Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 3på gymnasiet att lära sig inom skolan. Frågeställningen var: vad motiverar elever i årskurs 3 pågymnasiet till att lära sig inom skolan. Det var av vikt att undersöka detta ur ett psykologisktperspektiv för att kunna öka kunskapen om elevernas motivation till att lära sig för att kunnaförbättra prestationen. Det användes en kvalitativ metod som analyserades genom tematiskinnehållsanalys. Det genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med elever somkontaktades genom ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Informanterna var ifrån olikaorter i södra Sverige och gick på olika utbildningar. Utifrån resultatet bildades det fyra teman:Inre motivation, Yttre motivation, Motivationsprestation samt Inlärning. Resultatet kan ha visatpå att det som motiverade eleverna mest till att lära sig var intresse för det dem studerar,relationen till läraren, att kunna ta examen, få höga betyg och nå sina framtida mål.

No description available.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks på vilket sätt musikteori integreras i sångundervisning på gymnasieskolan, samt om det finns en önskan om förändring. För att få en överblick över hur musikteori används och uppfattas i sångundervisning har frågeställningar kring instudering och motivation diskuterats. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien visar att sångare bör ha grundläggande kunskaper i musikteori och något ackordsinstrument. Det visar även att en integrering mellan musikteori ioch sångundervisning kan vara fördelaktig. Deltagarna har bestått utav två lärare och två elever jämt fördelat över genrerna klassisk musik och Contemporary Commercial Music. Alla fyra intervjuer har skett online på grund av rådande pandemi (Covid-19). Datan har analyserats genom kategorisering med inspiration från hermeneutiskt teori. Resultatet av studien visar att notläsning och gehör är framstående musikteoretiska moment i sångundervisning. Intervjusvaren visar också att det finns delade uppfattningar om huruvida mer integrering, utöver notläsning och gehör, mellan musikteori och sångundervisning ska ske. Delvis kopplat till genre, men även till vilken annan undervisning som redan bedrivs på skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka två elevgruppers (gymnasieelever åk 1 och 3) användning av pronomina de, dem och dom i skriftlig produktion för att se om användningen har förändrats och om grammatikundervisning har någon påverkan på den. De datainsamlingsmetoder som använts är dokumentation av 36 redan producerade elevtexter samt en semistrukturerad intervju med elevgruppernas svensklärare. Resultatet visar att elevgruppen i årskurs 3 är generellt säkrare i hanteringen av pronomina de och dem, i synnerhet vid funktionen som personligt pronomen i objektsform samt bestämd artikel. Det kan bero på att de fått en gedigen undervisning om pronomina de och dem vid funktionen som subjekts- och objektsform samt genom den respons läraren ger eleverna i deras skivproduktion. Resultatet tyder på att grammatikundervisning har en verkan på denna förändring som skett mellan grupperna och att lärarens roll är avgörande för elevernas hantering och kunskaper kring pronomina de, dem och dom.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur övergången från fysisk till fjärr- och distansundervisning i samband med Covid-19 förändrat nyanlända gymnasielevers sociala interaktionsmönster inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av skolgången. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ ansats där det totalt gjordes sju semistrukturerade intervjuer. Den tidigare forskningen har behandlat ämnet nyanlända elever i relation till deras sociala relationer inom skolmiljön, samt hur dessa kan påverka deras upplevelser av mötet med det svenska utbildningssystemet. De teoretiska ramverken som användes i studien är Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Thompson interaktionsmönster i fyra modeller: interaktion ansikte mot ansikte, medierad interaktion, medierad kvasiinteraktion och medierad online interaktion. Resultat i studien tyder på att informanterna upplever inlärningssvårigheter efter övergången till distansundervisning. Detta med anledningen av den minskade sociala och fysiska interaktionen mellan elever och lärare. Det framkom att informanterna upplever en distansering från sina vänskapskretsar, skolkamrater och lärare, på grund av att de inte befinner sig fysisk i samma studiemiljö, vilket har resulterat minskad studiemotivation. Resultatet visade även att kommunikationen med lärare och skolkamrater minskade efter övergången till distansundervisning, således har elevernas förutsättningar försämrats till en god kommunikation med lärare och klasskamrater. Det framkom i intervjusvaren att skolan och lärare har en betydande roll för de nyanlända gymnasieelevernas inkludering i skolan. Skolmiljön upplevs av majoriteten av informanterna bidra med en känslan av grupptillhörighet. Resultatet tyder på att skolans likvärdighetsprincipen påverkas negativt av övergången till fjärr- och distansundervisning. / This essay aims to gain an in-depth understanding of how the transition from campus to distance education can change newly arrived high school students’ social interactions at school, and how the transition can affect students' experiences of schooling. Previous national research on newly arrived students in relation to social interaction has found that the school environment can play an important role, namely to be the meeting place where students have the opportunity to establish influential social relationships, which can contribute to, for example, study motivation or future aspirations, so-called social energy. After the transition to distance education, the Swedish National Agency for Education has established, with the help of follow-ups and statistics, that the student group of new arrivals is particularly exposed to the transition, which is illustrated by poorer study results and/or less study motivation. This essay thus attempts to gain an in-depth understanding of how the transition can be experienced by newly arrived high school students, based on their own stories. The study is qualitative and a total of seven semi-structured interviews with newly arrived high school students have been conducted. Based on Goffman's dramaturgical perspective, in particular the concepts of appearances and regions, as well as Thompson's four interaction models, the results suggest, firstly, that newly arrived high school students may experience language learning difficulties and less study motivation, due to the missing physical interaction. Secondly, the results show that opportunities for individual support decrease, especially linguistically, since the teaching takes place via a joint video call where all students are time-bounded. The results also indicates that students who have had negative experiences of physical interaction at school, discrimination as an example, can perceive distance learning positively, as they are given the opportunity to turn off their cameras, but at the same time attend the lesson. Thirdly, the results show that the methods of communication between teacher and student (and vice versa) have changed in connection with the transition to distance studies. The changed communication can be illustrated by personal support taking place instead via email, or by teachers using other digital platforms, such as google images, in order to convey a message.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om varför gymnasieelever väljer att studera programmering samt om hur elever går tillväga för att lära sig programmering. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar: 1. Vilka motiv har gymnasieelever till att studera programmering? 2. Vilka strategier använder gymnasieelever för att lära sig programmering? Forskningsansatsen för studien är fenomenologi. Kvalitativ semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod. Tretton respondenter valdes ut för att delta i studien och urvalet klassas som bekvämlighetsurval. Respondenterna är gymnasielever som läser kursen Programmering 1. Materialet som intervjuerna genererade analyserades och resulterade i olika teman. Följande teman har framträtt med avseende på första forskningsfrågan: a) intresse och att tycka att programmering är kul, b) framtida studier och yrke. Följande teman har framträtt med avseende på andra forskningsfrågan: a) förstå kodens funktion, b) försöka själv, c) be omhjälp, d) modifiera, testa och felsöka, e) göra mycket.

Denna studie har utformats med hjälp av intervjuer där gymnasieelever i årskurs 3 ärmålgruppen. Gymnasiet som jag utförde intervjuerna på befinner sig i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet med denna studie är att undersökahuruvidagymnasieeleverna uppleverstress och motivationtill nationella prov i ämnet engelska. De kategoriersom förekommer i denna studie är motivation och stress och det bygger på frågeställningarna. Begreppeninternaliserande beteende och motivation, lärandemål och prestationsmål samtautonomous motivation ochcontrolled motivationanvänds i denna studie för att tolka resultaten och analysen. Slutsatsen för denna studie är atten stor del av flickorna uppgav att de är stressade inför nationella prov i engelska. Orsaken till flickornas stress är bland annat på grund av föräldrarnas förväntningardär man önskar att eleverna ska åstadkomma goda resultatsamt höga förväntningar som respondenterna hade gentemot sig själva. Stressen bland pojkarna var inte lika påtaglig som hos flickorna då de uttryckligen menade på att de inte känner en stress.Däremotframgår det att en stor del av respondenterna är motiverade i en högre utsträckning inför nationella provmedanen elevinte är det. Motivationenpå dessa elever bygger på vilken målorientering de utgår ifrån, d.v.s. lärandemål eller prestationsmål.Relationen stress och motivation är komplex bland respondenterna. De intervjuade elevernamenade på att de är motiveradedå de önskar att få uppnådiverse mål. Stressen som respondenterna upplever baserar sig på olika anledningar men stressenverkar inte påverka motivationen.

Med allt färre läsande ungdomar, och läsfrämjande insatser från regeringen till följd av detta, är det relevant att undersöka vad som kan öka elevernas engagemang i läsning inom svenskämnet. Tidigare forskning har visat att elever vill kunna identifiera sig med karaktärer och att verken ska vara personligt relevanta för att öka läsmotivationen. Samtidigt visar den att skolläsningen varken är motiverande eller utvecklande, till skillnad från fritidsläsningen. Syftet med undersökningen är att nå kunskap om en utvald grupp gymnasieelevers identifikation med karaktärer och engagemang i skönlitteratur inom svenskämnet. Studien synliggör mönster som gynnar elevers engagemang i läsning av, och arbete med, skönlitteratur. Studien analyserar en enkätundersökning bland 57 elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Den använder teoretiska utgångspunkter i form av identifikation och läsengagemang. Studiens resultat visar att de viktigaste faktorerna för elevernas identifikation med karaktärer inom skönlitteratur i skolan är att de har samma kön och egenskaper som eleverna. Det visar även att eleverna upplever engagemang i skönlitteratur om de får tid till läsning under lektionstid samt själva får välja böcker. Elever som läser mer sällan än en gång i månaden prioriterar att få välja böcker i högre utsträckning än de som läser oftare. Slutsatsen är att det förutsätter att läraren ger möjlighet för eleverna att välja böcker i stället för att läraren gör det, samt att lektionerna kan läggas på läsning. I de fall där eleverna inte väljer böcker själva behöver läraren utifrån sin kännedom om eleverna välja böcker som matchar elevernas kön och egenskaper.

Formativ bedömning och respons har länge ansetts vara främjande för elevers lärande och utveckling. Samtidigt som respons anses vara kärnan och en central del i den formativa bedömningen är det ett komplex och mångfacetterat begrepp. Respons är känslig för när den ges, vad den fokuserar på och hur den ges. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra gymnasieelever som läser kursen Svenska som andraspråk 2 och 3 upplever den respons de får från sina lärare. De frågor studien utgår ifrån är hur eleverna upplever den respons de får samt om de kan överföra den respons de får till nästa moment av lärande. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna tycker att respons är bra men att den behöver vara tydlig så att eleverna förstår responsen de får samt kan hantera den respons de får till kommande moment av lärande. Eleverna anser att en bättre och mer frekvent dialog mellan lärare och elev skulle hjälpa dem i sitt arbete att nå målen i kursen.

Studien fokuserade på elever och deras uppfattning om undervisningen i det matematiska klassrummet. Avsikten var att ta reda på eventuella skillnader mellan upplevelsen av situationen i det matematiska klassrummet uppfattat av elever på olika gymnasieprogram samt belysa några gymnasieelevers tolkning av de processer som äger rum vid olika matematiska situationer. Förståelse över elevens perspektiv kan leda till en ny kunskap för pedagoger och ett nytt förhållningssätt. Studiens syfte var att undersöka hur sex gymnasieelever på tre olika nationella gymnasieprogram uppfattar undervisningssituationen i det matematiska klassrummet vid en ordinarie undervisning. Frågeställningar som var i fokus: 1. Vilka didaktiska kontrakt framträder utifrån elevernas beskrivning av interaktioner i det matematiska klassrummet? 2. Vilka aspekter i undervisningen bidrar till att eleverna känner sig delaktiga i klassrumsaktiviteter? 3. Vilka klassrumsaktiviteter föredrar eleverna och varför? Studiens teoretiska utgångspunkt var hur matematiklärandet kan belysas ur sociokulturella perspektiv. Analysen anknöt till några forskningsresultat om matematikundervisning, interaktioner och elevernas delaktighet vid olika aktiviteter i det matematiska klassrummet, vilka arbetssätt och metoder som, enligt forskare, främjar elevernas matematiklärande samt forskningar kring specialpedagogikens roll inom matematikutveckling. Studien var inspirerad av en fenomenografisk ansats. För att förstå olika aspekter av matematikundervisningen på gymnasiet utifrån elevperspektivet och besvara forskningsfrågorna intervjuades sex gymnasieelever med hjälp av ett halvstrukturerat intervjuschema, där forskningsfrågorna har en beskrivande karaktär. Med hjälp av elevernas uppfattningar kunde tre olika didaktiska kontrakt etableras i det matematiska klassrummet: känslostyrd undervisning, förutbestämd undervisning samt vägledningsorienterad undervisning. Relationen mellan de tre didaktiska kontrakten beskrivs genom en ökande kvalité på matematikundervisningen från didaktiskt kontrakt 1 till didaktiskt kontrakt 3. Didaktiskt kontrakt 1 innefattar inga gemensamma normer som gäller för alla elever i matematikklassrummet, det är känslor som dominerar och påverkar elevens rätt till utbildning. I det matematiska klassrummet där didaktiskt kontrakt 2 upprättas gäller lärarens förutbestämda arbetsgång alla elever. Läraren ställer samma krav och har samma förväntningar på sina elever. Didaktiskt kontrakt 3 har en vägledningsorienterad karaktär och inga fastställda regler vilket innebär att normerna kan avbrytas, ändras och anpassas efter det behov som uppstår i det matematiska klassrummet. Aspekter som bidrar till elevernas delaktighet och som respondenterna markerade i intervjuerna är studiero i klassrummet, lärarens engagemang, när läraren förklarar så att eleven förstår, lärarens grad av engagemang samt när läraren utgående från elevens förutsättningar och behov kan med tålamod förklara på olika sätt så att eleven förstår. De samtliga aspekterna pekar på lärarens centrala roll i det matematiska klassrummet när det gäller att stötta elevernas inlärning. Resultatet visar också att individuellt arbete och grupparbete är två vanliga arbetssätt som förekommer i det matematiska klassrummet. Forskning om elevernas uppfattningar kultiverar en större förståelse för hur elever kan lära sig matematikämnet och nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det finns ett starkt samband mellan vad eleverna lär sig och vilka upplevelser de är med om. Att kunna se de nya aspekterna av matematikundervisningen, istället för att ta den för givet, möjliggör ett annat förhållningsätt till undervisningsprocessen. Detta kan vara en utgångspunkt för en förändringsprocess.