Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar. Hos flickorna fanns även en signifikant koppling mellan användande av sociala medier och endogen eller inifrån kommande stress. Flickornas användande av mobiltelefon nattetid uppvisade positiva korrela­tioner till såväl sömnsvårigheter som flera exogena eller utifrån kommande stressvariabler. Hos pojkarna fanns en signifikant koppling mellan sömnsvårigheter och frek­vensen hos deras Facebook-användande. Den exogena stresskänslan av svårighet att klara av vardagens krav hade hos pojkarna ett signifikant sam­band till vanan att gå in på Facebook under lektionspassen, medan hos flickorna samma stress­variabel var signifikant kopplad till vanan att läsa och skriva SMS på natten. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att flickor generellt uppvisade ett starkare samband mellan stress och användning av sociala medier än pojkar.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att kartlägga kostvanorna hos gymnasieelever i årskurs 3. Frågeställning 1 – Finns det några skillnader i kostvanor mellan icke idrottande elever och idrottande elever? Vilka är i så fall skillnaderna? Frågeställning 2 – Finns det några skillnader i kostvanor utifrån följande faktorer: Kön, föräldrarnas utbildning, betyg från högstadiet, socioekonomisk status, rökning och religiöst engagemang? Vilka är i så fall skillnaderna? Metod Vi har använt enkätundersökning som metod. 283 elever från sex slumpvist utvalda Nationella Idrottsutbildningsgymnasieskolor (NIU) från Stockholms län fyllde i enkäten. Resultaten har sammanställts i SPSS och jämförts med tidigare studier. Resultat Idrottande elever åt mer regelbundet än icke idrottande elever. Bland övriga faktorer skiljde det sig mellan pojkar och flickor vad gäller intag av frukt, grönsaker (flickor oftare än pojkar) och protein (pojkar oftare än flickor). Elever som bodde i radhus åt mer regelbundet och en bättre sammansatt kost än de som bodde i hyresrätt, bostadsrätt eller villa. De som bodde i hyresrätt åt mindre regelbundet än övriga grupper och hade en sämre näringssammansättning i kosten. De elever som hade lägre betyg från högstadiet åt mindre regelbundet frukost, frukt och grönsaker än elever med högre betyg. Elever som rökt cigaretter veckan innan undersökningen åt sämre än de som inte rökt. Slutsats Överlag hade eleverna idag mer regelbundna kostvanor än i tidigare studier. Dock så äter de fysiskt aktiva eleverna för få mål mat om dagen, jämfört med rekommendationer som finns i vårt forskningsläge, då speciellt mellanmål. Konsumtionen av frukt var den minst regelbundna enligt våra resultat. De elever som idrottade, bodde i radhus/kedjehus, hade bra betyg från högstadiet och inte rökte, hade bäst kostvanor. De som åt sämst var de som inte idrottade, hade mindre bra betyg, bodde i hyresrätt och rökte. Vi har en idé om att en ökad fruktkonsumtion kan leda till att eleverna äter fler mellanmål om dagen.

Syftet med rapporten var att studera, tolka och försöka finna svaret på hur gymnasieelever ser på motivation och vad motivation betyder för dem. Det finns flera tidigare studier utförda inom området, där forskarna försöker tolka, förstå och förklara begreppet motivation Kortfattat och summerat kan motivation definieras på följande sätt. Motivation har många olika betydelser, för varje enskild individ har det sin egen betydelse. Yttre motivationsfaktorer är något individen generellt påverkas av, men den inre motivationen är strängt personlig. Den inre drivkraften som motiverar och får individen att gå vidare, är en känsla och en sinnesstämning, en självupplevd positiv erfarenhet som ger vällustkänslor och därmed ökad motivation. Resultatet i min rapport visar att motivation är styrd av flera faktorer. Positiva känslor, meningsfulla uppgifter och belöningar återkommer i deras svar, men även att personer i individens omgivning påverkar. Däremot ger känslor av motgång negativa upplevelser, vilket resulterar i att uppgifter blir svårare att genomföra.   Gymnasieelever, gymnasiestudier, motivation, studiemotivation.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i upplevelse av självkänsla, ångest och depression samt att koppla det till prestation hos gymnasieelever. Studien granskar även genusskillnader. Datainsamlingen sker med ett eget instrument för bakgrundsvariabler samt med beprövade instrument för självkänsla, ångest och depression. För att mäta elevernas prestation används elevers enskilda provresultat. Resultaten visar att det inte finns något samband mellan elevers grad av självkänsla, ångest och deras prestation. Depression har ett negativt samband med prestation. Vad det gäller ångest, depression och självkänsla finns det starka negativa samband. Flickor visar lägre grad av självkänsla och högre grad av ångest än pojkar. Pojkar och flickor skiljer sig inte åt på depressionsnivån. Slutsatserna är att trots att flickor har lägre självkänsla, mer ångest och lika hög grad depression som pojkarna, presterar de lika bra som dem.

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkät till fyra olika program på en gymnasieskola kunde skillnader och likheter påvisas mellan dessa. Resultat som enkätundersökningen visar är till exempel att förekomsten av mobbning var som störst på ett studieförberedande program och som minst på ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat är att elever på ett kvinnligt dominerat program är mer benägna att ingripa vid mobbningssituationer jämfört med elever på ett manligt dominerat program.

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om elever upplever stress i samband med sina studier. Vi är även intresserade av att se om avslappningsövningar på skoltid kan sänka upplevd stress. Undersökningen kommer även att genomföras så att data kan analyseras ur ett genusperspektiv. Detta syfte har undersökts utifrån dessa frågeställningar: Hur ser stressnivåerna ut för denna population jämfört med nationella nivåer? Vilken effekt har avslappningsövningar på elevernas upplevda stressnivåer? Hur skiljer sig resultaten mellan flickor och pojkar?   Metod Studien har genomförts som en kvantitativ undersökning, en kombinerad tvärsnitt- och kvasiexperimentell studie, där insamlingen av data skett genom två stycken enkätundersökningar i tre klasser samt ett kvasiexperiment i två av dessa. Kvasiexperimentet har bestått utav muskulära avslappningsövningar i form av ett förinspelat program av fil dr Lars Eric Uneståhl som eleverna tagit del av vid sex tillfällen i samband med skolidrotten.   Resultat Resultatet visar att eleverna i populationen upplever stress i hög grad i samband med skolan och i skolrelaterade situationer som t.ex. på grund av läxor och prov. Jämförelsen mellan resultaten ifrån denna studie och nationella nivåer visar även att denna population är mer stressade än genomsnittet. I likhet med de nationella siffrorna visar även resultaten av denna studie att flickorna upplever sig mer stressade än pojkarna. Effekten av avslappningsövningarna på elevernas upplevda stress är dock svår att påvisa.   Slutsats Eleverna i denna grupp upplever stress i samband med ett flertal skolrelaterade situationer. Ifall avslappningsövningar som stressreducerande metod har effekt på denna grupp är inte säkerställt. Att behovet av stressreducerande övningar för dessa elever finns är dock mycket påtagligt då en mycket stor del, framförallt av flickorna upplever sig stressade.

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan.

No description available.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande. Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan. Under inspelningarna läste eleverna en text ur ett läromedel som används i Svenska som andraspråk A på gymnasiet, och här analyserades förutom uttal även deras förståelse av ord och begrepp. Slutligen studerades några texter som skrivits av de tre eleverna, och feltyper analyserades kontrastivt mot persiskan. Syntax, form och vokalsystem i svenska och persiska  undersöktes, för att kunna påvisa interferens från hemspråket i elevernas svenska. Resultaten visar interferens från hemspråket dari i både muntlig och skriftlig svenska. Feltyperna är rak ordföljd efter adverbial samt avsaknad av formellt subjekt och obligatoriskt pronomen som subjekt. Osäkerhet om bestämdhet, former i plural och singular samt verbformer i infinitiv och presens förekommer också. Svenskans rundade vokaler vållar svårigheter och uttalas som /e/ eller /i/. Läsförståelsen ligger på en mycket låg nivå, och många ord och uttryck i texterna är obekanta. Interaktionens betydelse i andraspråksinlärningen betonas, och att samtala med infödda kamrater och tillsammans förhandla om språkets former och uttryckens exakthet är exempel på stöttning. Elevernas brister i läsförståelse är stora, och det kan ifrågasättas huruvida dessa elevers lärande på gymnasiet ligger inom vad Vygotsky kallar den proximala zonen.  Andraspråkselevernas språkutveckling är alla lärares ansvar, och de behöver tid för att ha möjlighet att utveckla sina färdigheter svenska och samtidigt erövra de kunskaper som krävs i programmet via det nya språket. Nyckelord: andraspråksinlärning, gymnasieelever, interferens, interaktion, läsförståelse, persiska,