Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades kritiskt och till litteraturstudiens resultat valdes tio artiklar ut. Dessa redovisas i en artikelmatris. Resultatet består av tre huvudkategorier, Smärta, Rörlighet och Psykisk påverkan samt åtta underkategorier. Patienternas ryggsmärta minskade omedelbart efter massage och över en tid efter behandlingarna. Massagen förbättrade även patienternas rörlighet och deras psykiska välmående. Biverkningar så som ömma muskler och ökad smärta förekom i ett fåtal studier.

No description available.

Bakgrund: I litteraturen finns smärta, livskvalitet och arbetsåtergång beskrivet och utvärderat i nära anslutning till avslutad multimodal rehabilitering (MMR). Det saknas dock långtidsuppföljningar på mer än två år på patienter som genomgått MMR.Metod: Data om smärta (numerisk skala), livskvalitet (EuroQol 5 Dimensions (EQ5D)), aktivitetsbegränsning p.g.a. smärta (Multidimensional Pain Inventory (MPI)) och arbetsåtergång samlades in från frågeformulär. Datan jämfördes med insamlad data före MMR och efter MMR fyra år tillbaka i tiden för att undersöka om det förelåg skillnader. Datan analyserades med Wilcoxons tecken-rangtest och Chi2.Resultat: Undersökningsgruppen bestod av 31 personer. Resultatet visade statistiskt signifikanta skillnader i smärta och livskvalitet efter genomgången multimodal rehabilitering och även fyra år senare p<0,033. Det förelåg ingen signifikant skillnad i Delskala 3 MPI som mäter kontroll. I de övriga delskalorna som mäter minskad smärta, minskning av hur smärtan inverkar och minskning av känslomässig obalans visade statistisk signifikans direkt efter och fyra år efter avslutad MMR p<0,001.Konklusion: Resultatet i studien visade att det förelåg statistiskt signifikanta skillnader i minskad smärta och ökad livskvalitet hos en grupp deltagare med långvarig ryggsmärta direkt efter avslutad MMR2 och även fyra år senare. Trots att deltagarna upplever minskad smärta och ökad livskvalitet upplever de inte att de har kontroll över sitt liv, problem, värk och stressade situationer.

Introduktion/bakgrund: Dagens ungdomar är stillasittande stora delar av dygnet, framför allt i skolan. Rygg- och nacksmärta uppkommer på grund av dysfunktioner i rörelseapparaten, men påverkas även negativt av psykiska faktorer. Studier har visat att kvinnor har ont i större utsträckning än män. Alla elever som läser på gymnasienivå ska erhålla viss del undervisning gällande ergonomi samt hur man kan arbeta för att främja en god hälsa och arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av rygg- och nacksmärta hos gymnasieelever samt jämföra om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Dessutom syftade undersökningen till att ta reda på om elever tillämpar kunskap om ergonomi i sin vardag. Metod: För att besvara syftet valdes en kvantitativ kunskapsansats. Undersökningen är en enkätstudie med tvärsnittsdesign. Åtta skolor i olika kommuner kontaktades med efterfrågan av gymnasieklasser årskurs tre med god läs-och skrivförståelse i svenska. En deskriptiv analys gjordes på den insamlade datan avseende kön, ålder, upplevelse, lokalisation och skattning av smärtan. Resultat: Av 49 tillfrågade elever svarade 73% att de upplevde smärta i rygg, nacke eller i både rygg och nacke. Av kvinnorna svarade 79% att de upplevde smärta och 65% av männen. Av de elever som hade medverkat i undervisning av ergonomi angav 69% att de använde sig av kunskapen från lektionerna. Konklusion: Utbredning av rygg- och nacksmärta bland de tre inkluderade gymnasieklasserna är hög. Kvinnorna har smärta i större utbredning än männen. Många, men långt ifrån alla, av eleverna använder sig av kunskapen från lektionerna om ergonomi.

Bakgrund: Rygg- och/eller nacksmärta är vanligt förekommande och har stor påverkan på både individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning visar på positiva effekter gällande fysisk träning vid dessa smärttillstånd. MediYoga som en form av fysisk träning är en etablerad behandlingsform i Sverige. Utifrån ett kvalitativt perspektiv behöver kunskap kring MediYoga utvecklas. Syfte: Att utforska och beskriva upplevelser och erfarenheter av MediYoga hos personer med rygg- och/eller nacksmärta. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex deltagare, samtliga kvinnor, som utövat MediYoga för sin rygg- och/eller nacksmärta. Studiens dataanalys genomfördes enligt metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier, “Vägen till MediYoga”, “Faktorer som har påverkat utövandet”, “Upplevda effekter av MediYoga”, “Lärdomar från MediYoga” med tillhörande subkategorier. Utövandet resulterade främst i positiva upplevelser, utifrån både psykiska och fysiska perspektiv. Som träningsform beskrevs det vara individanpassat och applicerbart i vardagen. Konklusion: Övervägande positiva upplevelser beskrevs kring utövandet av MediYoga vid rygg- och/eller nacksmärta. Ur ett kliniskt perspektiv framkom flertalet faktorer att beakta som fysioterapeut så som att uppmärksamma eventuella upplevelser av negativa symtom och känslor hos patienten och fysioterapeutens roll som instruktör.

Introduktion: Styrkelyftares ländryggsbesvär verkar främst karaktäriseras av en mekanisk nociceptiv smärta. Smärtans bakomliggande orsaker är ofta svårdefinierade, vilket försvårar utformandet av generaliserbara behandlingsriktlinjer. Grunden till behandlingens utformning är kliniska fynd som biomekaniska mekanismer, patoanatomiska aspekter men även psykologiska och beteendemässiga faktorer. Att ta hänsyn till en personcentrerad vård är viktigt i utformningen av behandlingsupplägget. För styrkelyftare kan det i många fall innebära att kunna fortsätta med målaktiviteten styrkelyft. Däremot har en behandling som fokuserar till fortsatt belastning i form av styrkelyftsträning aldrig utvärderats. Syfte: Att utvärdera effekten av individanpassad behandling på funktion och smärta för styrkelyftare med ländryggsbesvär. Metod: Projektet utformades enligt single-subject experimental AB-design. Genomförandet ägde rum i samarbete med en privat fysioterapeutmottagning. Totalt inkluderades tre deltagare via ett konsekutivt urval, varav två kvinnor och en man. Deltagarna hade alla sökt vård för långvarig och/eller subakut ländryggssmärta i samband med styrkelyft. Samtliga deltagare hade en baslinjefas på 2-3 veckor och en interventionsfas på 5 veckor. Under hela projektets gång skattade samtliga deltagare smärta och funktion två dagar i veckan genom en digital enkät. Fysioterapeuten utformade varje deltagares intervention utifrån anamnes- och undersökningsfynd. Resultat: Den individanpassade behandlingen som genomfördes av ländryggssmärta hos styrkelyftare visade inte på tydliga effekter. Det har inte heller gått att påvisa signifikanta resultat utifrån deltagarnas skattningar av smärta och funktion. För deltagare 1 kunde ingen påverkan av funktion utläsas. Hos deltagare 2 kunde en svag funktionsförbättring ses i två aktiviteter samtidigt som deltagare 3 antydde en försämring av funktion i två aktiviteter. Ingen förändring av smärta kunde tolkas ur resultatet. Slutsats: Det har inte gått att stärka behandlingseffekten av individanpassad behandling på funktion och smärta för styrkelyftare med ländryggssmärta. Projektets genomförande av datainsamling och metod har uppvisat på styrkor då inga avhopp eller negativa effekter rapporterats och metoden kan därmed användas i liknande studier. En svaghet i de instrumenten som användes visade sig vara okänsligheten att fånga upp förändringar i deltagarnas besvär och resultatet bör därmed avläsas med försiktighet.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning lever med olika typer av kroniska smärtor. Dessa smärtor är den vanligaste anledningen till att individer söker sjukvård. Hur kronisk smärta påverkar individens liv och vilka faktorer som påverkas negativt är en viktig kunskap för sjuksköterskan i strävandet efter att förbättra bemötandet och vårdkvaliteten. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av att leva med kroniska ryggsmärtor och hur detta påverkar det dagliga livet. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ litteraturstudie som baserats på vetenskapliga artiklar. En kvalitativ innehållsanalys har använts och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet visade att patienter som lever med kronisk smärta ofta upplever att smärtan påverkar dem både fysiskt och psykiskt. Många upplevde en försämrad fysisk förmåga i vardagen. Påverkan på det sociala livet och familjelivet samt även förlust av arbetet var andra faktorer som konstaterades. Tidigare erfarenheter av smärta var däremot faktorer som minskade smärtan. Slutsats: Sjuksköterskan behöver få en djupare kunskap och förståelse av hur det är att leva med kronisk ryggsmärta och hur det påverkar patientens vardag. Detta ger sjuksköterskan en helhetsbild av patientens situation i det vårdande arbetet.

Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.

<p>Långvarig ryggsmärta är ett vanligt förekommande problem och omfattas av många olika sjukdomstillstånd relaterade till ryggen. För människan kan detta innebära svårigheter och begränsningar i vardagen. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelse av att leva med långvarig ryggsmärta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med utgång från livsvärldsperspektivet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fem informanter varav tre var kvinnor och två män i arbetsför ålder. Vid analysen kondenserades intervjutexterna till två tydliga teman, vilka var känslomässig inverkan och begränsningar i vardagen. Resultatet visar att upplevelsen av att leva med långvarig ryggsmärta varierar, men att ryggsmärtan leder till många påfrestningar och svårigheter i vardagen. Resultatet visar att ryggsmärtan har inneburit känslomässig inverkan, vilket uttrycker sig som rädsla, oro och humörsvängningar, men även uttryck av hopp och optimistiska tankar framkommer. Ryggsmärtan har inneburit olika begränsningar i hemmet, fritiden, arbetet samt i det sociala livet. Det framkom att informanterna trots ryggsmärtan kunde uppleva hälsa genom olika sätt att anpassa sig. Studiens resultat kan öka sjuksköterskans kunskap och förståelse för människor som lever med långvarig ryggsmärta. Dessa kunskaper är nödvändiga för att kunna ge rätt information och behandling.</p>

Bakgrund: Patienter med långvarig smärtproblematik behöver ofta komplettera farmakologisk behandling med fysisk aktivitet. Genom att inta patientperspektivet och försöka förstå på vilket sätt fysisk aktivitet som behandlingsmetod påverkar patientens livsvärld kan sjuksköterskan öka sin insikt i de faktorer som kan stödja patienten i dennes hälsoprocess. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid långvarig nack- och/eller ryggsmärta. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med bedömningsmallar framtagna av Carlsson &amp; Eiman. Resultat: Patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod presenteras i fyra teman: Rädsla för smärta och att skada den sköra kroppen, Upplevelser av att implementera fysisk aktivitet i vardagen, Behovet av motivation och stöd och Upplevelsen av smärtlindring och välmående genom fysisk aktivitet. Patienterna upplevde oro kring att utföra övningarna fel och skada kroppen ytterligare. En återkommande faktor som hindrade den fysiska aktiviteten var tidsbrist. Uppföljning var en viktig motiverande faktor. Den fysiska aktiviteten ökade välmåendet och i många fall sågs aktiviteterna som verktyg för att hantera smärtan. Slutsats: Genom att säkerställa att rätt information når patienten, assistera med tidsplanering och följa upp den fysiska aktiviteten kan sjuksköterskan stödja patientens hälsoprocess.