Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna.Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden.Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka faktorer som motiverar gymnasielever i ÅK 1-3 att studera och lära sig mer.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation och motivationsteorier. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se:1. Vilka faktorer motiverar elever att lära sig?2. Vilka motivationsfaktorer kan påverkas av lärare och vilka ligger utanför lärares påverkan?Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna motiveras av olika faktorer som samspelar med varandra. Yttre motivationsfaktorer såsom intressant och praktiskt användbart studiematerial, goda resultat för att nå högre betyg eller relevanta kunskaperna för deras framtida yrke är bland de viktigaste. Respondenterna visar en betydande resultatorientering, men även inre motivationsfaktorer och lärares aktiviteter i klassrummet är av betydelse.

Jag ville undersöka om man kan använda en PowerPoint somläromedel för att elever ska få kunskap om och förstå vikten avkällkritik. Jag ville få svar på hur eleverna resonerar när de hittarkontrasterade källor som berättar om samma sak men ur olikasynpunkt. I undersökningen kan jag också få veta hur jag sompedagog kan underlätta inlärning av källkritik med hjälp av en historiafrån svunnen tid som kräver förklaring inom områden somnyhetsförmedling, arbetslöshet, svält och prostitution.I undersökningen ingick 19 elever ur medieprogrammet från ålder 16 -18 år som blev tilldelade olika material men som handlade om sammahistoria. Därefter genomfördes en diskussion om inlärning, källkritik,läroböcker och den digitala presentationen vilket resulterade i enjämförelse. Att få elever själva känna ett behov av att ifrågasätta källorär starkt kopplat till mitt arbete om Jack the Ripper eftersom historieninnehåller många teorier och spekulationer.Den digitala presentationen i sig ger inte elever totala ämneskunskaperi källkritik utan det är i samspel i diskussioner med lärare ochklasskamrater där eleverna kan närma sig ett flertal av olika kurser ochmål. Presentationen kan således inspirera eller engagera till attanvända sig av denna pedagogiska undervisningsmetod.

Vaccintvivel finns runt om i världen. Detta tvivel kan beskrivas som en rädsla och osäkerhet för vaccin eller att man inte accepterar vaccin som ett pålitligt läkemedel. Hos elever har vaccintvivel visat sig vara kopplat till bland annat nålfobi eller en rädsla för biverkningar. Andra avgörande faktorer för elevers negativa attityd mot vaccin är låg ålder och att de studerar på en yrkesförberedande skola. Ett antal undersökningar har även visat att en stor andel av eleverna saknar både erfarenhet av sådana sjukdomar som vaccin förebygger och en förståelse för vaccintillverkningsprocessen.  Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur gymnasieelever i det naturvetenskapliga programmet i Sverige uppfattar vaccin, vilka faktorer som kan ligga bakom deras uppfattningar och de didaktiska följderna. Undersökningen genomfördes genom en kombination av en enkät och intervjuer där data från båda redskap sammanställdes och jämfördes för att ge undersökningens resultat. Sammanlagt deltog 56 elever från tre klasser i södra Sverige i enkäten, och 8 av dem intervjuades. Resultatet visade att gymnasieelever i Sverige som läser det naturvetenskapliga programmet har en positiv inställning till vaccin och att få av deltagarna trodde på konspirationsteorier. Troligtvis berodde elevernas positiva inställning till vaccin både på programmet de läste och deras höga ålder (18 år). En känsla av obehag, nålfobi eller rädsla för biverkningar fanns hos eleverna, oavsett om de var kritiska eller positiva till vaccin. När det kom till obligatorisk vaccination ställt mot fritt val var elevernas åsikter delade. Det visade sig även att eleverna var osäkra på om vaccin innehåller tungmetaller och om vaccin fungerar på bakterier. Några deltagare tyckte även att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt på allmänheten.  Utifrån undersökningens resultat är en rekommendation att lärare i undervisningen pratar om biverkningar, nålfobi, tungmetaller och bakteriesjukdomar som vaccin förebygger. Elever bör även få undervisning om vaccintillverkningsprocessen, eftersom några tyckte att vaccinet för Covid-19 hade använts för snabbt. Antagligen hade de tyckt annorlunda om de hade känt till hur omfattande och noggrann utvecklingsprocessen av detta vaccin i själv verket var. Avslutningsvis är en rekommendation utifrån denna undersökning att eleverna utför en klassdebatt i frågan om vaccination ska vara ett fritt val eller obligatoriskt. Syftet med detta är att eleverna ska förstå konsekvenserna av de två alternativen.

<p>Validerat; 20101221 (root)</p>

This thesis examines the use of posture verbs among students in upper secondary education. Posture verbs are difficult to differentiate between and have a wide semantic range. The aim of this study is to examine how often students studying Swedish as a second language (SSL) in upper secondary education use posture verbs in the production of texts in comparison to students studying Swedish. The research material for this study is comprised of two parts. The first part consists of 68 student texts, taken from the Swedish National Test 2015 in the courses of Swedish 1 and SSL 1. The second part consists of a questionnaire which requires an active choice of a posture verb by the participant. The study reveals that native speakers of Swedish use posture verbs twice as often as SSL-learners when writing. The study also reveals a small difference between the student groups concerning their use of posture verbs as opposed to copula sentences. This signifies an uncertainty surrounding the context in which these verbs are used.

<p><em>Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom </em>är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.<strong></strong></p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur medvetna gymnasieelever är om it-säkerhetshot och risker på Internet. Detta har gjorts genom att först undersöka aktuella hot genom att studera trendrapporter från ledande it-säkerhetsföretag. Denna information har sedan använts i en enkät för att ta reda på kunskapen och medvetenhetsnivån om dessa it-säkerhetshot bland gymnasieelever i Uppsala. Studien visar att det finns ett behov av utökad kunskap inom området. I resultatet kunde särskilda brister ses i de sociala aspekterna av it-säkerhet. Undersökningens resultat kan användas som stöd vid framtagandet av utbildning inom risker och hot på Internet.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer. Eleverna upplever att de själva kan påverka stressen, vilket kan tyda på intern locus of control och hög tolerans mot stress enligt krav-kontrollmodellen. Elevinflytandet är å andra sidan begränsat, vilket tyder på motsatsen. Elevernas studiesituation och välmående påverkas negativt av studierelaterad stress. Eleverna tillämpar både emotionsfokuserad och problemfokuserad coping, men har olika preferenser. Studiens slutsatser är följande: problemfokuserad coping är bättre än emotionsfokuserad coping för att reducera studierelaterad stress, betygshets är kontraproduktivt och höga krav på elever är bra om det kombineras med hög kontroll i form av elevinflytande.