<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar:</p><p>• Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)?</p><p>• Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband?</p><p>Metod</p><p>Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform.</p><p>Resultat</p><p>Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.</p>

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik. Det är dessa elever som så att säga missat logiktåget. För elever med stark logisk-matematisk intelligens i för hållande till lingvistisk intelligens fanns stark koppling till att de åker med logiktåget samtidigt som de hade svag koppling till någon speciell inlärningsstrategi i matematik och fysik.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva. Ett led till att förbättra de fysiskt inaktivas sömnvanor kan vara att få dem att bli mer fysiskt aktiva.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet. Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring. Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun. Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har främst gjorts genom en enkätundersökning i årskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de två huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehåller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men även sådant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar områden som läsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc. En typisk skillnad könen emellan är enligt teorin att flickor bearbetar text i större utsträckning än pojkar, detta kunde även bekräftas i denna uppsats. Denna uppsats visar även att de som bearbetar texten i sina övriga studier även gör det i sina matematikstudier. Uppsatsen visar på att ambitiösa elever tror även att deras klasskamrater är ambitiösa. Elever som ägnar mycket tid åt hemstudier i övriga ämnen ägnar även mycket tid åt matematik. Samband finns även mellan hur aktiv en elev är under lektionstid och hur mycket eleven studerar på fritiden. Ett annat resultat rörande studiehygien är att elever som ser till att rensa sin studieplats från störande element också blir avbrutna i sina studier i mindre utsträckning, dessa elever tycker även att de studerar effektivt, till skillnad från övriga. Slutligen kan sägas att det finns såväl likheter som skillnader mellan könen och gymnasieprogrammen så att något generellt studiemönster för kön eller gymnasieprogram är svårt att ge.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

Global warming is generally recognized as one of the major environmental challenges we have to face in the near future. The students in school today are the ones that will have to deal with the consequences of it tomorrow. That is why education about it is so important. Previous research shows that students believe that environmental issues in general are important problems to be solved. I this study I tested students in grade twelve, in four different schools in order to find out what their level of knowledge about global warming is, how worried they are about it and if there are any correlation between their knowledge and their level of worry. The results show that the students have a medium to low degree of knowledge. They are quite worried except for when it comes to how they themselves will be affected. The correlation between knowledge and worry also indicates that a low level of knowledge is correlated to a low level of worry.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det hos gymnasieelever på samhälls- och naturvetenskapliga programmen finns ett samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. För att kunna uppnå syftet användes följande frågeställningar: • Finns det en korrelation mellan frukostfrekvens och betyg (betyg mäts i medelpoäng för svenska, engelska, matematik och samhällskunskap)? • Kan potentiella confounders förklara detta eventuella samband? Metod Den undersökta populationen bestod av 238 gymnasieelever i åldrarna 15-19 år. 122 av dessa var flickor och 116 var pojkar. På tre valda gymnasieskolor i Stockholms län gjordes ett riktat slumpmässigt urval bland eleverna. Studien byggde på självrapporterad data som inhämtades genom en enkät. Vi ställde frågor om exempelvis kroppsstorlek, frukostfrekvens, betyg, föräldrarnas postgymnasiala studienivå, studietid utanför lektionstid och boendeform. Resultat Könsfördelningen var jämn – 51,3 % var flickor och 48,7 % var pojkar. För båda könen gällde att drygt två tredjedelar åt frukost samtliga veckans skoldagar. Anmärkningsvärt är att en av tio flickor aldrig åt frukost under en skolvecka. En stor andel elever hade betyget MVG och särskilt utmärkande var flickornas betyg i engelska där hela tre fjärdedelar hade det högsta betyget. Gällande programmen var både antalet elever och kön relativt jämnt fördelade. Medianmedelpoängen utifrån de fyra betygen i matematik, svenska, engelska och samhällskunskap var för flickor 17,5 (sd 2,5) och för pojkar 16,8 (sd 2,7). Det fanns en positiv korrelation (Spearman’s) mellan frukostfrekvens och medianmedelpoäng. För att ta hänsyn till möjliga confounders gjordes en logistisk regression. Av de oberoende variablerna visade sig endast frukostfrekvens och vilket program eleven gick vara signifikanta prediktorer för medelpoängen. Således hade de som åt frukost bättre betyg än de som inte gjorde det och de som gick naturvetenskapliga programmet hade bättre betyg än de som gick samhälls-vetenskapliga programmet. 20 % av variationen i medelpoäng förklaras alltså av de två variablerna frukostfrekvens och gymnasieprogram. Slutsats Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan frukostfrekvens och prestation mätt i betyg. Även efter kontroll för confounders var denna korrelation signifikant. Även vilket gymnasieprogram eleven studerade korrelerade med medelpoäng.

Elevens ointresse för religionskunskapsämnet är ett känt fenomen som tyder på att det någonstans finns motsättningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap på gymnasiet skapa bättre förutsättningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkätundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartläggas för att veta vilket innehåll i undervisningen som de helst föredrar och om det stämmer överens med vad ämnet ska innehålla enligt ämnesplanen samt den undervisning de får. Resultatet visar att elevernas intressen för olika områden inom religionskunskap skiljer sig åt och vår tolkning är därmed att ämnesplanen täcker in elevernas önskemål om innehåll. Däremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhåller sig inte till elevernas intressen i den mån den bör göra.