This study investigates upper secondary school students’ opinions on working with a computer simulation in microbiology. During one lesson, the students got to work with the simulation and answer questions about what was happening in the simulation. Collection of data was made through observation, surveys and interviews. The result shows an overall positive attitude among the students towards working with simulations in biology class. Despite this, using simulations as a learning tool can not be recommended without reservation. It is of importance that the simulation to be used is carefully selected according to learning goals and that students are supported in their interpretation of the simulation. The most important support is the teacher explaining what the simulation is showing.

Syftet med den här studien är att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om vetenskapligt skrivande samt att se om det finns några skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1 och årskurs 3. Informanterna är gymnasieelever som går studieförberedande program. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med elever på två olika skolor i södra Sverige. Studien utgår från den sociokulturella teorin och har en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att det vetenskapliga skrivandet är nödvändigt, men att det uppfattas som komplicerat. Ett annat resultat visar att eleverna ser olika funktioner med vetenskapligt skrivande, exempelvis inför vidare studier och i arbetslivet. Skillnaderna mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna är inte så tydliga, dock skiljer det sig i hur de uttrycker sina uppfattningar. Eleverna i årskurs 3 ger mer utvecklade resonemang om begreppet vetenskapligt skrivande än eleverna i årskurs 1. Resultatet visar även att det finns skillnader mellan elevernas uppfattningar i de olika årskurserna vad gäller förförståelsen av begreppet vetenskapligt skrivande.

Introduktion/bakgrund: Dagens ungdomar är stillasittande stora delar av dygnet, framför allt i skolan. Rygg- och nacksmärta uppkommer på grund av dysfunktioner i rörelseapparaten, men påverkas även negativt av psykiska faktorer. Studier har visat att kvinnor har ont i större utsträckning än män. Alla elever som läser på gymnasienivå ska erhålla viss del undervisning gällande ergonomi samt hur man kan arbeta för att främja en god hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av rygg- och nacksmärta hos gymnasieelever samt jämföra om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Dessutom syftade undersökningen till att ta reda på om elever tillämpar kunskap om ergonomi i sin vardag. Metod: För att besvara syftet valdes en kvantitativ kunskapsansats. Undersökningen är en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Åtta skolor i olika kommuner kontaktades med efterfrågan av gymnasieklasser årskurs tre med god läs-och skrivförståelse i svenska. En deskriptiv analys gjordes på den insamlade datan avseende kön, ålder, upplevelse, lokalisation och skattning av smärtan. Resultat: Av 49 tillfrågade elever svarade 73% att de upplevde smärta i rygg, nacke eller i både rygg och nacke. Av kvinnorna svarade 79% att de upplevde smärta och 65% av männen. Av de elever som hade medverkat i undervisning av ergonomi angav 69% att de använde sig av kunskapen från lektionerna. Konklusion: Utbredning av rygg- och nacksmärta bland de tre inkluderade gymnasieklasserna är hög. Kvinnorna har smärta i större utbredning än männen. Många, men långt ifrån alla, av eleverna använder sig av kunskapen från lektionerna om ergonomi.

Året 2011 genomfördes en enkät om begreppen förändring och förändringshastighet på fem gymnasieskolor i Sverige. Samma år infördes rubriken "samband och förändring" under det centrala innehållet i kursplanen i, matematik, Gy11, bland annat inspirerat av PISA:s ramverk (Skolverket, 2011), och många begrepp och moment har flyttats under den här rubriken. Enkäten bestod av 21 frågor och genomfördes av 109 elever i årskurs 2 på två program (naturvetenskap och teknik). Denna var en översättning av ett test som används i ett projekt i USA. Projektet i USA undersökte inverkan av en modellbaserad matematikkurs som del av en sommarskola på studenternas resultat på deras första matematikkurs på högskolan. Enkäten har tidigare använts i tre år som pre-test och post-test på sommarskolan i USA. Resultatet från enkäterna i post-test och från första matematikkursen på högskolan visar en anmärkningsvärd utveckling för studenter som har deltagit på den modellbaserade kursen i matematik. Uppgifterna på enkäten täcker de fyra områdena och kategorierna: algebraiska formler (5 uppgifter), grafiska tolkningar (8 uppgifter), symboliska tolkningar (4 uppgifter) och kontextuella tolkningar (4 uppgifter). I uppsatsen genomförs och redovisas för en första preliminär analys av det hittills obearbetade datamaterialet. Fokus i uppsatsen är att kartlägga vad svenska gymnasieelever kan om begreppet föränderingshastighet och medelförändring, samt för att undersöka underliggande orsaker till missuppfattningar om begreppet förändringshastighet.

Denna uppsats handlar om fundamentalism där fokuset kommer vara på hur gymnasielever resonerar kring ämnet samt vilken syn eleverna har om hur fundamentalism behandlas i skolan. Detta är en intervjustudie som är genomförd med hjälp av en hermeneutisk metod, metoden handlar kort om att tolka vad personen verkligen menade. Uppsatsen behandlar även historien kring fundamentalism, definitioner, karaktärsdrag och hur man arbetar med ämnet i skolan med fokus i religionsundervisningen. Målet med uppsatsen är att få en förståelse om hur elever uppfattar ämnet för att förbereda mig själv som framtida lärare. Det man slutligen kan se i uppsatsen är att större delen av elever inte har någon kännedom om fundamentalism och många har inte ens hört talas om begreppet tidigare. De få elever som hade hört om fundamentalism var antingen intresserade i religionsämnet eller troende inom någon religion. Dessutom var det endast en av de medverkande som hade behandlat fundamentalism i skolvärlden.

Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse varför gymnasieelever särskriver. I undersökningen analyserades ett urval elevuppsatser från tre gymnasieklasser, i årskurserna ett och tre, för att se vilka typer av särskrivningar som förekom. Särskrivningarna delades in i olika kategorier beroende på förledets ordklasstillhörighet, om det var ett flerstavigt förled eller om förledet innehöll diakritiska tecken. Ett samband mellan elevuppsatsernas och samhällets särskrivningar (reklam, skyltar, matvaruförpackningstexter) undersöktes. För att få ytterligare förståelse i elevernas sätt att särskriva intervjuades respektive klasslärare om fenomenet särskrivning och hur de arbetar med att förebygga dessa. Resultatet som visades var att flerstaviga förled samt när förleden var substantivistiska var de faktorer som dominerade bland särskrivningarna i undersökningen. Av lärarintervjuerna drogs slutsatsen att den troligtvis största bidragande faktorn till särskrivningar hos gymnasieelever var påverkan från det engelska språket i det svenska språket. Slutsatsen som drogs utifrån min undersökning var att det inte gick att bevisa att engelskan var den största bidragande faktorn, utan detta gick bara att spekulera kring.

Detta arbete syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever historiebruk, samt hur dessa upplevelser relateras till vad styrdokumenten säger om historiebruk. I detta arbete kommer vi att definiera historiebruk och andra relevanta begrepp till vårt arbete och sedan belysa hur begreppet pratas om i forskning och i skolkontext. Det är en kvalitativ intervjustudie där fyra elever intervjuats med semistrukturerat format. Materialet från dessa intervjuer har sedan transkriberats, tolkats och analyserats djupgående. Vad studien visar är att elever har starka upplevelser av historia som dels ett sätt att utbilda och lära sig från tidigare misstag som nu kan appliceras för att göra nutid och framtid bättre. Samt att det i film och sociala medier finns stor användning av historia, eleverna pratar om det som dels lärorikt men även underhållande. Det finns en viss dissonans i hur eleverna uppfattar och definierar historiebruk i relation till hur styrdokumenten formulerar det. Den historiska referensramen och nutidsförståelsen hos eleverna påverkar deras förståelse av historiebruk. Resultaten från studien ska inte appliceras i någon generaliserande aspekt, då urvalet inte kan sägas vara representativt för gymnasieelever i sin helhet. Däremot ger det insikter kring hur historiebruk kan upplevas av individer.

När elever gör systematiska räknefel i matematik så tyder det på att de har missuppfattat nå-got i matematiken. En missuppfattning kan bero på övergeneralisering vilket innebär att en elev lär sig en ny regel och eleven tror att denna gäller i flera situationer och på så sätt över-generaliserar eleven den nya kunskapen - vilket leder till felaktiga antaganden. Detta beror oftast på bristande förkunskaper eller bristande undervisning. Denna studie syftar till att bely-sa hur tre gymnasielärare bemöter elevernas missuppfattningar inom algebra. Studien under-söker alltså vilka möjligheter och utmaningar som lärare ser med att arbeta med elevernas missuppfattningar. I studien används en kvalitativ metod genom en intervju och ett induktivt angreppssätt för analys. Datainsamlingen började med ett elev test. Testets syfte var att avslö-ja eventuella missuppfattningar som eleverna i matematik 2b på gymnasiet hade. Därefter genomfördes en intervju med den undervisande läraren för att diskutera dessa missuppfatt-ningar och hur läraren försöker att hantera dem. Analysen av det insamlade materialet visade bland annat att endast endast 46% av eleverna svarade rätt på uppgiften 5x ∙ 3x =. Det vanli-gaste felsvaret var 15x vilket tyder på att eleverna möjligtvis missuppfattat vad till exempel 5x betyder. Studien presenterar tre lärares sätt att undervisa i områden som elever ofta får missuppfattningar kring. Resultatet visade att de tre lärarna hade olika förhållningssätt till elevernas missuppfattningar och hur de arbetade med dem. En av lärarna arbetade till exem-pel inte alls med missuppfattningar utan fokuserade på det rätta sättet att räkna. En annan lä-rare diskuterar ofta missuppfattningar med eleverna men nämner även att många missupp-fattningar är svåra att förutspå: “en missuppfattning som jag tänkt inte borde vara en miss-uppfattning blir en missuppfattning”. Hur lärare gör och kan göra för att arbeta med missupp-fattningar diskuteras och bland annat diskuteras betydelsen av att visa på varför i matematik. / When students make systematic calculation errors in mathematics, it indicates that they have misunderstood something in mathematics. A misconception may be due to overgeneralization having to cause a student to learn a new rule and eleven believe that this information in seve-ral situations and thus eleven overgeneralizes the new knowledge - choices lead to erroneous assumptions.This is often a lack of  prior knowledge or lack of teaching. This study aims to shed light on how three high school teachers respond to students' misconceptions in algebra. The study thus examines the opportunities and challenges that teachers see in trying to counteract the students misconceptions. The study uses a qualitative method through an in-terview and an inductive approach to analysis. Data collection began with a student test. The purpose of the test was to reveal any misconceptions that the students had. An interview was then conducted with the teaching teacher to discuss these misconceptions and how the teacher tries to deal with them. The analysis of the collected material showed, among other things, that only 46% of the students answered the question  5x ∙ 3x = correctly. The most common incorrect answer was 15x, which indicates that the students may have misunderstood what, for example, 5x means. The study presents three teachers' ways of teaching in areas that stu-dents often get misconceptions about. The result showed that the three teachers had different approaches to the students' misconceptions and how they worked with them. For example, one of the teachers did not work at all with misconceptions but focused on the correct way of calculating. Another teacher often discusses misconceptions with the students but also men-tions that many misconceptions are difficult to predict: "a misconception that I thought should not be a misconception becomes a misconception". How teachers do and can do to counteract misconceptions is discussed and among other things the importance of showing why in mathematics is discussed.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper som associeras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olika referenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrån teorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan ses som sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever från olika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotre personers enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elev samt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- eller yrkesförberedande program. Hypotesen var att en aktiverad effekt av en generell standard för en programtyp skulle skilja sig åt mellan programtyperna. Det fanns en signifikant skillnad i uppfattning om den typiska eleven från respektive programtyp. Dock fanns inga signifikanta skillnader kring den specifika eleven mellan programtyperna och således aktiverades ingen effekt av standarden.

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda på kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag ville ta reda på om kommunikationen inverkar positivt på elevers matematikförståelse dvs. gör att de klarar kurserna bättre. Eftersom jag arbetar med elever på gymnasiet har fokus varit på gymnasieelever. För att få svar på min fråga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförståelse. Jag har också intervjuat fem gymnasieelever för att få reda på deras erfarenheter och åsikter om kommunikationens betydelse. Dessa elevers resultat på prov, före och efter det att deras undervisning har innehållit mer kommunikation, har jämförts. Resultatet från intervjuerna visar att eleverna ansåg att det som haft störst betydelse för att de lyckats bättre på prov var att det varit en liten grupp tillsammans med att vi pratat och diskuterat uppgifter och lösningar mer. En slutsats man kan dra av detta är att vi lärare bör försöka öka den matematiska kommunikationen med och mellan eleverna.