Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa. Resultatet visade att lärarnas uppfattning om hälsa påverkar undervisningen och att eleverna kan ha påverkats av lärarens undervisning.Resultatet visar även att elever och lärare i stor utsträckning har en gemensam syn på den hälsoundervisningen som sker, men att det finns olikheter. Jämförelsen mellan lärarna och mot läroplanen visar att undervisningen sker på olika sätt och att viss undervisning prioriteras för annan undervisning.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov. Ett delsyfte har varit att undersöka om gymnasieeleverna har en hög datoranvändning. Även där har det fokuserats på hur många timmar de spenderar vid datorn efter skoltid och vad de själva anser om sitt beteende. Metod för undersökningen är kvantitativ metod i form av en enkät. Denna enkät har delats ut till 89 gymnasieelever som alla har varit över 18 år. Av resultatet framgår att det finns ett samband mellan de elever som använder datorn mest frekvent också är de elever som har stora sömnproblem. Resultatet visar även på att eleverna själva är medvetna om sina sömnvanor och att deras sömn inte är tillfredställande. Det är ungefär lika många elever som sitter vid datorn mest frekvent som också anser att de är datorberoende. Ungefär lika många elever sover mindre än vad som anses vara normalt.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers upplevda stressnivå över skolan. Forskningsfrågor som besvaras är om elever känner sig stressade i skolan och om det finns några skillnader mellan könen. Studien ger även svar på vilka faktorer som påverkar stressnivån i skolan. Undersökningen är kvantitativ och 68 informanter deltog. Resultatet visar att majoriteten av eleverna känner sig stressade över skolan, men även att stress kan visa sig vara både positiv och negativ. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen. En stor faktor som påverkar eleverna negativt är betygspress och det som påverkar eleverna mest positivt är peppen de får av sig själva i stressade situationer. Slutsatsen av studien är att stress är ett stort problem i gymnasieskolan, men även en bidragande faktor för motivation och effektivitet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa om det finns skillnader mellan elever som läser specialidrott på gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, när det gäller användning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frågeställningar: (1) Hur stor andel av eleverna som läser specialidrott- respektive inte läser specialidrott, har använt eller använder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta använder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen när det gäller tobaks- och alkoholanvändning och hur ser dessa skillnader i så fall ut? (4) Vilka är de främsta anledningarna till varför eleverna använder eller inte använder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att ämnet specialidrott har påverkat deras beslut att inte använda tobak och alkohol?   Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och en gruppenkät genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i två grupper utifrån hur de svarat på enkäten, en grupp med elever som läste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen.   Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter. Skillnaderna i användandet av snus var små mellan grupperna, 21 procent respektive 28 procent. Betydligt mindre andel specialidrottselever hade någon gång druckit alkohol, 66 procent jämfört med 83 procent. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter eller snusade gjorde det oftast mer sällan än en gång i månaden medan eleverna som inte läste specialidrott oftast gjorde det varje dag. När det gäller att dricka alkohol så var det vanligast bland specialidrottseleverna att dricka mer sällan än en gång i månaden och bland eleverna som inte läste specialidrott att dricka en till tre gånger i månaden. Det fanns en del skillnader mellan könen men den enda skillnaden som var signifikant var att fler pojkar i gruppen som inte läste specialidrott hade snusat någon gång. Av de eleverna i båda grupperna som inte rökte, snusade eller drack alkohol uppgav de flesta att de inte gjorde det på grund av hälsoskäl. Specialidrottseleverna drack alkohol för att bli mer sociala medan eleverna som inte läste specialidrott drack alkohol för att det är gott. Majoriteten av specialidrottseleverna anser att ämnet specialidrott inte påverkat deras beslut att avstå från tobak och alkohol.   Slutsats Färre elever som läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter och druckit alkohol jämfört med de som inte läste specialidrott. Specialidrottseleverna som rökte cigaretter och drack alkohol, gjorde det mer sällan än de elever som inte läste specialidrott. Eleverna i grupperna dricker alkohol av olika anledningar. Hälsan och att kunna prestera bra i sin idrott är av stor betydelse för specialidrottseleverna och de främsta anledningarna till att så få elever använde tobak och alkohol. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

There are some students who leave their studies. How can this be explained? Are present day high school students satisfied with their choice of school or the courses they have chosen? How did they decide what to study in upper secondary school? The main focus of this study is to examine the factors that influence the decision making of young people when it comes to choosing schools, their educational ambitions, and finally their focus on grades in Upper secondary school.     The study is based on the quantitative method, extracting its results through a poll conducted at an upper secondary school. The target audience of this poll was students that are completing their second year.  A statistical analysis of the results was carried out and the results were then presented by relevant diagrams. This is followed by a discussion of both the results and methods. The results indicate that a large number of the students are satisfied with their choice at upper secondary school. Additionally, students with parents that have obtained a university degree are more likely to strive for a university degree than those with parents without higher education (the ratio is 75 vs. 64%). This result was not unexpected since previous research in the same area show similar results.  That is to say, the educational background and the cultural capital of parents is a more significant driving factor for student ambition than ethnic background.  An interesting and rather unexpected result is that students within this sample, with immigrant backgrounds show greater academic ambitions compared to students whose parents were born in Sweden.Furthermore, the study aimed at capturing the pupil’s perception of their future and also what they perceived as important for them. The results reveal that the students had a fairly realistic view on their future and about 90% of the students thought that it is important to own a property and have a permanent job before they reach the age of 35.

Syftet &amp; frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

Vår studie bygger på  fokusgruppintervjuer gjorda med elever vilka går första året på gymnasiet på studieförberedande program. Vi har riktat in oss på området ekvationer och algebra. Där har vi undersökt dels vilka lösningsstrategier  elever  föredrar och vilka svårigheter som är vanliga, och dels vilka attityder  elever har kring detta område  samt  vad som orsakar dessa. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. I analysen använde vi oss av en vidgad definition av ordet lösningsstrategier som innefattar både vilka matematiska modeller och strategier som eleverna använder samt hur de går tillväga när de kör fast på en uppgift. Elevernas attityder kategoriserades utifrån en modell  tagen  från en tidigare gjord studie om elevattityder till just matematik. Våra resultat visar att elever föredrar naturliga tal som svar, att de ser algebraiska uttryck som kan förenklas vidare som ofullständiga samt att deras matematiska språk har vissa brister. Det framkommer att elevers attityder till ekvationer och algebra är föränderliga och att eleverna i första hand uppger att det är läraren som har betydelse för detta, men att det egentligen finns fler orsaker som påverkar. Elever med mer erfarenhet av algebra och ekvationer ger  ett säkrare intryck i diskussioner på detta område och uppger att de har en högre upplevd kompetens. Med anledning av detta föreslår vi en utvidgning av  arbetets ursprungliga attityddefinition, där även erfarenheter ingår.

I denna uppsats kommer vi belysa hur gymnasieelever på olika sätt uppfattar miniräknare och vilka för- och nackdelar som kunde urskiljas i deras uttalanden. Resultaten i denna uppsats utgår från en enkätundersökning som genomfördes på 101 gymnasieelever. Under bearbetningen av empirin krävdes det att vi tolkade vissa öppna svar, vilket gjordes med hjälp av tidigare forskning och redan formulerade användningsområden för miniräknare. Då denna studie i första hand är kvantitativ kommer de flesta resultat presenteras i form av tabeller och diagram. Vi kommer sedan utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen mediering, socialisering och looping-effekter är centrala och används när vi för diskussionen kring de resultat som studien frambringat.

År 2012 utkom en studie Lika för alla? – Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år (2012). I den har skolinspektionen samlat in och rättat om nationella prov. Syftet har varit att kontrollera att kvalitén upprätthålls, genom att analysera om ursprungsrättare gör korrekta bedömningar av uppsatserna. Resultaten visar att nästan varannan uppsats i svenska B på gymnasiet får ett avvikande betyg mellan lärarna och kontrollanterna. Läraren sätter allt som oftast ett högre betyg än kontrollanten (2012:17-18). Exakt vad skillnaderna är framkommer inte. I den här uppsatsen granskar jag nationella prov som är skrivna av gymnasieelever i årskurs 3 år 2010. Eleverna har haft i uppgift att skriva debattinlägg, nöd och lust som behandlar äktenskapsrelaterade frågor. Dessa uppsatser har jag analyserat utifrån två aspekter. En form av innehållsanalys där jag har granskat elevernas subjektsperspektiv, samt en argumentationsanalys utifrån Palmérs och Östlund– Stjärnegårdhs modell i Bedömning av elevtext- en modell för analys. Syftet har varit att undersöka hur gymnasieelever argumenterar och vilka subjekt som är vanligast, samt om det fanns några betygs– och könsmässiga skillnader mellan dem. Mitt material är begränsat och på så sätt går det inte att dra några generella slutsatser. Men resultaten visar bland annat att eleverna oftast använder sig av aktörer i texterna och att pojkar tenderar att använda företeelser/ förnimmelser och organisationer som subjekt medan flickor använder individer som: barnen, föräldrarna eller Gyllenhammar. Resultaten kan vara kopplade till vad annan forskning visat vad beträffar genusskillnader, där män och kvinnor anses ha olika samtalsstil. Mäns stil anses vara opersonligare och mer distanserad medan kvinnors samtalsstil är mer samhörighetsskapande och privat. När det gäller argumentationsanalysen så har inte några tydliga genusskillnader framkommit. Men när det gäller betygen så har jag framförallt urskilt två tydliga kvalitetsdrag: graden av personlighet och förekomsten av en tydlig tes. De godkända eleverna är minst personliga, de diskuterar äktenskap och skilsmässa utan att använda personliga erfarenheter. De väl godkända eleverna är mest personliga och på gränsen till privata. De beskriver utelämnade skildringar och känslor kring framförallt skilsmässor. Medan de mycket väl godkända eleverna inte är lika personliga utan debatterar utifrån ett samhällsperspektiv. Lite drygt hälften av eleverna har otydliga teser i sina texter. Det innebär att de har en tes inledningsvis som de senare argumenterar mot. Eleverna debatterar på så sätt inte, de diskuterar. Faktum är att två av de godkända eleverna inte har någon tes alls. Samtliga av de väl godkända eleverna har teser, men dessa blir otydliga då de argumenterar mot dem i slutet av debattinlägget. De mycket väl godkända texterna har teser som följer som en röd tråd genom texterna.

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding.