Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p <0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.

Idag används digital teknik som en naturlig del för att göra undervisningen relevant och främja ett livslångt lärande i ett digitaliserat och snabbt föränderligt samhälle. Den digitala teknikens användningsmöjligheter medför dock att den ofta uppfattas störande för lärandet. Syftet med studien är därför att undersöka hur elever uppfattar sin användning av digital teknik i klassrummet för icke studierelaterade ändamål. Utifrån detta är avsikten att ur ett hållbart perspektiv belysa möjliga didaktiska förhållningssätt till denna utmaning. Utifrån en fenomenografisk metodansats genomförs kvalitativa intervjuer med nio gymnasielever. Analysen av intervjuerna mynnar ut i sju kategorier som beskriver elevernas varierade uppfattningar. Resultatet visar att eleverna använder den digitala tekniken för icke studierelaterade ändamål i klassrummet för att fördriva lektionstiden på olika sätt genom att kommunicera, titta på video och surfa. Flera faktorer driver eleverna till denna användning. Bristande motivation, sociala faktorer, teknikens tillgänglighet, passiviserande faktorer i studiemiljön samt att elevers använder tekniken som ett motivationshöjande verktyg är alla kategoriserade motiv som eleverna uppger. Studiens resultat går därmed i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är att den digitala teknikens närvaro i klassrummet medför utmaningar. Eleverna får själva ta ett stort ansvar för att använda sin teknik på adekvata sätt, en frihet som ofta inte kan hanteras. Undervisningen kan dock utformas på sätt som förebygger elevernas icke studierelaterade användning av digital teknik i klassrummet. Beteendet kan legitimt regleras genom restriktioner i samförstånd med alla aktörer. Eleverna ges då chans att skolas in i ett kritiskt ansvarstagande perspektiv som möjliggör insikter om vilka konsekvenser användningen får för lärandet. Detta krävs för att på ett hållbart sätt kunna hantera de utmaningar som den digitala tekniken i klassrummet medför.

Det fria skolvalet syftade till att bidra till ökad valfrihet för elever dock försvårade ett ökat utbud för elever att fatta väl underbyggda gymnasieval. Studiens utgångspunkt var att få ökad insikt i hur elever resonerade kring sitt gymnasieval i ett retrospektivt perspektiv. Studien syftade till att få fördjupad förståelse om hur gymnasieelever reflekterade över hur sitt gymnasieval blev. Centralt var elevernas tankar, känslor samt den sociala bakgrundens påverkan. Som teoretisk utgångspunkt användes Careership teorin samt Giddens identitetsbegrepp. Studien hade en kvalitativ metod och åtta gymnasieelever i årskurs 3 intervjuades. Studiens resultat visade att eleverna upplevde ökad osäkerhet vid flera tänkbara utbildningsalternativ, eleverna var omedvetna om den sociala bakgrundens påverkan i gymnasievalet samt att eleverna som valt gymnasieprogram utifrån intresse överlag var nöjda med sitt gymnasieval.

Denna studie belyser notläsningsinlärning och notläsning hos sju gitarrister i gymnasieåldern med varierande bakgrund. Fokus i denna studie ligger i tonernas placering i förhållande till varandra, snarare än deras placering på greppbrädan. Studien är en prövning av en specifik metod som utgår ifrån att eleverna kan spela en skala eller figur och tar sin utgångspunkt i denna. Inlärningen sker i tre steg. För att mäta progressionen hos eleverna har tidsåtgångsaspekten använts. Resultatet av studien visar att samtliga som ingick i studien lyckades tyda och spela det sista notexemplet med ett tillfredsställande resultat och en tidsåtgång på mindre än åtta minuter.

The main purpose of this bachelors’ thesis is to add knowledge regarding what strategies students in vocational schools use when assessing information found on the Internet, and their own view of their capabilities regarding this. I also intend to add further to the discussion regarding these students’ usage of libraries available to them. I examined what sources they use, and what criteria students use to pick, or avoid, certain sources. I also examined how they rated their own assessment of information found on the Internet. I conducted a quantitative study spanning three schools, with altogether 42 answers to my poll where most of the questions were multiple choice ones, and a few open questions. After this I analyzed the answers acquired by finding patterns in the students’ answers. The result shows that the participating students have a certain capability when it comes to assessing the value of sources, while their own judgment of their capabilities showed they thought they had shown quite the prowess in assessing information. The participating students preferred search engines when searching for information. The main strategies for judging what source to use were to examine which sources fit the assignment or contained information that they judged unreasonable. They also looked at several sources to compare information between them. They looked more at the sites’ appearance, than the texts’ author.

Denna studie hade som mål att undersöka, med hjälp av 111 slumpmässigt utvalda svenska gymnasieelever genom användandet av en enkät och individuella intervjuer, huruvida det kan tänkas existera gemensamma tankegångar angående allmänna och/eller pedagogiska könsskillnader mellan för- och/eller grundskolelärare. Om så är fallet, skulle dessa potentiella könsskillnader kunna påverka elevers studiemotivation och/eller studieresultat negativt? Tidigare forskning hävdar det. Gymnasieelever både i och utan behov av särskilt stöd blev tillfrågade i enkäten men endast elever i behov av särskilt stöd intervjuades. Anledningen till detta var för att se om den höga majoriteten av kvinnliga specialpedagoger och speciallärare i Sverige, vilket är 93% (Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson & Nilholm, 2015), möjligtvis skulle kunna påverka elevernas studiemotivation och/eller studieresultat negativt, och då framförallt pojkar. Enligt socialt konstruerade normer och värderingar gällande kön och genus lär vi oss redan i barndomen att män och kvinnor är annorlunda på olika sätt och vis (Butler, 1990). Denna studie strävade efter att ta reda på huruvida dagens ungdomar och snart arbetsföra vuxna delade några av dessa stereotypiska synsätt på kön och genus genom att låta dem se tillbaka på sina egna, tidigare lärare på för- och/eller grundskolenivå. Resultatet visar att ett fåtal gymnasieelever skulle kunna ha stereotypiska tankar gällande könsskillnader på sina tidigare och nuvarande lärare men den stora majoriteten av gymnasieeleverna menar att de inte dömer en lärare baserat på dess kön utan hävdar istället att de avgörande faktorerna är lärarnas personlighet och pedagogiska lämplighet.

Syfte med föreliggande studie är att bidra med ny kunskap om muntliga framställningar beträffande socialisation i skolkontexten gällande gymnasieelever med substansbruk. Analysen av det empiriska materialet bygger på socialkonstruktionism med ett kunskapssociologiskt perspektiv som utgår ifrån Peter L. Berger och Thomas Luckmanns bok “Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”. Studien har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och ett fenomenologiskt inspirerat förhållningssätt i intervjuerna som utgör det empiriska materialet. Resultatet visar att ungdomar med substansmissbruk efterfrågar stöd i skolan för att lärande ska bli meningsfullt. De ger också en bild av att deras syn på socialisation i skolkontexten inte alltid stämmer överens med skolans. Slutsatser i studien är att förväntningar som finns på lärarrollen bland ungdomarna gör att skolan måste kunna svara på sociala, känslomässiga och akademiska behov för en lyckad skolgång. Ett bemötande där ungdomen känner sig lyssnad på och får vara delaktig i undervisningens upplägg och metoder för lärande har en avgörande roll för ungdomars identitetsskapande i skolkontexten.

Syfte Syftet är att ta reda på om ett samband mellan hög skärmanvändning och dålig sömn i kombination med fysisk aktivitet kan ses hos gymnasieelever. Föreliggande studie undersöker hur skärmanvändningen, fysisk aktivitetsnivå och sömn ser ut hos studenterna. Om det finns någon korrelation mellan dessa och om någon skillnad mellan könen kan hittas. Metod Studien är av kvantitativ ansats gjord som en tvärsnittsstudie. En enkätundersökning utfördes på 99 respondenter. Urvalet för denna studie är baserat på kvinnor och män, ålder 18-21, på gymnasium i Huddinge. Resultat Många upplever att de har måttliga till stora problem med sömnen. Både vad det gäller att den inte gör eleverna utvilade samt att de angett måttliga problem både med att somna på kvällen och att vakna på natten. De flesta har överdriven skärmanvändning varpå en stor majoritet överskrider rekommendationerna. Även om många når rekommendationerna för fysisk aktivitet är det många av kvinnorna som inte gör det. Slutsats Resultatet i studien belyser att eleverna har hög fysisk aktivitetsnivå, cirka hälften når inte upp till rekommendationerna för sömn och majoriteten har överdriven användning av skärm på cirka 5-6 timmar/dag. Signifikanta korrelationer mellan dessa går dock inte att hitta för denna målgrupp.

Mobbning är ett socialt fenomen där flera deltagarrollerna ofta är närvarande. Dessa deltagarroller inkluderar mobbare, offer, assistent, understödjare, passiv åskådare och försvarare. Mobbning betraktas av barn och ungdomar som omoraliskt beteende och de flesta barn och unga anser att mobbning är fel – trots detta ökar mobbningen i svenska skolor. Bandura menar att för att individer ska kunna leva med omoraliska handlingar använder de moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka rationaler gymnasieelever själva identifierar som möjliga för att rättfärdiga de olika deltagarrollerna i mobbning. Fem fokusgruppsintervjuer med 23 gymnasieelever genomfördes i vilka två mobbningsvinjetter (en om killmobbning och en om tjejmobbning) som innefattade de sex olika deltagarrollerna presenterades och utgjorde utgångspunkter för fokusgruppssamtalen. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på tre huvudkategorier som eleverna använde för att förklara motiveringarna bakom deltagarrollerna: Mobbningsfrämjande kultur, Social Navigering och Att försvara eller inte försvara. Det gick även att se skillnader i hur gymnasieeleverna talar om mobbning bland killar respektive mobbning bland tjejer. Studien har bidragit till att ge djupare förståelse kring varför individer hamnar i eller tar olika deltagarroller vid mobbning samt hur de använder moraliskt disengagemang för att rättfärdiga, neutralisera eller förklara olika deltagarrollers ageranden i mobbningssituationer. Detta kan ge en djupare förståelse i hur barn och unga tänker kring mobbning och kan användas vid utformning av interventioner för mobbning.

Syftet och frågeställningen i detta arbete är att redogöra för vad den befintliga forskningen tar upp för möjligheter och risker angående tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan. Kunskapsöversikten lyfter hur ämnet psykisk ohälsa kan ges uttryck och kopplas till samhällsdidaktiken på gymnasiet. Forskningen vi har använt oss av har vi fått fram främst via databaserna EBSCO, ERIC och SwePub, detta via nyckelord kopplade till ämnet. Utöver detta har studien baserats på forskningslitteratur från tidigare kurser i ämneslärarutbildningen. Resultatet är uppdelat i möjligheter och risker angående att tala om psykisk ohälsa i skolan. Vidare delas kunskapsöversikten upp i inkludering av ämnet i skolan ur ett politiskt perspektiv, lärarens olika roller och skolans betydelse för att behandla ämnet. Forskningen lyfter att det existerar en vilja inom skolans värld att beröra psykisk ohälsa. Det finns dock en stor osäkerhet och okunskap bland lärare, som gör att många lärare undviker att tala om fenomenet. Studier visar att skolan har blivit mer resultatbaserad med fokus på effektivitet, vilket kan vara en bidragande faktor till att elevernas mående har blivit lidande. Kunskapsöversikten granskar lärarens olika roller, både den sociala och den undervisande rollen. Lärarnas olika roller framstår som diffusa och svåra att precisera på vad de exakt går ut på. Följaktligen tar forskningen upp skolans betydelse för att inkludera ämnet psykisk ohälsa och som en viktig institution för elevernas mående. Avslutningsvis förs diskussioner från kunskapsöversikten som berör framtida forskning, yrkesrelevansen, kritik mot den genomförda metoden och sammanfattande slutsatser. Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistik kring ungas mående och vad kunskapsöversikten demonstrerar, kan vi konstatera att inkludering av psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen är relevant och bör belysas. Diskussionen berör att det behövs forskas mer kring ämnet nationellt, då det existerar betydligt fler internationella studier kring ämnet och att Skolverket behöver satsa mer på utbildning angående psykisk ohälsa.