Bakgrund: Ungdomar tillhör den populationen som använder skärm högst antal timmar per dag. Skärmar används som kommunikationsmedel, fritidsaktivitet men även i dagens skolundervisning. Hög skärmanvändning kan leda till ökad stress och sömnsvårigheter. Sömn är ett grundläggande behov och sömnsvårigheter kan orsaka en rad hälsoproblem och försämrade studieresultat. Skolsköterskan har ett stort och komplext ansvar i att arbeta preventivt, tidigt identifiera sömnsvårigheter och kartlägga varje enskild elevs risker med skärmanvändning. Syfte: Att jämföra sömnsvårigheter i relation till skärmanvändning mellan unga män och unga kvinnor i senare tonåren. Metod: En enkätstudie med kvantitativ design tillämpades. 221 elever deltog från årskurs tre på fyra olika gymnasier i södra Sverige. Data fördes in i SPSS. Resultatet redovisas deskriptivt i form av tabeller och diagram samt logistisk regression som presenteras i löpande text. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan sömnsvårigheter och att ungdomar sitter uppe vid någon typ av skärm efter klockan 23.00 flera kvällar i veckan. Det finns också ett visst samband mellan sömnsvårigheter och att vakna flera gånger under natten av SMS eller inkommande aviseringar. Unga män använder skärm i större utsträckning efter klockan 23.00 medan ingen signifikans påvisas mellan könen gällande att vakna av aviseringar. Slutsats: Skärmanvändning och sömnsvårigheter är högaktuella ämnen. Baserat på studiens resultat kan slutsats dras om att skärmaktiviteten är en bidragande orsak till sömnsvårigheter. Genom att ständigt vara uppdaterad om den senaste forskningen, ha god kommunikation med elever, föräldrar och skolpersonal samt personcentrerat arbete kan skolsköterskan förebygga sömnsvårigheter och överdriven skärmkonsumtion.

Syfte Syftet är att ta reda på om ett samband mellan hög skärmanvändning och dålig sömn i kombination med fysisk aktivitet kan ses hos gymnasieelever. Föreliggande studie undersöker hur skärmanvändningen, fysisk aktivitetsnivå och sömn ser ut hos studenterna. Om det finns någon korrelation mellan dessa och om någon skillnad mellan könen kan hittas. Metod Studien är av kvantitativ ansats gjord som en tvärsnittsstudie. En enkätundersökning utfördes på 99 respondenter. Urvalet för denna studie är baserat på kvinnor och män, ålder 18-21, på gymnasium i Huddinge. Resultat Många upplever att de har måttliga till stora problem med sömnen. Både vad det gäller att den inte gör eleverna utvilade samt att de angett måttliga problem både med att somna på kvällen och att vakna på natten. De flesta har överdriven skärmanvändning varpå en stor majoritet överskrider rekommendationerna. Även om många når rekommendationerna för fysisk aktivitet är det många av kvinnorna som inte gör det. Slutsats Resultatet i studien belyser att eleverna har hög fysisk aktivitetsnivå, cirka hälften når inte upp till rekommendationerna för sömn och majoriteten har överdriven användning av skärm på cirka 5-6 timmar/dag. Signifikanta korrelationer mellan dessa går dock inte att hitta för denna målgrupp.

Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.

Problemställning Barns användning av elektroniska skärmar har ökat de senaste åren. Deras skärmanvändning påverkas av deras föräldrars användning och uppfattning till elektroniska skärmar. Distriktssköterskans roll inom elevhälsan är att hjälpa barn och familjer till hälsosamma vanor, även avseende skärmanvändning. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning. Metod Datainsamling gjordes med kvalitativa frågeformulär med öppna frågor. Materialet analyserades enligt fenomenologisk metod. Resultat Resultatet av studien visar att föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning är positiv. Föräldrar upplever att barns skärmanvändning bör begränsas samt att det är svårt. Skärmen kan vara en resurs för att söka kunskap samt sociala kontakter mellan barn via sociala medier. Konklusion Föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning är både positiv och negativ. Skärmanvändning upplevs som bra när den används i pedagogiskt syfte eller bidrar till ökad fysisk aktivitet. Fortsatta studier Implikationer är studier som undersöker ämnet ur distriktssköterskans perspektiv, både avseende möjlighet till kommunikation med föräldrar samt hur föräldrar och distriktssköterskan kan samverka mot ogynnsam skärmanvändning bland barn. / Problem Children’s use of electronic devices such as smartphones and tablets has increased in recent years. Research shows that children’s screen usage is influenced by their parent’s use and perception of electronic screens. The role of the district nurse in student health is to help children and families with healthy habits, including regarding screen usage. Aim The aim of this study was to describe parent’s perceptions of their children’s screen usage. Method The data collection was done with qualitative open-ended questionnaires. The material was analyzed by phenomenological method. Results The results of the study show that parent’s perception of their children’s screen usage is positive. Parents feel that children’s screen usage should be limited and that it is difficult. The screen can be a resource for seeking knowledge as well as social contacts between children via social media. Conclusion Parents' perceptions of children's screen usage are both positive and negative. Screen usage is perceived as good when it’s used for educational purposes or contributes to increased physical activity. Further studies Implications are studies that investigate the topic from the district nurse's perspective, both regarding the possibility of communication with parents and how parents and the district nurse can work together against unfavorable screen usage among children