Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context. Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis.  Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent. The fact that not all students have access to school libraries makes it difficult to come to any conclusions regarding this matter. It also seems to be an uncertainty regarding the students’ knowledge about their school library and its resources.

Detta är en kvantitativ studie som mäter svenska gymnasieelevers alkoholbeteende, attityder till alkohol och skolans ANDT-undervisning, samt om samband mellan dessa existerar. Urvalet består av 101 gymnasieelever från fem klasser i årskurs ett från en skola Uppsala. All data har samlats in via enkäter som fylldes i av respondenterna under skoltid. Bearbetning och analys av data skedde i programmet SPSS och Statistica. Intressanta fynd visar bland annat att det inte finns några skillnader mellan könen i alkoholbeteende och att konsumtionen av alkohol korrelerar med ålder vid alkoholdebuten. Ju tidigare alkoholdebuten sker desto mer frekvent alkoholanvändning. Vidare visar resultaten att eleverna är ganska negativt inställda till alkohol, men i överlag inte så positiva till skolans drogförebyggande arbete. Diskussionen når slutsatsen att det förebyggande arbetet som strategi är nödvändig för att minska alkoholanvändningen bland ungdomar. För att uppnå större framgång bör metoden dock nyanseras och bättre utgå från vetenskapliga utvärderingar.

I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

Denna uppsats handlar om gotländska ungdomars attityder till och bruk av dialekt, samt gotländska svensklärares inställning och utformande av dialektundervisningen i skolan. Informanterna består av 81 gymnasieelever från två gotländska gymnasieskolor, samt tio svensklärare från samma skolor. Informantgrupperna har besvarat varsin enkät. Undersökningen visar att majoriteten av de gotländska ungdomarna talar dialekt, och att gotländskan är den mest använda. De elever som talar dialekt anger att de brukar variera dialektbruket efter situation, och att de pratar mindre dialekt i formella sammanhang. Flera upplever att gotländskan har en lägre status i jämförelse med rikssvenska. Lärarna i undersökningen använder sig gärna av TV-program och besök utifrån under arbete med dialekter. Undervisningens karaktär och omfång speglas ofta av elevernas intresse och hur vanligt det är med dialekt bland eleverna.

No description available.

Syfte Studiens syfte var att utifrån ett hälsoperspektiv undersöka samband mellan ett antal av gymnasieelevers livsstilsvanor och göra en jämförelse mellan män och kvinnor. Metod Studien var av så kallad tvärsnittsdesign med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval tillämpades för att rekrytera totalt sju gymnasieklasser i tre olika städer, vilket resulterade i ett totalt material om 186 besvarade enkäter. Enkäten delades ut på plats i de deltagande klasserna, med avsikt att minimera bortfall. Materialet bearbetades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys. Resultat Studien uppvisade tre signifikanta samband mellan de undersökta variablerna. Ett stort antal tillfällen måttlig fysisk aktivitet var associerat med högre skärmtid på helger. Hög aktivitetsnivå på fritiden visade samvariation med hög skärmtid på vardagar. Dessutom uppvisades samvariation mellan hög aktivitetsnivå på fritiden och lägre internettid på helger. Inga andra variabler uppvisade samband. Jämförelsen mellan män och kvinnor uppvisade mestadels få och små skillnader mellan de två könen. De enda variabler som uppvisade större skillnader mellan könen var aktivitetsnivå på fritiden och skärmtid på vardagar. En stor andel respondenter uppgav en hög skärmtid, det vill säga mycket stillasittande. Diskussion De signifikanta samband som uppvisades i studien avvek till viss del från den forskning som studerats i samband med studiens genomförande. Hög skärmtid är enligt forskning ofta relaterat till minskad fysisk aktivitet. Urvalsproblematiken ansågs vara en bidragande faktor till resultatens utseende. Detta innebar även att studiens generaliserbarhet var låg, resultaten kunde enbart diskuteras utifrån undersökningens deltagare. Den moderna tekniken, framförallt det stora innehavet av mobila skärmar, var en viktig faktor att beakta när studiens resultat analyserades. Fortsatt forskning bör ta hänsyn till det moderna samhällets förutsättningar gällande skärmtillgänglighet, uppkopplingsmöjligheter och ett ökat stillasittande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st. elever. Enkätundersökningen visar att eleverna inte uppfattar sig själva som experter men mer digitalt kunniga än lärarkåren. Eleverna vill ha mer dator i undervisning vilket skulle göra att de skulle känna en större lust till lärande.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers upplevelser av den inkluderande undervisningsmetoden med lässtrategier. En undervisning som har fokus på textläsning och förståelse av text och är strukturerad utifrån vad som händer innan, under och efter läsning. En klass i årskurs tre på gymnasiet läste i kursen svenska 3 två noveller gemensamt och bearbetade dessa i helklass och i mindre grupper med lässtrategierna som utgångspunkt. Ytterligare ett syfte var att undersöka om elever på ett metakognitivt plan kunde beskriva sitt lärande kring det lästa efter att ha tagit del av läsförståelseundervisningen med lässtrategier. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av webenkäter som elever fick besvara efter genomförd undervisning. För att komplettera enkäten användes också en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio elever. Studien var en aktionsforskning då läraren som ledde undervisningen också genomförde undersökningen. Resultaten visar att elever upplevde lässtrategiundervisningen som ett arbetssätt som engagerade dem. De var positiva till att arbeta med texten på ett systematiskt sätt, vilket de ansåg bidra till att de förstod texterna bättre. Gruppdiskussionerna och samspelet med andra i textläsningen visade sig vara betydelsefullt för elevernas förståelse. På ett metakognitivt plan kunde elever uttrycka att deras textförståelse förändrades i samspelet med andra och att systematiken i läsningen bidrog till ett lärande som de tyckte var överförbart till andra sammanhang. Elever upplevde att de, i skolan, behövde vägledning och redskap för att bearbeta texter för att nå förståelse. Högläsningen, klassrummet och interaktionen mellan elever blev viktiga faktorer i denna studie och visade att lässtrategiundervisningen var inkluderande. Det gemensamma och strukturerade arbetssättet med textläsningen bidrog till att alla elever kunde delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar och oavsett om de var goda eller mindre goda läsare. Inkludering blev den röda tråden i denna studie.