlingsplan med enkla övningar som de kan använda sig av vid pressade/stressade situationer. Baserat på de fyra intervjuerna som genomförts vore det lämpligt att de aktuella ledarna tränade mer på hur de bemöter stressade gymnaster i tävlingssituationer.

Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande:   -          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun? -          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?   För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön. Resultatet visar att det råder en positiv inställning till tävlingsmomentet bland en majoritet av pojkar och flickor. I 14 av 16 frågor går det inte att statistiskt säkerställa några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet.  Det framkommer att varken pojkar eller flickor mår dåligt av att tävla mot andra på lektionerna. Det är även mer populärt att tävla tillsammans i lag jämfört med att tävla individuellt. Trots de få statistiskt säkerställda skillnaderna går det att utläsa vissa nyansskillnader där pojkar verkar vara lite mer positivt inställda till tävlingsmomentet i några påståenden. Två exempel är, jag tycker det ska vara mycket tävling på idrottslektionerna samt att goda prestationer i tävlingar borde värderas högt i betygen.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras. I forskningsstudien var målet att ta reda på om konsumenters beteende gällande elanvändning kunde påverkas med hjälp av ett tävlingsmoment grannar emellan där en webbsida fanns tillgänglig med en personlig profil och en artefakt (BOEL-lampan) som placerad i fönstret kunde visa olika interaktiva färger. Färgerna som implementerades i tävlingen var rött för tappad placering, gult för samma placering och grönt för högre placering.  Några av de krav som ställdes på BOEL-lampan var att den skulle kunna visa de olika färgerna och att den skulle kunna uppdateras en gång om dagen då tävlingsmomentet byggde på en procentuell ökning eller minskning av föregående dags elförbrukning, vilket avgjorde tävlingsplaceringen för deltagarna nästkommande dag. Vidare behövde ändringen av färg på BOEL-lampan kunna ske trådlöst för att inget intrång i hushållen skulle behöva göras under tävlingens gång. Det fanns även krav på att lampan skulle vara så energieffektiv som möjligt, ha så liten miljöpåverkan som möjligt, samt att priset inte skulle vara allt för högt. En helhetsbild innehållande alla dessa delar behövdes och där kommersialisering i framtiden fanns i åtanke. Utvecklingsarbetet med lampan delades in fyra olika delar: trådlös kommunikation, ljuskälla, material samt färg och form. Konceptframtagning skedde för de olika delarna där möjliga alternativ utvecklades och utvärderades. Slutligen skedde ett konceptval inom respektive del och utifrån detta togs lämpligaste tillverkningsmetod fram. För den trådlösa kommunikationen valdes ZigBee/XBee teknik då detta var det bästa alternativet med avseende på pris, energieffektivitet samt möjlighet till uppstartande av nätverk. Till ljuskälla valdes LED-dioder av RGB variant där varje BOEL-lampa innehöll tre RGB-dioder. Materialet som användes för kroppen på lampan var silikon med anledning av ljusspridning och formbarhet, och för toppen på lampan användes plast av formbarhetsskäl. Formen på BOEL-lampan var inspirerad av en droppe och gav lampan en avlång topp och ett runt klot till underdel. Färgen på toppen, och likaså sladden, vart svart då detta var en diskret färg som gick bra ihop med silikonets genomskinliga men något gulaktiga ton. BOEL-lampan tillverkades manuellt i sex exemplar för forskningsstudien i verkstaden på Mälardalens högskola. Lamporna fungerade på så sätt som tänkt och kunde efter tillverkning sättas upp i testhushållen som medverkade i forskningsstudien. Då lamporna tillverkats upptäcktes vissa aspekter som skulle behöva ändras för framtiden. Silikonet var tungt och färgen på lampan syntes nästan inte alls dagtid, så valet av material och ljuskälla behöver ses över. Vidare är tillverkningsmetoden inte anpassad för serietillverkning, så nytt underlag för detta behöver tas fram. Det finns även utrymme för kostnadsminskningar och en mer noggrann analys av ingående delar behövs.

Människan påverkar klimatet på ett negativt sätt. Därför har EU satt upp vissa mål som har påverkat Sveriges och kommunernas miljöarbete. För att få tillbaka Växjö på kartan som Europas grönaste stad formades en idé inom föreningen GodaHus att starta en energisparutmaning för Växjös kommun och näringsliv. För att utreda olika synpunkter på tävlingen efterlystes ett examensarbete där olika aktörer som kan vara intressanta för tävlingen intervjuades. Svaren sammanställdes i en sammanhängande text med tillhörande diagram från vilken fyra olika förslag till bedömning formades.

<p>Lotteri- och spelmarknaden har historiskt varit isolerad till respektive land inom EU, men i och med den tekniska utvecklingen har detta förändrats. Internetpoker är en verksamhet som sedan början av 2000-talet har haft en stadig tillväxt. Den variant av Internetpoker som kanske har haft störst genomslagskraft är Texas hold’em. Frågan har varit hur denna verksamhet skall bedömas och beskattas. Länge rådde det stor oreda i beskattningen av Internetpoker men sedan år 2005 har regelverket klarnat. Bakgrunden till detta är ett avgörande i EG-domstolen som klargjorde att den svenska beskattningen av lotteriintäkter var oförenlig med EG-rätten. Trots att regelverket har klarnat återstår många problem angående beskattningen.</p><p>Internetpoker bedöms enligt lotteridefinitionen i 3 § lotterilagen som ett lotteri, intäkter som härrör sig från sådan verksamheten som är anordnad inom EES/EU är därmed enligt 8 kap. 3 § IL undantagen beskattning. Intäkter som härrör sig från lotterier som är anordnade utanför EES/EU är beskattningsbart i inkomstslaget kapital och skattesatsen är därmed 30 %. Någon rätt att dra av de kostnader som är kopplade till att delta i verksamheten eller för de förluster som uppkommer är ej tillåtet.</p><p>Ett av de mest karaktäristika dragen för ett lotteri är slumpens inverkan på utgången. Slumpens inverkan på lotterier har historiskt varit problematiskt för lagstiftaren. Detta har lösts på så sätt att vid bedömningen om en verksamhet är att ses som ett lotteri eller ej skall även hänsyn tas till den allmänna karaktären av verksamheten. Det har även debatterats huruvida slumpen är den avgörande faktorn för utgången av Internetpoker eller om verksamheten är ett utslag för spelarens skicklighet. Då hänsyn skall tas i bedömningen till verksamhetens allmänna karaktär kan verksamheten bedömas som ett lotteri.</p><p>EG-rätten har haft inverkan på beskattningen av Internetpoker. Den har medfört att Sverige varit tvunget att ändra regelverket på så sätt att intäkter som anses anordnad inom EES/EU undantas från beskattning. Det har i EG-domstolens praxis framkommit att det accepterats inskränkningar med hänsyn till lotteriers speciella karaktär, det har dock betonats att dessa inskränkningar skall anses som proportionerliga. I de fall att medlemsländer har haft olik beskattning på lotteriintäkter som härrör från olika medlemsländer har i praxis bedömts som diskriminerande och har inte kunnat rättfärdigas.</p><p>Frågan var Internetpoker anses anordnad är oklar, i och med att verksamheten är internetbaserad kan de olika företagsfunktionerna spridas över olika geografiska platser i större utsträckning än i traditionellt företagande. Vid bedömningen av var verksamheten anses anordnad skall utgångspunkten vara där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. I förarbeten har det påpekats att den plats som det skall tas extra hänsyn till är den plats där företagsledningen har sin placering och i det land spellicensen är utfärdad. Den plats som inte kan vara utgångspunkten för bedömningen är där servern har sin geografiska placering. Skatteverket har tidigare menat att det är den skattskyldiges ansvar att påvisa var verksamheten anses anordnad men det har i domar påvisats att detta anses vara ett för hårt ställt krav på den skattskyldige. Det torde i nuläget räcka att den skattskyldige påvisar var verksamheten är anordnad, det ankommer senare på Skatteverket att motbevisa detta.</p><p>Hur termen ”vinst” skall tolkas får i nuläget anses oklart. Det torde vara så att när verksamheten är anordnad utanför EES/EU är varje enskild pokeromgång beskattningsbar. Skatteverket har dock valt att beskatta de intäkter som den skattskyldige får överfört till sitt bankkonto. Detta innebär att den skattskyldige får en skatterabatt eftersom det råder ett avdragsförbud för de kostnader som är kopplade till verksamheten och för de förluster som spelaren gör.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att studera inställningen till tävlingsmomentet på idrottslektionerna bland pojkar och flickor i årskurs 8. Frågeställningarna är följande:</p><p> </p><p>-          Finns det några likheter mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?</p><p>-          Finns det några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet på två skolor i Jönköpings kommun?</p><p> </p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en enkätundersökning bland elever i årskurs 8 på två skolor i Jönköpings kommun. Studien omfattade 89 pojkar och flickor. Resultatet av enkäterna sammanställdes med hjälp av ett Two-Sample Kolmogorov-Smirnov test med variabeln kön. Resultatet visar att det råder en positiv inställning till tävlingsmomentet bland en majoritet av pojkar och flickor. I 14 av 16 frågor går det inte att statistiskt säkerställa några skillnader mellan pojkar och flickors inställning till tävlingsmomentet.  Det framkommer att varken pojkar eller flickor mår dåligt av att tävla mot andra på lektionerna. Det är även mer populärt att tävla tillsammans i lag jämfört med att tävla individuellt. Trots de få statistiskt säkerställda skillnaderna går det att utläsa vissa nyansskillnader där pojkar verkar vara lite mer positivt inställda till tävlingsmomentet i några påståenden. Två exempel är, jag tycker det ska vara mycket tävling på idrottslektionerna samt att goda prestationer i tävlingar borde värderas högt i betygen.</p>

Syfte, frågeställningar och hypotes  Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna.  Metod  En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner. Snittpulsen för de som hade samundervisning jämfördes sedan med de som hade särundervisning. För den upplevda aktiviteten jämfördes medianvärdet mellan de två grupperna.  Resultat  För pojkarna låg snittpulsen på 147 ± 18 slag/min (medelvärde ± standardavvikelse) under samundervisningen och 148 ± 18 slag/min under särundervisningen (p=0,92). För flickorna var siffrorna 151 ± 18 respektive 158 ± 11 slag/min (p=0,20). Den uppskattade aktivitetsgraden låg hos pojkarnas medianvärde på 8 ± 1 (medianvärde ± kvartilavvikelse) under samundervisning och 7 ± 0,5 under särundervisning (p=0,20). För flickorna var siffrorna 8,5 ± 0,5 respektive 7 ± 1 (p=0,83).  Slutsats  Resultaten i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i varken upplevd eller faktisk aktivitetsgrad mellan sam- eller särundervisning när det inte fanns ett tävlingsmoment i undervisningen. Det bekräftar därmed studiens hypotes. / Aim  The aim of this study was to examine students perceived and actual level of activity in co-education and single-gender education without any competitive elements. The following questions were to be answered: What level of actual activity does boys and girls have respectively when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? What is the perceived level of activity among boys and girls when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? The hypothesis was that when the competitive element was excluded, no significant differences in either perceived- or actual level of activity would be found between the two forms of education.  Method  A quantitative method containing experiments and a survey was used to collect data for the study. 138 students between 12-13 years old participated. They wore heart rate monitors while they ran around an obstacle course to measure their actual level of activity. Afterwards they got to fill out a survey where they rated their perceived level of activity compared to other classes. Average heart rate of those who had co-education was then compared to those who had single-gender education. For the perceived activity levels the median was compared between the two groups.  Results  The boys average heart rate was 147 ± 18 beats/min (average ± standard deviation) during co-education and 148 ± 18 beats/min during single-gender education (p=0,92). For the girls those values were 151 ± 18 beats/min for the co-educated group and 158 ± 11 beats/min for the single-gender educated group (p=0,20). The median for the boys perceived level of activity was 8 ± 1 (median ± quartile deviation) during co-education and 7 ± 0,5 during single-gender education (p=0,20). For the girls the median were 8,5 ± 0,5 and 7 ± 1 respectively (p=0,83).  Conclusions  The result of the study shows that there were no significant difference in either perceived or actual level of activity between co-education and single-gender education when there was no element of competition. The hypothesis of the study was thus confirmed.