Bakgrund: Patienter med långvarig smärtproblematik behöver ofta komplettera farmakologisk behandling med fysisk aktivitet. Genom att inta patientperspektivet och försöka förstå på vilket sätt fysisk aktivitet som behandlingsmetod påverkar patientens livsvärld kan sjuksköterskan öka sin insikt i de faktorer som kan stödja patienten i dennes hälsoprocess. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid långvarig nack- och/eller ryggsmärta. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med bedömningsmallar framtagna av Carlsson & Eiman. Resultat: Patienters upplevelser av fysisk aktivitet som behandlingsmetod presenteras i fyra teman: Rädsla för smärta och att skada den sköra kroppen, Upplevelser av att implementera fysisk aktivitet i vardagen, Behovet av motivation och stöd och Upplevelsen av smärtlindring och välmående genom fysisk aktivitet. Patienterna upplevde oro kring att utföra övningarna fel och skada kroppen ytterligare. En återkommande faktor som hindrade den fysiska aktiviteten var tidsbrist. Uppföljning var en viktig motiverande faktor. Den fysiska aktiviteten ökade välmåendet och i många fall sågs aktiviteterna som verktyg för att hantera smärtan. Slutsats: Genom att säkerställa att rätt information når patienten, assistera med tidsplanering och följa upp den fysiska aktiviteten kan sjuksköterskan stödja patientens hälsoprocess.

Bakgrund : Långvarig ryggsmärta är ett av de vanligaste hälsoproblemen och en av de vanligaste orsakerna till kontakt med primärvården. Långvarig ryggsmärta medför stora samhällsekonomiska kostnader, men också kostnader i form av mänskligt lidande. Långvarig ryggsmärta går inte alltid att förklara utifrån patofysiologi och kliniska fynd. Detta leder många gånger till uteblivna diagnoser och försämrade förutsättningar till behandling och hanteringsstrategier. Med den här litteraturöversikten avsågs att skapa en djupare förståelse för helheten genom att fånga upp individuella erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Syfte : Att sammanställa kunskap om patienters erfarenheter av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod : Litteraturöversikt Resulta t Fem huvudkategorier framkom i resultatet; fysisk påverkan, psykisk påverkan, sociala aspekter, religiösa och kulturella aspekter, samt erfarenheter kring bemötandet av sjukvården. Fysisk påverkan utgjorde hinder för vardagssysslor och livet blev tvunget att formas och anpassas efter smärtan. Anpassningen kunde leda till förändrad självbild och möjligheterna till socialt umgänge begränsades. Psykisk ohälsa var den erfarenhet som i störst utsträckning återfanns i resultatet, och då främst i form av depression och ångest. Familj, arbetsplats och religiös övertygelse visade sig ha ett stort inflytande över hur möjligheterna till att hantera smärtan påverkades. Känslan av att inte bli betrodd stärkte den psykiska ohälsan och bidrog till försämrade möjligheter att hantera smärtan. Slutsats: Lidande bör bemötas, bekräftas och förstås utifrån sin helhet. Resultatet från den här studien skulle kunna bidra med en ökad förståelse och ge en djupare insikt i hur drabbade patienter upplever sin smärta, situation och omgivning. Kunskapen skulle kunna gagna sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet. / Background : Chronic back pain is one of the most common health problems and one of the most common causes of contact with primary care. Chronic back pain causes great socio-economic costs, but also costs in terms of human suffering. Chronic back pain cannot always be explained by pathophysiology and clinical findings, which often leads to missing diagnoses, impaired conditions for treatment and management strategies. The nurse in her health promotion has the task of relieving suffering, to enable this, suffering needs to be met, affirmed and understood as a whole. This literature review aimd to creating a deeper understanding of the whole by capturing individual experiences of living with chronic back pain. Aim: To compile knowledge about patient’s experiences of living with chronic back pain. Method: A literature review. Results: Five main categories emerged from the result; physical influence, psychological influence, social aspects, religious and cultural aspects, as well as experiences regarding the treatment of health care. Physical influences constituted barriers to everyday activities and life was forced to be shaped and adapted to the pain. The adaptation could lead to changed self-image and the opportunities for social interaction were limited. Mental illness was the experience that was found to the greatest extent in the result, and mainly in the form of depression and anxiety. Family, workplace and religious conviction turned out to have a great influence on how the chances of managing the pain were affected. The feeling of not being trusted strengthened the mental illness and contributed to worsening opportunities to deal with the pain. Conclusion: Suffering should be met, confirmed and understood on the basis of its entirety. The result of this study could contribute to an increased understanding and provide a deeper insight into how affected patients experience their pain, situation and environment. The knowledge could benefit the nurse in the health-promoting work.

Bakgrund:Cirka 80 procent av Sveriges befolkning kommer någon gång i livet att drabbas av ryggsmärta. Ryggsmärta är en av de största anledningarna till att patienterna söker vård vilket ställer stora krav på sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig ryggsmärta upplever möten med vårdpersonal. Metod: Under litteraturstudiens gång har elva vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Detta resulterade i två presenterade kategorier. Resultat: Att känna sig delaktig i sin egen vård visade sig vara viktigt för patienterna. När vårdpersonalen lyssnade på patienterna och accepterade dem som experter på deras egen smärta kände de sig mer delaktiga. Patienternas känsla av misstro berodde på att de kände sig betraktade som hypokondriker och lögnare. De önskade också att få tillbringa tillräckligt med tid med sin vårdpersonal. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonalen tillåter patienter att vara delaktiga i sin vård. Genom att erbjuda patienterna tillräckligt mycket tid för samtal om deras smärta blir det möjligt att skapa en förståelse för det individuella lidandet och att minska misstron.

Bakgrund Forskning visar att en stor del av Sveriges äldre befolkning lider av långvarig ryggsmärta. Trots frekventa besök till hälso- och sjukvården känner de sig otillfredsställda med bemötandet och smärtbehandlingen. Ryggsmärta är en individuell upplevelse beroende på lokalisation och intensitet med olika psykologiska och emotionella dimensioner. Flertalet faktorer samverkar och påverkar smärtupplevelsen. Syfte Att belysa äldres upplevelser av att leva med långvarig ryggsmärta. Metod En systematisk litteraturöversikt där befintliga data från tio kvalitativavetenskapliga originalartiklar samlades in, analyserades och sammanställdes genom dataextraktion, till resultatet. Resultat Två huvudkategorier urskildes: Lidandets dimensioner och Lindrandets aspekter. Att leva med långvarig ryggsmärta var ett mångdimensionellt lidande. Smärtan var ständigt närvarande och oförutsägbar. Sömnbrist gjorde att smärtanintensifierades. Positivt tänkande samt fysisk och social aktivitet var faktorer för lindring. Att bli sedd och lyssnad på ökade delaktigheten och minskade lidandet. Slutsats Att leva med långvarig ryggsmärta påverkar de äldre på olika sätt, dygnet runt, i alla sammanhang. Upplevelsen av delaktighet i kontakt med vården, att bli sedd som unik person med egna erfarenheter, minskar lidandet, höjer välbefinnandet och livskvaliteten. Studien förbättrar förståelsen för hur äldre personer upplever de psykologiska, fysiska, emotionella och sociala effekterna av att leva med långvarig ryggsmärta. / Background Research shows that a large part of Sweden´s elderly population suffers from chronic back pain. Despite frequent visits to the health service, they feel dissatisfied with the treatment. Chronic back pain is an individual experience depending on location and intensity with different psychological and emotional dimensions. Several factors interact and affect the experience of pain. Aim To shed light on the elderly´s experiences of living with chronic back pain. Method A systematic literature review where existing data from ten qualitative scientific original articles were collected, analyzed and compiled through data extraction, to the result. Result Two main categories were distinguished: the dimensions of suffering and the aspects of relief. Living with chronic back pain was a multidimensional suffering. The pain was constantly present and unpredictable. Lack of sleep intensified the pain. Positive thinking as well as physical and social activity were factors for relief. Beeing seen and listened to, increased participation and reduced suffering. Conclusion Living with chronic back pain affects the elderly in different ways, around the clock, in all contexts. The experience of participation in contact with health care, to be seen as a unique person with own experiences, reduces suffering, increases well-being and quality of life. The study improves the understanding of how the elderly experience the psychological, physical, emotional and social effects of living with chronic back pain.