Multipla representationer utgår från att en makroskopisk verklighet beskrivs med hjälp av submikroskopiska modeller och symboliska ekvationer. Att länka dessa tre representationsnivåer är en inlärd förmåga elever inte alltid besitter. Momentet kemisk bindning menas vara särskilt abstrakt, och elever förståelse har visats påverkas positivt av undervisning med multipla representationer. Syftet med denna studie var att hur multipla representationer förmedlas till elever, vilket uppnåddes genom analys av läroböcker och ämnesrelaterade YouTube-videor. Resultatet fann att läroböcker och videor båda uppvisar en god variation av representationstyper, vilket skiljer sig från tidigare studier. En del av förklaringen till detta kan vara en skillnad i läroplaner mellan de olika länderna studierna är genomförda i. Läroböcker tenderar också att gynna en större variation av kopplingar mellan representationsnivåer jämfört med videor. Detta skulle dels kunna förklaras med den mindre mängden i videor, eller YouTube-användarnas personliga pedagogiska stil, men dess är enbart spekulationer. Framtida forskning kan fokusera på att få insikt i lärares kompentens kring representationer, och hur de implementerar detta i sin undervisning.

En kvalitativ undersökning har genomförts med syftet att studera svenska gymnasieelevers förståelse av begreppet kemisk reaktion. 21 elever deltog i undersökningen och fick svara på ett antal skriftliga frågor varefter sex elever genomgick en uppföljande intervju som skulle ge ytterligare djup i studien. Analysen av svaren har gjorts utifrån innehållskategorier och med avseende på vilka representationsnivåer; makroskopisk, submikroskopisk och symbolisk svaren tillhör. Skriftliga svar på den första frågan har organiserats i en matris där de även har bedömts som giltiga, ofullständiga men giltiga, nyanserade och giltiga samt icke giltiga. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna verkar ha en fragmentarisk förståelse av begreppet kemisk reaktion som oftast befinner sig uteslutande på den makroskopiska nivån. Det framkom också att fokusering på atomer och på oktettregeln verkar dominera vissa elevers uppfattningar av reaktionsbegreppet.

Syftet med studien är att undersöka hur innehållet i läromedel i kemi för årskurs 4-6 framställs och på vilket sätt detta kan skapa möjligheter eller svårigheter för elevers förståelse och intresse. Studien är en kvalitativ textanalys, som med utgångspunkt i läroplansteori tar hjälp av analysverktygen representationsnivåer och ämnesfokus för att analysera innehållet i kapitlet om vatten i fyra kemiläromedel för årskurs 4-6. Resultaten visar att det, gällande representationsnivåer, finns stora skillnader mellan läromedlens framställning av innehåll. Framförallt den abstrakta submikronivån står för variationen och förekommer inte alls i ett av läromedlen medan den i de övriga läromedlen varierar stort i både omfattning och på vilket sätt den används. Gällande ämnesfokus visar resultatet att syftet med det innehåll som framställs framförallt har ett akademiskt ämnesfokus medan de skillnader som finns mellan läromedel är i vilken utsträckning övriga ämnesfokus förekommer. Sammantaget visar studiens resultat att beroende på vilket läromedel som väljs får eleverna olika möjligheter och förutsättningar för att skapa förståelse och intresse för kemiämnet.