Syftet med denna studie är att med kvalitativ metod undersöka hur skolfaktorer påverkar till upplevelsen av stress hos stressade kvinnliga gymnasieelever samt hur dessa elever återhämtar sig från stressfyllda situationer. Åtta intervjuer analyserades med hermeneutisk ansats. Tolkningen av intervjuerna visar att det inte är enskilda skolfaktorer som stressar denna grupp av kvinnliga gymnasieelever, utan att det framförallt är brist i elevernas prioritering och strukturering av skolarbete som leder till stressfyllda situationer. Dessutom visar studien att denna grupp av elever sover fem – sex timmar per natt, vilket kan vara en bidragande orsak till svårigheter för eleverna att bemästra stressfyllda situationer. Eleverna i denna grupp buffrar stress och återhämtar sig genom att umgås med familj, vänner och husdjur.

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work. / Konsumtionen av alkohol i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt. Bland ungdomar ses en tendens till att de dricker oftare och mer. Alkoholvanor bland elever på det gymnasiala fordonsprogrammet har undersökts genom en enkätundersökning, för att belysa alkoholens effekter på eleverna och speciellt hur det påverkar deras skolsituation. Det har framkommit att de deltagande eleverna dricker oftare än landsgenomsnittet i Sverige och att tjejerna dricker oftare än killarna. Generellt upplevs ganska negativa fysiska och psykiska effekter av alkoholen dagarna efter, men eleverna upplever inte att det påverkar deras deltagande i skolarbetet.

Sammanfattning Gymnasiet är en frivillig skolform, men kräver samtidigt att eleven tar sitt ansvar för sin skolgång och närvaron blir därför av vikt. Då eleven har studiemedel, så är skolan skyldig att meddela om eleven inte läser på heltid.   Som lots eller klassföreståndare på Östrabo Yrkes så har jag märkt att det inte är lika självklart för alla elever att ta sitt ansvar att vara på skolan. Dessutom har detta problem diskuterats i media och även skolpolitiker har uppmärksammat detta problem med hög frånvaro i skolan.   Mitt syfte med undersökningen var att ta reda på vilka orsaker som var vanligast bland eleverna, till att inte vara närvarande på lektionerna i skolan.   Metoden som jag har använt mig av är en enkätundersökning bland treorna för respektive inriktning (Byggprogrammet: anläggning, husbygge, mureri, måleri och plåt; Elprogrammet: elteknik och datorteknik; Energiprogrammet; Fordonsprogrammet: gräv, personbil, reparation tunga fordon och transport; Hantverksprogrammet: båtbyggare, frisör, möbelsnickeri, och skrädderi och design) på Östrabo Yrkes.   De vanligaste orsakerna som kom fram var att elever är allmänt skoltrötta, stannar hemma för att de inte har fått tillräckligt med sömn, att de är morgontrötta och att de stannar hemma för att inte ha förberett sig inför prov.   Undersökningen visar att 73 % av eleverna hade varit hemma utan beviljad ledighet under sin gymnasietid. Den visar även att endast marginella skillnader mellan tjejer och killar.   Nyckelord: Frånvaro, gymnasieelever / Summary Swedish Upper Secondary Education is not compulsory but it still demands pupils to take responsibility for their schooling. So presence in school will be important. Since pupils benefit of study grants, teachers have to report when pupils don't study full time.   As a form teacher at Östrabo Yrkes I have noticed that it's not self-evident that all pupils take responsibility and attend classes. This has also been discussed in media and even school politicians have noticed the problem of pupils' frequent absence from school.   My aim with this survey is to find out the pupils' most common reasons for not attending classes.   My method has been to use a poll among pupils in the third grade alignments (The Construction Programme: Construction, Building Construction, Bricklaying, House Painting and Sheet-Metal Work; The Electrical Engineering Programme: Electrical Engineering and Computer Technology; Energy Programme; The Vehicle Engineering Programme: Excavator, Private Car, Repairing Trucks and Transport; The Handicraft Programme: Boat Building, Hairdresser, Cabinet-Making and Tailoring and Design) at Östrabo Yrkes.   The result gives the pupils' most common reasons for not attending classes. They are fed up with school on the whole. They stay home from lack of sleep. They are tired in the morning. They stay home because they haven't prepared for tests.   The survey shows that 73 % of the pupils had been absent without granted leave during their upper secondary education. It points to only minor differences between boys and girls.

Sammanfattning Konsten att skriva uppgiftsinstruktioner som alla, eller åtminstone de flesta, elever förstår drömmer många lärare om att behärska. Särskilt lärare som undervisar på distans med få eller inga möjligheter att följa upp elevens läsning med ett snabbt påföljande samtal om innehållet i den text eleven just läst. För hur går det till när elever läser och förstår uppgiftsinstruktioner? Påverkar dessutom elevens uppfattning om hur tydlig uppgiftsinstruktionen är, hur rolig, lätt eller intressant uppgiften verkar vara att genomföra; hur viktigt är det att en instruktion är   tydlig för hur uppgiften förstås eller uppfattas? Genom en empirisk, induktiv studie som följs upp av litteraturstudier för att förklara och tolka resultatet studeras här   tio gymnasieelevers läsning och förståelse av fyra uppgiftsinstruktioner från   kursen Svenska B. Tydlighet står i fokus. Två av uppgifterna är hämtade från Skolverkets nationella prov och två uppgifter är konstruerade av en enskild lärare. Elevernas (mottagarnas) förståelse jämförs med lärarens (sändarens) intention. Uppgiftsinstruktionerna (medierna) analyseras med hjälp av   Hellspong & Ledins textanalysmodeller i Vägar genom texten – Handbok i brukstextanalys från 1997. Resultatet av jämförelsen är att den grupp   elever som har svårast att uttrycka vad uppgifterna innebär med egna ord,   också har svårast att förstå dem. Det hindrar dem däremot inte från att   uppfatta att de förstår och svaret på lärarens vanliga fråga: om eleven har   förstått uppgiften, är enligt den här studien inte mycket värt. Elevens och   lärarens syn på vad kunskap och inlärning innebär påverkar stort, inte bara   svaret på frågan, utan även läsningen och förståelsen av   uppgiftsinstruktionen. Med hjälp av teorier kring läsning, läsbarhet,   hjärnans förmåga och omgivningens påverkan på inlärning diskuteras vad och   hur eleverna förstår och inte förstår i uppgifterna. Genom deras förståelse,   eller brist på sådan, aktualiseras och diskuteras frågor kring vad som är   viktigt vid utformning av text, på såväl ytligare som djupare nivåer, i uppgiftsinstruktioner.

Examensarbete 15 hp

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

Bakgrund Dagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år.   Syfte Syftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009.   Metod Tiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år. Han har sparat en del gamla dokument och därifrån har resultaten hämtats. De fyra olika testtillfällena är genomförda på samma villkor och rundan som mäter 2,5 kilometer är den samma.   Resultat 2009 års elever som är med i undersökningen var 52 stycken, 36 pojkar och 16 flickor. Urvalsgruppen från år 2000 innehöll 47 elever, 19 pojkar och 28 flickor. 1989 finns resultat från 40 elever, 22 pojkar och 18 flickor och 1985 finns 52 flickors resultat. Skillnaden i resultaten är tydliga mellan flickornas fyra olika testtillfällen. Medeltiden på flickornas resultat från 2000 är signifikant sämre än de övriga testtillfällena. Nästan 4 minuter och 40 sekunder skiljer medeltiden mellan 2000 och 2009. Mellan 2000 och 1989 skiljer det tre minuter och till medeltiden 1985 två och en halv. Det fanns en liten, men dock ej signifikant skillnad mellan pojkarnas resultat från2009, 2000 och 1989.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

Bakgrunden till studien grundas i att det har visat sig att utrikesfödda ungdomar tenderar att klara sig sämre än svenskfödda elever vad gäller läs- och skrivförmåga. Läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever är svårutredda och därför är en undersökning inom området viktig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger beskriver och resonerar kring sitt arbete med kartläggning av nyanlända elever och hur de går tillväga för att upptäcka och stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av specialpedagoger, speciallärare och lärare på språkintroduktioner i tre olika kommuner av varierande storlek. Studien visar att skolorna i ett tidigt skede använder sig av elevsamtal för att få en bild av skolbakgrunden. I övrigt visar sig inget systematiserat tillvägagångssätt, men ofta visar sig elevens kunskaper och svårigheter i det dagliga skolarbetet. Läraren baserar då, när det är möjligt också i samarbete med framförallt modersmålslärare, sin bedömning på sin tidigare erfarenhet och en uppfattning om vilken progression eleven bör göra under en bestämd tid. Ibland kan tester användas för att få en bild av elevens läs- och skrivförmåga. Det visar sig att åtgärderna sker på organisations- grupp- och individnivå. Oftast sker de på individnivå, och det kan då handla om läsövningar och kommunikationsövningar mellan lärare och elev, och kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd. Arbetet på gruppnivå är till stor del förebyggande, och det kan då exempelvis handla om att i grupp arbeta med den fonologiska förmågan, eller med läsprojekt. Organisatoriskt handlar åtgärderna till stor del om resursfördelning; de största personalresurserna finns i de grupper där de behövs mest, och olika former av nivågruppering.