Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur den skriftliga förmågan hos andraspråkselever på kursen svenska som andraspråk 1 ser ut med avseende på den övergripande textstrukturen för beskrivande genre; närmare bestämt genrestegen rubrik, klassifikation och detaljer. Vidare är syftet att undersöka om det finns skillnader i den skriftliga förmågan mellan texter från elever med tidigare respektive senare startålder. Materialet som används i studien för att belysa forskningsfrågorna utgörs av åtta elevtexter som skrivits utifrån skrivuppgiften: Beskriv hur det är att vara andraspråkselev i svensk skola. Studiens informanter består av åtta gymnasieelever på kursen svenska som andraspråk 1. Elevernas startålder, när de började i svensk förskola eller skola, har en spridning från 2 till 15 år. Materialet bearbetas utifrån en modifierad version av Kuyumcus ”Bedömningsmall i ett genrepedagogiskt perspektiv” (Kuyumcu, 2009:126f). Den beskrivande genrens genresteg rubrik, klassifikation och detaljer identifieras liksom genreavvikande steg tillhörande den återgivande genren: bakgrund, händelser med personliga kommentarer samt avslutning. Resultatet av textbearbetningen tolkas och diskuteras utifrån Hallidays (1993:94) språkbaserade teori om lärande och Thomas & Colliers (1997)  studier beträffande tidens betydelse för utvecklandet av vardagsspråk och skolspråk hos andraspråkselever och om förstaspråkets betydelse för andraspråksutvecklingen. Resultatet uppvisar inga tydliga skillnader beträffande skriftspråklig förmåga avseende övergripande textstruktur mellan elever med tidigare och senare startålder när det gäller beskrivande genre. Ingen elev skriver hela sin text i enlighet med den logiskt organiserade, beskrivande genren. Alla elever gör avvikelser till den kronologiskt organiserade, återgivande genren som bedöms ligga närmare vardagsspråket och inte kräver ett utvecklat skolspråk. Däremot visar resultatet tendenser mot att den tid eleverna studerat på förstaspråket till viss del korrelerar med elevernas skriftspråkliga förmåga inom den beskrivande genrens övergripande textstruktur på andraspråket.

Syftet med studien är att undersöka hur sexton gymnasieelever, varav sex elever har buddhistisk bakgrund, uppfattar undervisningen om buddhism på högstadiet. Stor vikt läggs på deras uppfattning på buddhism och vilket innehåll samt vilka metoder som har använts i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Elever med buddhistisk bakgrund upplever att de har lärt sig mer om buddhismens historia i religionsundervisningen men att det saknas fakta om högtider och traditioner. Elever utan buddhistisk bakgrund upplever att de har ingen kunskap om hur en lekman inom buddhism utövar sin tro och om det finns buddhistiska högtider. Utifrån elevernas upplevelser har deras lärare använt metoder såsom grupparbeten och genomgångar. Som viktigaste slutsats, kommer jag fram till en viss enformighet. Antagligen behövs det olika perspektiv beträffande läroböcker och filmer. / The purpose of the study is to investigate sixteen upper secondary pupils, of which six have Buddhist background, perceive the teaching of Buddhism in high school. Great emphasis is placed on their perception of Buddhism and the content as well as the methods used in teaching of Buddhism. The study was conducted using group interviews and individual interviews. The upper secondary pupils with a Buddhist background feel that they have learned more about the history of Buddhism in religious education in Sweden, but there is a lack of facts about Buddhist holidays and traditions though. The upper secondary pupils without a Buddhist background feel they don’t have knowledge of how a layman in Buddhism practice their faith and if there are Buddhist ceremonies. Based on the pupils' experiences, their teachers have used methods such as group work and presentations. As an important conclusion, I come to some degree of uniformity. Probably different perspectives on textbooks and films are needed.

No description available.

En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att studera svenska gymnasieelevers förståelse av begreppet kemisk reaktion. 21 elever deltog i undersökningen och fick svara på ett antal skriftliga frågor varefter sex elever genomgick en uppföljande intervju som skulle ge ytterligare djup i studien. Analysen av svaren har gjorts utifrån innehållskategorier och med avseende på vilka representationsnivåer; makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk svaren tillhör. Skriftliga svar på den första frågan har organiserats i en matris där de även har bedömts som giltiga, ofullständiga men giltiga, nyanserade och giltiga samt icke giltiga. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna verkar ha en fragmentarisk förståelse av begreppet kemisk reaktion som oftast befinner sig uteslutande på den makroskopiska nivån. Det framkom också att fokusering på atomer och på oktettregeln verkar dominera vissa elevers uppfattningar av reaktionsbegreppet.

I denna uppsats har jag genom en kvalitativ analys av intervjuer utifrån en aktör, nätverksteori undersökt hur elever uppfattar den formativa bedömningen och IKT (informations- och kommunikationsteknik) på en gymnasieskola. Tidigare forskning inom formativ bedömning fokuserar främst på feedback. När det gäller både elevperspektiv och IKT finns det ett forskningsbehov. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och det var totalt nio stycken elever på nio olika nationella program på en svensk gymnasieskola som intervjuades. Det som kom fram i intervjuerna var att den strategi inom formativ bedömning som eleverna upplever påverkar dem starkast och även används mest av lärarna är feedback. Det handlade till exempel om att stärka positiv självbild och tydliggöra vad som är en bra prestation. När det gällde övriga strategier nämner eleverna att diskussioner är i viss mån positivt då det ger dem olika perspektiv. Eleverna tar även upp de skriftliga uppgifternas betydelse där de utrycker en önskan att dessa ska vara tydligare utformade.  Eleverna lyfter fram att de får ta ett stort eget ansvar men även här efterfrågade de större tydlighet och det finns ett behov att utveckla deras studieteknik så de kan ta ett större eget ansvar i en digital miljö. Det som eleverna såg som positivt med de digitala plattformarna var främst att det hjälpte dem i att ha ordning och struktur på uppgifter och material. Utifrån aktör- nätverksanalysen i studien framgår det att eleverna betonade lärarna som den viktigaste aktören för att förtydliga och förklara uppgifter samt för att komplettera den skriftliga feedbacken muntligt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka de sociala aspekterna av klassrumskontexten och hur dessa korrelerar med elevers motivation till skolarbetet. De sociala faktorerna utgjordes av lärarens stöd, klasskamraters stöd, elevens upplevda känsla av kompetens, samt akademiska förväntningar. Hypotesen var att samtliga faktorer i klassrumskontexten skulle ha en positiv korrelation med motivation, det vill säga att hög grad av respektive aspekt, innebär hög grad av motivation. En ytterligare hypotes följde även kring att det skulle finnas skillnader mellan könen. Detta undersöktes genom en enkätstudie baserat på tre olika instrument och genomfördes med ett urval bestående av 92 gymnasieelever i fyra klasser. Resultatet indikerade att det framförallt var känsla av kompetens och akademiska förväntningar som associeras med motivation, då lärarens och klasskamraters stöd var icke-signifikant. Det visade även på ett samspel mellan variablerna, vilket talar för att det sociala i klassrummet i stor utsträckning influerar motivation, samt att samspelet mellan de olika faktorerna är avgörande.

SammanfattningLärande är ett komplext begrepp som påverkas av många faktorer. I boken ”Visible Learning”presenterades en sammanställning av 50 000 forskningsartiklar med fokus på faktorer som harpositiv och negativ verkan på elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade på elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vårt kulturella och samhälleliga arv påverkar sättet som vi organiserarundervisningen på, vilket försvårar direkt applicering av Hatties (2009) resultat på svenskaskolor. Anledningen till att studien genomfördes var förhoppning om att få en översikt överfaktorer som enligt elevers upplevelse påverkar elevers lärande under svenska förhållandensamt för att få en indikation på hur de gör det. Studiens syfte var att undersöka den påverkansom några faktorer inom kategorierna: undervisningen, läraren, skolan, eleven och hemmethar på elevernas lärande vid teknik- och ekonomiprogrammet utifrån elevernas upplevelse.Studiens frågeställningar är: vilka faktorer som enligt eleverna på teknik- ochekonomiprogrammet påverkar elevernas lärande, finns det några skillnader i uppfattningar omfaktorer som påverkar elevernas lärande mellan de två undersökta elevgrupperna och i så fallvilka skillnader och vilka likheter och skillnader finns mellan resultatet i denna och Hattiesstudie? Som metodiskt angreppssätt användes fokuserade gruppintervjuer. Enligt Morgan ärfokusgrupper en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämnesom bestäms av forskaren (Wibeck 2000). Trots det att studiens intention inte var att mäta ivilken omfattning de undersökta faktorerna påverkar elevernas lärande lyfte eleverna framvikten av tre av dessa faktorer framför de andra. De faktorerna är lärare, uppförande iklassrummet/studiero och undervisningsstrategier. Studiens resultat överensstämmer till stordel med Hattis (2009) resultat men det finns också några intressanta skillnader. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The aim of this master’s thesis is to examine the information needs in the character subjects of the students at a vocationally oriented program in the Swedish upper secondary school. I also examine from which sources the students get the information. I want to create a wider understanding of information seeking processes at a vocationally oriented programme. The main focus is the students’ own thoughts and opinions about their information needs and information seeking processes. The results are related to research on information literacy from a sociocultural perspective as represented by Roger Säljö. The literature that has been used consists of material from research concerning information literacy in a learning context. Two group interviews and eight individual qualitative interviews were conducted with students at the Vehicle Mechanics Programme at a Swedish upper secondary school. The results show that most of the students have a high awareness of their information needs and their information sources. It is distinct in my study that the interaction between teacher, students and context is decisive for what information needs they have and what information sources they have access to. Information needs depend on what school they are in and what tasks the students are getting and whether they are at school or are in a work experience period. The study shows that interaction between the vocationally oriented program and working life and also between teacher and students is missing concerning information practices. / Program: Bibliotekarie

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan kondition och personlighetsdrag. Sekundära ändamål var att vidare undersöka hur sambandet ser ut vid indelning av kön, samt undersöka sambandet mellan självuppskattat rörelsemönster och personlighetsdrag. Studiens frågeställningar var följande: 1) Finns det ett samband mellan beräknad maximal syreupptagningsförmåga och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? 2) Vid ett hypotetiskt samband mellan beräknad VO2max och femfaktormodellens personlighetsdrag, hur ser sambandet ut vid indelning av kön? 3) Finns det ett samband mellan självuppskattat rörelsemönster och femfaktormodellens personlighetsdrag hos gymnasieelever? Metod Studiepopulationen bestod av totalt 74 gymnasieelever i ett åldersspann mellan 15-18 år, varav 39 var män och 35 var kvinnor. Deltagarna fick fylla i en enkät om ålder, kön, längd, vikt och rökvanor samt om rörelsevanor. I samband med detta genomgick deltagarna personlighetstestet Big Five Inventory, ett test som skattar personlighetsdragen Öppenhet (Ö), Samvetsgrannhet (S), Utåtriktning (U), Vänlighet (V) och Neuroticism (N) utifrån Femfaktormodellen. VO2max beräknades genom att deltagarna fick springa ett 2,4 km cooper test i skolan under deras idrottslektion. All data utvärderades genom att utföra sambandsanalyser mellan personlighetsdrag och VO2max samt övriga variabler från enkäten. Resultat På helgrupp visades en tendens till att ju mindre av personlighetsdraget N deltagarna hade desto högre var deras beräknade VO2max (r:-0,225, p:0,054). Ett signifikant samband hittades mellan S och självskattad vardagsmotion på helgrupp (r:0,31, p:0,009). Kvinnorna uppvisade ett signifikant samband mellan Ö och beräknat VO2max (r:-0,339, p:0,047). Slutsats Resultaten tyder på ett samband mellan personlighetsdrag och VO2max samt rörelsemönster men att sambandet skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Generella slutsatser är att män och kvinnor som skattar lågt i N och kvinnor som skattar lågt i Ö har mer sannolikt ett högre beräknat VO2max än de som skattar högt. Hög skattning i S verkar tyda på ökad vardagsmotion. Det krävs fler studier med mer precision inom ämnet för att bekräfta eller avfärda eventuella samband.

Bakgrund: Elever som studerar vid alpina skidgymnasium i Sverige löper en ökad skaderisk under sin studietid och då framförallt i de nedre extremiteterna. Det visar sig även att de elever som skadar sig får mentala konsekvenser till följd av skadan till exempel i form av identitetsförlust eller utanförskap. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur ungdomar, som studerar på svenska alpina skidgymnasium upplever utbildningens preventiva åtgärder för att undvika, samt minska antalet skador vid träning och tävling för eleverna. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. De intervjuer som gjordes utfördes var semistrukturerade. För att rekrytera informanter togs kontakt med ett alpint skidgymnasium som författarna tilläts besöka och genomföra studien på. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av datamaterialet resulterade i två huvudkategorier: Skadeprevention från utbildningen, Upplevelser ur elevens perspektiv. Samtliga huvudkategorier har egna underkategorier. Konklusion: Analysen av materialet visade att informanterna upplevde att det fanns ett behov av att öka det skadepreventiva arbetet från utbildningens sida för att kunna minska riskerna för skador.